Gråbo förskolors likabehandlingsarbete
|
|
- Linda Gunnarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärande Gråbo förskolor Gråbo förskolors likabehandlingsarbete En plan för hur vi motverkar kränkningar samt arbetar för barns lika rättigheter och lika möjligheter i vår verksamhet 1
2 Varför ett likabehandlingsarbete? Som anställd i förskolan är du med om att förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Förskolan inte bara återspeglar samhällets värderingar utan är också med och formar dem! Enligt diskrimineringslagen 3 kap och skollagen 6 kap måste förskolan arbeta aktivt för att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan ska också aktivt främja barnens lika rättigheter och möjligheter även kallat likabehandlingsarbete. Tillika står det i vår läroplan att inget barn i förskolan får utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan religionsuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling (Lpfö 98/10). Med begreppet likabehandling menas att barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och lika möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Vad är kränkande behandling, trakasserier och diskriminering? Diskriminering definieras i diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer och grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn enligt någon av diskrimineringsgrunderna. Den kan vara antingen direkt eller indirekt. De sju diskrimineringsgrunderna är: Kön (att någon är man eller kvinna) Könsöverskridande identitet eller uttryck (att någon inte definierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) Etnisk tillhörighet (nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande) Religion eller annan trosuppfattning (sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning) Funktionsnedsättning (varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga) Sexuell läggning (homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning) Ålder (uppnådd levnadslängd) Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte 2
3 diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Det betyder att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund. Trakasserier innebär ett handlande av en individ som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, alltså det som sker mellan individer. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. I Skollagen 6 kap 3 definieras kränkande behandling som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna, kränker ett barns värdighet, t.ex. reta någon för att hen har stora öron. En handling benämns som kränkande om den upplevs så av den enskilda individen. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Hur kan diskriminering och trakasserier se ut i förskolan utifrån de olika diskrimineringsgrunderna? Kön: När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi kan kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. Könsidentitet eller könsuttryck: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. Etnisk tillhörighet: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. 3
4 Religion eller annan trosuppfattning: Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av pedagogerna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. Funktionsnedsättning: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. Sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. Ålder: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som har valt det. De andra barnen retar honom för det. Exempel på hur vi arbetar utifrån de olika diskrimineringsgrunderna Kön: Pojkar och flickor ges lika stort utrymme och inflytande, t.ex. med hjälp av talrundor eller samtalsmattan. Ett kartläggningsmoment per år bör innehålla en granskning om verksamheten medverkar till traditionella könsmönster. Könsidentitet och könsuttryck: Förskolan granskar kritiskt material och aktiviteter som styr in barnen i pojk- och flickroller. Könsneutrala toaletter. Etnisk tillhörighet: Granskar och tar bort pedagogiskt material som beskriver olika kulturer på ett generaliserande sätt. Föräldrar och barn erbjuds tolk vid behov, särskilt vid inskolning och utvecklingssamtal. Leksaker, t.ex. dockor bör spegla människor med olika ursprung. 4
