Rådmansö förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Transkript

1 Rådmansö förskola Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Grunduppgifter sid 4 Utvärdering sid 5 Kartläggning och förebyggande åtgärder sid 5 Främjande insatser sid 6 Mål och konkreta åtgärder sid 7 Rutiner för akuta situationer sid 8 Upptäcka/utreda/åtgärda sid 8 Begrepp / diskriminering sid 9 Trakasserier och kränkande behandling sid 9 Sexuella trakasserier sid 9 Diskrimineringsgrunder sid 10 Kön sid 10 Etnisk tillhörighet sid 10 Religion annan trosuppfattning sid 10 Funktionsnedsättning sid 10 Sexuell läggning sid 10 Ålder sid 11 Blankett för dokumentation av incidenter sid 12 2

3 Inledning Vi i Norrtälje Nordöstra Förskoleområde accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar inom förskolan har ett gemensamt ansvar för att motverka alla former av kränkande behandling. Varje kränkande behandling mellan barn-barn, vuxen-barn, och vuxen-vuxen skall åtgärdas. Vårt viktigaste mål är att alla i vår enhet ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter en trygg miljö utan rädsla för övergrepp och kränkningar. Det är de vuxna som har ansvaret för att ingen blir illa behandlad på förskolan. Tillsammans ska barn och vuxna skapa en god miljö, fri från kränkningar och övergrepp. Vi vill ha verksamheter som vilar på goda sociala relationer, gemenskap, trygghet och respekt för andra. Kränkande handlingar och människosyn hör samman. Vad är det egentligen som händer när vi möter en annan människa och reagerar på ett visst sätt? Vad ligger till grund för hur vi värderar och bedömer en människa vi möter? Att aktivt arbeta med barns självkänsla och relationer stärker deras sociala medvetenhet. Tillsammans kan vi bli mer medvetna om våra värderingar och vilka konsekvenser vissa beteenden medför. Att arbeta med barn är förmodligen det mest ansvarsfulla som finns. Barnen ska växa upp och formas till självständiga och trygga individer. Den viktigaste grunden för ett barn läggs i samspelet med föräldrarna men en stor del av barnets sociala fostran sker också i förskolan. Vi vuxna är skyldiga att ta vårt vuxenansvar genom att: Vara gränssättare, normbildare och förebild för barnen. Ge tydliga signaler om att kränkande beteende eller mobbning aldrig accepteras. Alltid reagera och gripa in direkt när vi ser eller hör något oacceptabelt eller oönskat beteende. Varje individ möts av respekt och omtanke oavsett om det är barn eller vuxen. Ytterst ansvarig för detta arbete är förskolechefen. Norrtälje Britt-Mari Åsell Rydberg Förskolechef 3

4 Grunduppgifter Ansvariga för planen Ledningsgruppen i enheten under ledning av förskolechef Britt-Mari Åsell Rydberg Vår vision Vi i Norrtälje Nordöstra Förskoleområde accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande handling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet I samtal, samlingar, värdegrundsarbeten och i övergripande teman och projektarbeten på våra förskolor. Vårdnadshavarnas delaktighet På våra föräldramöten och i utvecklingssamtalen ska vi diskutera hur föräldrar ser på barnens trivsel och trygghet på förskolan. Olika enkäter med frågor som knyter an till barnens trivsel och likabehandling på förskolan. Personalens delaktighet På personalmöten och under reflektionstid i arbetslagen på förskolorna diskuterar vi värdegrundsfrågor och dilemman. Förankring av planen Planen kommer att förankras i alla led under Vi informerar föräldrarna om vår likabehandlingsplan i samband vid inskolning, föräldramöten och vid föräldrasamtal. Personalen informeras vid nyanställning, vid användning av vikarie och vid mottagande av praktikanter. Planen finns tillgänglig i hallarna, på fronter och på hemsidan. 4