5 Pedagogerna uppmuntrar och använder barnets modermål i vardagen på förskolan. Religion och annan trosuppfattning: Pedagogerna inhämtar kunskap om religiösa högtider som firas bland barnen. T.ex. vid inskolning och utvecklingssamtal. Högtider firas utan förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen, alla barn och vuxna ska kunna delta. Funktionsnedsättning: Verksamheten utformas så att alla barn kan delta. Förskolan, erbjuder i samråd med specialpedagog och föräldrar, önskekost vid behov. Verksamheten planeras och organiseras utifrån barn med funktionsnedsättning. Sexuell läggning: Ålder: Alla familjekonstellationer uppmärksammas. Vi fokuserar på betydelsefulla vuxna. Pedagogerna undviker att spekulera inte i blivande par (pojke/flicka) som att de skulle vara kära i varandra. Att barn tycker om varandra (pojkeflicka, pojke-pojke, flicka-flicka) benämns och uppmärksammas. Förskolan granskar material som kommer från andra instanser, t.ex. BVC, så att de visar på mångfald, t.ex. affischer och böcker. Individuella förutsättningar går före ålder vid planering av verksamhet. Pedagogerna undviker stereotypa förväntningar på en viss ålder, t.ex. du är fem år nu och borde kunna ta på dig jackan själv.. Vad betyder det att arbeta med likabehandling? Att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att vi kartlägger verksamheten. Blir barn kränkta? Vad hindrar lika möjligheter och lika rättigheter? Att kritiskt granska normer och värderingar. Att göra det ovanliga vanligt. Det går ofta att koppla uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling till rådande normer. Normer som finns både i samhället i stort men också de som finns på just din förskola. Att arbeta med att ifrågasätta och 5
6 synliggöra normer är att arbeta med att främja barns lika möjligheter och rättigheter. Då barnen i juridisk bemärkelse inte kan dömas för diskriminering så blir det viktigaste i förskolan det pedagogerna gör eller inte gör! Gråbo förskolors gemensamma mål Vårt gemensamma mål för det dagliga arbetet är att verksamheten erbjuder en miljö där alla barn och föräldrar ges lika möjligheter och lika rättigheter och som tydligt tar avstånd mot kränkningar. Vår vision markerar förskolans inställning och visar på det övergripande målet för likabehandlingsarbetet: På våra förskolor möts du av barn som hjälper varandra att lyckas, de har en tillit till sin egen förmåga och ser framtiden som något de skapar tillsammans för en hållbar utveckling I Gråbo förskolor ingår: Fågelkärr, Parasollen, Rösekullen, Olstorp, Bäckamaden och Ljungviks förskola. De är olika stora men har alla barn från 1-5 år. I enheten ingår också dagbarnvårdare vilka i dagsläget är fyra stycken. Gråbo förskolors gemensamma tänk - så här gör vi: Förskolan ska enligt diskrimineringslagen ha en likabehandlingsplan och enligt skollagen ha en plan mot kränkande behandling. Gråbo förskolor har valt att sammanföra dessa båda till en enda plan. Vi har dock delat in den i två delar. En första del (den du läser nu) vilken är gemensam för alla förskolor i Gråbo och en andra del vilken är specifik för respektive förskolas löpande arbete. Den andra delen är en arbetsmall, framtagen av vår likabehandlingsgrupp bestående av en till två pedagoger från varje förskola. Arbetsmallen benämns: Mall för Gråbo förskolors likabehandlingsprocess. Arbetsmallen fokuserar på mål som satts utifrån utvärderingar och kartläggningar. Om en kartläggning visar på situationer och händelser där kränkningar eller orättvis behandling sker, tittar vi först på om det finns ett samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Är det enskilda fallet en del av ett större mönster? Vi tänker att kränkningar sällan uppstår som enskilda företeelser utan att de ofta är ett resultat av normskapande processer som pågår i verksamheten, exempelvis: Förskolans personal uppmärksammar att det ofta är konflikter om förskolans puttbilar. En till synes enkel åtgärd skulle kunna vara att göra en kölista/turtagningslista och sen förvänta sig konflikterna vara borta. Det är dock här som vi går steget längre. Nu börjar vi observera och kartlägga med våra diskrimineringsglasögon på. Finns det ett mönster? Kan det vara så att 6
7 konflikterna grundar sig i någon av diskrimineringsgrunderna? T.ex. kön, ålder eller funktionshinder? Vem får företräde, pojken eller flickan eller det barn som är äldst? Resultatet av kartläggningen ger oss ökade möjligheter till rätt åtgärder men också information om vad som händer i barngruppen. Kan denna anledning vara orsak till fler av barnens konflikter? Vi får också möjlighet att få syn på oss själva. Finns det något vi säger eller gör i vår verksamhet som skapar detta beteende hos barnen? Resultat och analys av verksamhetens kartläggning kan resultera i mål som ligger på ett årligt plan men också i en tidsprocess på några månader beroende på vad det är som ska åtgärdas. Vi ser därför fördelar med en arbetsmall som öppnar upp för möjligheten till att nå fler mål under året. Arbetsmallen blir på så sätt ett levande verktyg som används kontinuerligt och flera gånger under året. Där av benämningen löpande likabehandlingsprocess. Kartläggningarna kan också visa på skillnader mellan avdelningarna på förskolan och då har vi öppnat upp för möjligheten till olika mål på samma förskola. På så sätt blir likabehandlingsarbetet nära, förankrat och konkret. 7
8 Så här gör vi när något har hänt: Vid kännedom om kränkningar mot ett enskilt barn Våra kartläggningar hjälper oss att se på vår verksamhet i stort men tyvärr kan också kränkningar ske mot enskilda barn. Så fort det kommer till vår kännedom om att ett barn känner sig kränkt av ett annat barn gör pedagogen följande: 1. Talar enskilt med det utsatta barnet, antecknar och är noga med detaljerna! Erbjuder barnet det stöd det behöver. 2. Samtalar enskilt med det eller de barn som utsatt. Utgår från den utsattes berättelse. Är allvarlig i sitt uttryck och betonar att kränkningarna måste upphöra direkt. Berättar om nästa steg. Dokumenterar. 3. Återkopplar till föräldrarna inom 24 timmar. Berättar vad som har hänt och vad förskolans nästa steg är. 4. Alla pedagoger informeras samt förskolechef (förskolechefen anmäler i sin tur till huvudmannen). 5. Uppföljning sker veckan efter, en och en med alla inblandade. Börjar med det utsatta barnet. Dokumenterar. 6. Återkopplar till föräldrarna. 7. Fortsätter uppföljningen ett par månader. Dokumenterar. Uppföljningen gäller även arbetslaget! Pedagogen datummärker alltid dokumentationen och antecknar vem som är ansvarig för åtgärderna. Om barnet skulle bli kränkt av personal på förskolan sker följande: Händelsen anmäls till förskolechefen. Vårdnadshavare informeras. Förskolechefen utreder och tecknar åtgärder. Förskolechefen anmäler till huvudman. Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och hans/hennes vårdnadshavare. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om hur relationen med det berörda barnet fungerar. Om åtgärderna inte är tillräckliga kontaktas verksamhetschefen för hjälp och stöd i det fortsatta arbetet. 8
9 Hur ser vi till att det blir gjort? Vi kompetensutvecklar och kvalitetssäkrar. Det gör vi bland annat genom vår likabehandlingsgrupp som träffas regelbundet hela året för att fördjupa och utveckla vårt likabehandlingsarbete. Representanterna i gruppen ansvarar också för att driva och förankra arbetet på sin förskola. Gruppen leds av specialpedagogen. Den gemensamma delen i likabehandlingsplanen syftar till att öka likvärdigheten bland våra förskolor samt höja kompetensen på likabehandlingsarbetet. Kompetensutvecklande insatser kan vara föreläsningar på APT, arbetsuppgifter utdelade av likabehandlingsgruppen och studiecirklar. I år har vi haft fokus på normkritiskt tänkande samt hur vi kartlägger med diskrimineringsglasögonen på. En annan kvalitetssäkrande insats är att när en förskola eller avdelning är klar med sin arbetsmall och arbetet med att nå uppställt mål har börjat, så startar också en parallell process där andra delar av verksamheten kartläggs. Syftet är att undvika perioder där det förebyggande arbetet står still. Vi har även arbetat fram en inspirationsmall (se bilaga) vid terminsstart för arbetet i augusti och fram till septembers slut. Denna har fokus på uppstarten efter sommaruppehållet så att nya" och "gamla barn känner sig välkomna. Utgångspunkten för denna mall är; vad fyller vi dagarna med för att arbeta främjande mot läroplanen och diskrimineringsgrunderna? Vårt kvalitetssäkrande arbete synliggörs på nedanstående bild, framtagen av likabehandlingsgruppen: 9
10 Mall för Gråbo förskolors likabehandlingsprocess En process där verksamheten kartläggs och som mynnar ut i mål och åtgärder för barns lika möjligheter och lika rättigheter. Förskola:Rösekullens Förskola UTVÄRDERING (av det föregående arbetet) Ange det mål som utvärderas. Vilka resultat har vi nått? Hur vet vi det, syns det i barnen? Analysera (kvalificerade gissningar) varför det gick som det gick. KARTLÄGGNING (underlag för det nya arbetet) Vad ska vi titta på? När, hur och vem ska göra det? Hur får vi med barnen och föräldrarna? Vilka metoder ska vi använda? När går vi igenom resultatet? ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN Vad visade kartläggningen? Vilka slutsatser drar vi av resultatet? MÅL Formulera målet som det ska se ut när det är uppnått, tänk lika möjligheter, lika rättigheter. Det ska härledas till kartläggningen eller utvärderingen. Målet ska vara konkret och utvärderingsbart. ÅTGÄRDER Åtgärderna ska vara direkt kopplade till målet. Motivera respektive åtgärd. Hur ska de utföras och när? Hur får vi med barnen? Vem/vilka är ansvariga? UPPFÖLJNING När följer vi upp åtgärderna? Vem ansvarar för att de följs upp? Vad visade uppföljningen? Datum: 10
11 Mall för Gråbo förskolors likabehandlingsprocess En process där verksamheten kartläggs och som mynnar ut i mål och åtgärder för barns lika möjligheter och lika rättigheter. Förskola:Rösekullens Förskola UTVÄRDERING Vilka resultat har vi nått? Hur vet vi det, syns det i barnen? Analysera (kvalificerad gissning) varför det gick som det gick. Datum: Målet läsåret 13/14: Färre kränkande handlingar mellan barnen på gården. Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Den årliga planen har utvärderats på två sätt, via mail och genom diskussion på planeringsmöten. På så sätt har vi fått hela förskolan att äga den årliga planen tillsammans. Delaktiga i utvärderingen av den årliga planen: Alla pedagoger var delaktiga. Resultat av utvärderingen av den årliga planen: I början var vi bra på att positionera oss, vi upplever att det nu går i vågor. Men att vi är mer uppmärksamma över hela gården. Den planerade inslussningen fungerar bra. Pedagogledda lekar fungerade fint i höstas även det går i vågor. Barnen är ofta med i början men allt oftare vill de inte vara med när det inte får vara utropare eller räkna, då går de därifrån. Samtidigt är det så att när en del barn försvinner så kommer det andra som tycker det ser roligt ut och då är de med en stund. Analys: Vi rör oss bättre, lekar och positioneringar sker i vågor. Målet har hjälpt oss att öka vår observationsförmåga. Att vi har blivit bättre på att prata om 11
12 barnen över huset, så att vi har möjlighet att möta upp barnen på ett sätt som det speciella barnet behöver. Vi upplever att det är färre kränkningar mellan barnen. Det är ett ständigt pågående arbete. KARTLÄGGNING Vad ska vi titta på? När, hur och vem ska göra det? Hur får vi med barnen och föräldrarna? Vilka metoder ska vi använda? När går vi igenom resultatet? Vi vill kartlägga om vi har diskriminerande böcker. Vi samlar ihop förskolans böcker, alla pedagoger har fått i uppgift att titta på en diskrimineringsgrund var. Barnen får vara delaktiga i detta arbete genom att vi läser böckerna för dem samt att vi pratar om innehållet. Finns det böcker för alla? Så att alla disk.gr. täcks in. Detta ska vara klart till v. 46. RESULTAT Vad visade kartläggningen? Vilka slutsatser drar vi av resultatet? RESULTAT Vi upptäckte att flera av disk.gr. inte fanns med i vår litteratur. Slutsatsen blir att det möjligtvis är barn som inte känner sig hemma i förskolans litteratur. De får heller inte ta del av eller bli upplysta om andra människors upplevelser, livssituationer mm. MÅL Formulera målet som det ska se ut när det är uppnått. Det ska härledas till kartläggningen eller utvärderingen. Målet ska vara konkret och utvärderingsbart. Lika möjligheter, lika rättigheter i bokens värld! Förskolan ska erbjuda böcker där alla disk.gr. ingår. 12
13 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Insatserna ska vara direkt kopplade till målet. Motivera respektive insats. Hur ska de utföras och när? Hur får vi med barnen? Vem/vilka är ansvariga? UPPFÖLJNING När följer vi upp insatserna? Vem ansvarar för att de följs upp? Vad visade uppföljningen? Barnen blir delaktiga genom boksamtal under läsvilan samt vid spontanläsning. Där ska vi pedagoger aktivt prata och diskutera den aktuella disk. grunden tillsammans med barnen. Föräldrarna blir i ett första steg delaktiga genom dokument i hallarna. I ett andra steg upplyser vi föräldrarna genom ett informationsbrev om våra disk.gr. på ett djupare sätt samt att de får Rösekullens likabehandlingsplan. När barnen tar med sig veckans bok till förskolan från hemmet ska boken ha genomgått en diskrimineringsgranskning av föräldrarna. Förskolan ska köpa in ny litteratur, där disk. grunderna ska ingå. Vid biblioteksbesök ska diskrimineringsglasögonen vara på. Förskolan kontaktar biblioteket och ber om böcker där en disk. grund ingår samt en lista med förslag på litteratur. Alla pedagoger på Rösekullens förskola är ansvariga. Uppföljningar sker kontinuerligt på våra planeringsmöten. En gång i månaden får en pedagog i uppgift att berätta om ett boksamtal. Genom att vi har det som en punkt på dagordningen blir det alla pedagogers ansvar att arbetet följs upp. 13
Likabehandlingsplan Östad förskolor
1 (10) Likabehandlingsplan Östad förskolor I Östad förskolor ingår: Björkhyddans förskola, Björnens förskola och familjedaghem omfattande åldrarna 1-5 år. Vår vision är: På vår enhet möts du av barn och
Gråbo förskolors likabehandlingsarbete
Lärande Gråbo förskolor 2014-08-11 Gråbo förskolors likabehandlingsarbete En plan för hur vi motverkar kränkningar samt arbetar för barns lika rättigheter och lika möjligheter i vår verksamhet 1 Varför
Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk omsorg Läsår 2015/2016 1/11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Likabehandlingsplan. Fågelvägens förskola. Avd. Myggan
Likabehandlingsplan Fågelvägens förskola Avd. Myggan 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 6 Förebyggande åtgärder 7 Områden som berörs av åtgärden
Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sida 1 av 6 Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen All personal som arbetar på Trollskogen
Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a
Östra Karups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1-6 år.
2014-10-08 Östra Karups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1-6 år. Fotograf: Matilda Jönsson Vår vision Alla ska vara välkomna till förskolan. Olikheter skall ses som en tillgång
Gråbo förskolors likabehandlingsarbete
Lärande Gråbo förskolor 2014-08-11 Gråbo förskolors likabehandlingsarbete En plan för hur vi motverkar kränkningar samt arbetar för barns lika rättigheter och lika möjligheter i vår verksamhet 1 Varför
Öjestugans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Öjestugans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Camilla Carlström Huusko (förskolechef) tillsammans med lagledargruppen
Förskola Camilla Carlström Huusko (förskolechef) tillsammans med lagledargruppen Vi är alla olika men lika mycket värda! 2013-10-01 2014-09-30 Vi kartlägger barngrupperna genom observationer och intervjuer
Fröslundavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Fröslundavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 1 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Mellby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mellby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskolan Ängen. Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Ängen Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Tuovi Silvola Ingrid
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) 1 Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall
Dingle förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Dingle förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår 2015-2016 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Foto: istockphoto / pintogame Karossens förskola - läsåret 2015/2016 KAROSSENs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullegårdens förskola Partille Kommun 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Grunduppgifter... 3 3. Utvärdering... 4 4. Främjande insatser... 5
Förskolan Ängens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Förskolan Ängens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Förskola a för planen Tuovi Silvola Ingrid Norberg Britt-Marie
LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3
Likabehandlingsplan. Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Björken
Likabehandlingsplan Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Björken 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 6 Förebyggande åtgärder
Orust Montessoris plan mot diskriminering och kränkande behandling
Orust Montessoris plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Avdelningarna Måsen och Småtärnan Läsår: 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Förskolan Nattugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Nattugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Gråbo förskolors likabehandlingsarbete
Lärande Gråbo förskolor 2014-08-11 Gråbo förskolors likabehandlingsarbete En plan för hur vi motverkar kränkningar samt arbetar för barns lika rättigheter och lika möjligheter i vår verksamhet 1 Varför
Likabehandlingsplan. Avdelningen Rådjuret
Likabehandlingsplan Avdelningen Rådjuret 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 5 Främjande insatser 6 Kartläggning 7 Förebyggande åtgärder 8 Områden som berörs av åtgärden 8 Rutiner
Likabehandlingsplan. Skogsborgens förskola. Avdelning Bävern
Likabehandlingsplan Skogsborgens förskola Avdelning Bävern 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 6 Förebyggande åtgärder 7 Etnisk tillhörighet,
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Östansjö Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och förordningen (2006:1083)
Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling Förskolan Skogsborgen Minken 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 5 Främjande insatser 6 Kartläggning 7 Förebyggande åtgärder
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016
HATTENS FÖRSKOLA 2015-10-19 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 HATTENS FÖRSKOLA Knäppingborgsgatan 20 602 26 Norrköping Tel: 0725 747134 Innehåll Grunduppgifter... 3 Lagar
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vidingsjö förskolor 2012-2013 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Grengatan Förskolan Grengatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer
FÖRSKOLAN FÅGELSÅNGENS. Likabehandlingsplan 15/16
FÖRSKOLAN FÅGELSÅNGENS Likabehandlingsplan 15/16 Vår barnsyn Varje barn är unikt och ska mötas och bemötas utifrån det. Vi ser olikheter som en styrka och självklarhet. Lärandet kan därför inte se likadant
Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem
1 (13) 2014-11-24 Lärande Östad enhet: Björkhyddans förskola Björnens förskola Familjedaghem Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem I Östad enhets förskoleverksamhet ingår: Björkhyddans
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016
HANTVERKARENS FÖRSKOLA 2015-10-19 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 HANTVERKARENS FÖRSKOLA Hantverkaregatan 51 602 30 Norrköping Innehåll Grunduppgifter... 3 Lagar och regler...
Bäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,
Nymåla förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sida 1 av 8 Nymåla förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola år 1-5 a för planen Helen Fagerhov Maria Ejefalk Jansson Anette
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Förskolan
Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling
- Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Bild: "vattennyckeln". Den möjliggör det kompetenta barnet att bli självgående i hämtning av vatten till sin viktiga läromiljö. Barnet blir
Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN
Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1 Vision... 2 2 Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och
Ängslyckans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängslyckans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016 2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och
Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande
ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 20150101 20151231
ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 20150101 20151231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk
Förskolan Lingonblommans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Lingonblommans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna
!!!!!!! LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING KINDERGARTEN 2016!!!!!!! 1 (15)
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING KINDERGARTEN 2016 1 (15) Inledning Alla barn på Kindergarten, Tyska Skolans Förskola skall känna sig trygga,bemötas och behandlas med respekt för sin
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015 sida 1 (10) 14 09 10 Innehåll Grunduppgifter Utvärdera Främjande arbete Kartläggning Förebyggande Rutiner för akuta situationer
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för
2014-01-08 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Stjärnans Förskola 2014/2015. 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande
Främjande åtgärder Förebygga åtgärder Rutiner när kränkande behandling misstänks eller upptäcks.
1. Inledning Kastanjens likabehandlingsplan syftar till att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder,
Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014
Likabehandlingsplan För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014 Sigtuna kommuns gemensamma vision för förskolan: Alla barn i Sigtuna kommuns förskolor ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla
Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst
Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande... 5 Vision Område ÖST...
Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bryggan 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot
Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015 1 Innehåll Definitioner och förtydliganden av begreppen kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016 Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013
SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde
FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN
FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN 2016 Trygghet, respektfullt bemötande och ett demokratiskt förhållningssätt är grunden för det livslånga lärandet TILL DIG SOM BARN Förskolan Åstugan arbetar utifrån att
Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Vi har använt oss av webbverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har skrivit fram
Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11
Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan samt Likabehandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan samt Likabehandling Njutångers förskola Upprättad 2015-02-16 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande
2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för
Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016
Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentnamn Verktyg för arbetet med likabehandling i Umeå kommuns förskoleverksamheter
Plan mot kränkande behandling på Kvistens förskola Anderstorp
Plan mot kränkande behandling på Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga.
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014/2015
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014/2015 Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Orrholmens förskola Innehållsförteckning sida Inledning 3 Utdrag ur
Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) 2015-02-16 Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 INLEDNING En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Likabehandlingsplan. Förskolan Maskrosen
Likabehandlingsplan Förskolan Maskrosen Köpings kommun Rapporten skriven av: Ulrica Zarins,2015-01-07 Antagen av: Barn och utbildningsnämnden 2015-01-07 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.
Likabehandlingsplan - Gråbo förskolor 2012-
1 (10) Lärande Gråbo förskolor Likabehandlingsplan - Gråbo förskolor 2012- I Gråbo förskolor ingår: Fågelkärrs förskola, Parasollens förskola, Rösekullens förskola, Olstorps förskola, Bäckamadens förskola
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Frändeforsförskola 2015/2016 Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Skolan Läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Östra skolan Planen gäller från 2014-09-21 till 2015-09-21
Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12
Likabehandlingsplan Förskolan Ugglan Ph-12 2012/2013 Innehåll sida Inledning 3 Vår vision, målsättning 4 Delaktighet 5 Utvärdera 6 Främja 7 Kartläggning 8 Kontinuerliga mål: Kön 9 Etnisk tillhörighet 10
PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla Förskola 2015/2016.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1.VISION 3 2. FÖRSKOLECHEFSSTÄLLNINGSTAGANDE 3
Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Borgen 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot
Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling. för Ekdungens förskola 2014-2015
Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling för Ekdungens förskola 2014-2015 Innehåll 1. Vision vad vill vi uppnå? 2. Mål vilka mål vill vi nå? 3. Kartläggning och nuläge hur ser det ut hos oss
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling
södra området Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Reviderad 2013-11-11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet : Barn, vårdnadshavare
KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING
Omarbetad september -14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nya Raketskolans verksamhet 3 Skolans vision 3 Lagstiftning 3 Definitioner 4 Det främjande arbetet på skolan 5 Kön 5 Religion eller annan trosuppfattning 6
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola VISION På Taurus förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla ska ha samma rättigheter,
Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger
Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kra nkande behandling 2014
SID 1 (8) Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kra nkande behandling 2014 INLEDNING Förskolan i Östra Söders förskole enhet som omfattas av denna Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering
Likabehandlingsplan. Stureby förskolor 2013. Paviljongen
Likabehandlingsplan Stureby förskolor 2013 Paviljongen Innehållsförteckning Inledning... 3 Stureby Förskolors vision och värdegrund... 3 Ansvarsfördelning... 4 Huvudmans ansvar... 4 Stureby förskolors
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Njutångers förskola Upprättad januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Björkbergs förskola Upprättad 201601 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Nyängskolans Likabehandlingsplan Läsåret 2010-2011
Nyängskolans Likabehandlingsplan Läsåret 2010-2011 Likabehandlingsplan för Nyängskolan f gy.sär 1. Inledning Nyängskolans likabehandlingsplan syftar till att främja elevers och vuxnas lika rättigheter
Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling
s Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Förskola Junibacken 2015-2016 Förskolan Junibackens vision På vår förskola ska alla må bra, leka, lära och utvecklas. Gemenskapen ska präglas av omsorg,
Förskolans plan mot kränkande behandling och
Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vad står begreppen för?... 4 Likabehandling... 4 Diskriminering... 4 Direkt
Rådmansö förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett
Rådmansö förskola Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett Innehållsförteckning Inledning --------------------------------------------------------------------------------
Skolområde Västra. Önnegårdens förskola
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Önnegårdens förskola Förskolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan
Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015
Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...2 2. Inledning...4 3. Grunduppgifter...4 4. Likabehandlingsplanens syfte...4 5. Vår Vision 4 6. Mål...5 7. Främjande arbete...6
Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
Brännans förskoleområde
Del 1 Brännans förskoleområde DOMHERREN Läsåret 2015-2016 2015-08-17 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Plan mot diskriminering
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet Läsåret 2014-2015 Inledning En grundläggande faktor för framgångsrikt lärande
VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola
VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Stenshults förskola 2014/2015 1 Innehåll 1. VISION... 3 2. FÖRSKOLECHEFS STÄLLNINGSTAGANDE... 3 3. BAKGRUND...