5 Utvärdering Utvärdering av fjolårets plan Vi arbetar kontinuerligt med att vi ska se alla barn och att barnen ska vara trygga på förskolan. I föregående års brukarenkät till föräldrar fick vi positiva svar på barnens trivsel och trygghet. Några föräldrar uttrycker att de inte vet hur det ser ut med barnens arbetsro samt huruvida barnen lär sig att lösa konflikter och ta hänsyn till andra. Det finns också en osäkerhet hos föräldrarna kring vårt medvetna arbete mot kränkande handlingar som vi måste arbeta med under kommande läsår. Barnen behöver kontinuerligt stöd med att säga ifrån till sina kamrater. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen har skett på utvärderingsdag och personalmöten. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultatet visade att vi behöver bli bättre på att informera och samarbeta med föräldrarna kring likabehandlingsarbetet. Resultatet visade också på att vi behöver se över hur vi kan öka arbetsron i verksamheten. Årets plan ska utvärderas senast Uppföljning och utvärdering av årets plan När? Uppföljning fortlöpande under året 2014 / Utvärdering november Hur? Punkt på dagordningen vid apt möten. Ansvarig för uppföljning och utvärdering är Åsa Hedberg/ arbetslagsledare. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen och ledningsgruppen ansvarar för att förskolornas likabehandlingsplaner med kartläggning, främjande insatser och mål för likabehandling utvärderas. Kartläggning och förebyggande Vi har i dagsläget 21 barn på Igelkotten (4-5 år), varav 16 är pojkar och 5 flickor. På ekorren (1-3 år) är det 13 barn, varav 6 är pojkar och 7 flickor. Vi har en låg personalomsättning och trygga välkända timvikarier vilket bidrar till trygga barn. Vi har en stor gård där det finns risk för att kränkningar inte upptäcks. Skogen bakom lekstugan och kring berget har vi identifierat som ett extra stort riskområde. Även bakom cykelförrådet och vid ekorrens entré finns utrymmen som är svåra att hålla under uppsikt hela tiden. Här blir det gärna vilka lekar med pinnar där barnen jagar varandra och krigar. Cyklar och gungor och allt som är begränsat till antalet leder gärna till uteslutning och maktutövande av olika slag som vi behöver uppmärksamma och arbeta med. Flera av barnen upplever i samtal att de har svårt att säga nej till kamrater och att kamrater är dåliga på att lyssna när de försöker säga ifrån. Inomhus har vi iordningställt miljön så att det finns många stationer där barnen kan dela upp sig och arbeta/leka i mindre grupper. Detta leder till bättre arbetsro. Det finns dock betydligt fler utrymmen än vuxna så det kan inte finnas en vuxen i varje rum. Alternativet är att stänga rum men detta begränsar barnens lek och utforskande och det blir ett högre tempo och ljudvolym i de öppna rummen. Vi har tydliggjort våra rutiner för att få bättre lugn och trygghet bland barnen. 5

6 När vi tittat på användning av lokalerna utifrån kön och ålder så upplever vi inte att barnen känner begränsningar p.g.a. kön eller ålder. Däremot så hör vi barnen uttala sig om pojklekar och flicklekar. Det sker uteslutning pga. både kön och ålder bland barnen. Risken för kränkningar p.g.a. diskriminerings- grunderna känns dock mindre än risken för kränkningar av social karaktär. Jag tycker inte om dig du är inte min kamrat finns bland barnens uttalanden. Vi har under våren genomfört en intervju enligt husmodellen där barnen fått placera ut kort på alla barn på en ritning av förskolan. Där kunde vi se mönster kring vissa barn som får många negativa kommentarer och inte är populära kamrater. Detta behöver vi arbeta med under nästa läsår. Vi genomför denna intervjumodell igen under november månad för att upptäcka skillnader då barngruppen förändrats sedan sist. Tillägg: Kartläggningen i november har visat att detta mönster inte längre är lika tydligt. Ett fåtal barn har överhuvudtaget nämnt något negativt om något annat barn. Främjande insatser Vi diskuterar kontinuerligt vårt eget förhållningssätt (t ex självvärderingar). Vi lär barnen att säga nej och ifrån om man blir utsatt för ett oacceptabelt beteende. Vi arbetar för att stärka barnens självkänsla, självtillit och självförtroende. Vi uppmuntrar positivt beteende. Vi informerar föräldrar om våra rutiner/denna plan. Vi motiverar barn och föräldrar att ta avstånd från kränkande behandling. Vuxna har en god uppsikt över de utrymmen där barnen befinner sig såväl ute som inne. Vi samtalar ofta värdegrundsfrågor med barnen. I utvecklingssamtalen med föräldrar samtalar vi om relationer till vuxna och kamrater. Vi har planerade samtal med barnen om hur de trivs på förskolan. Vi för en dialog kring vilka de helst leker med/ inte leker med samt vilka vuxna de vänder sig till vid behov. Under de år barnen är hos oss ska vi vuxna lära barnen att reflektera över sitt handlande genom att vi ställer frågor som: Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du den andre kände sig? Hur skulle du vilja att det var? Hur kunde du ha gjort? 6

7 Mål 1. Nästa år får barnen bättre arbetsro. 2. Föräldrar blir bättre insatta i vårt arbete mot kränkande behandling. 3. Alla barn säger ifrån när de blir utsatta för något kränkande. 4. Pedagogerna lyssnar, bekräftar och tar alla barns känslor på allvar. 5. Pedagogerna är aktiva när barnen leker för att hjälpa barnen att skydda bra lek från att förstöras och för att stötta barn som lätt hamnar i konflikter att kunna delta. 6. Under 2014 blir vi bättre på att dokumentera händelser och följa upp det som händer. Konkreta åtgärder 1. Tydligare struktur och arbetsfördelningar. 2. Det finns många mötesplatser för barnen så att de kan hitta lekro och lära sig det sociala samspelet tillsammans med en eller några trygga kamrater. 3. Vi för diskussioner utifrån husmodellen hur vi kan stötta barn som får negativa kommentarer. 4. Träna på att säga NEJ och att markera även med kroppsspråket- 5. Vi hjälper barnen att hantera/ undvika jag vill inte leka/hålla i/sitta bredvid dig situationer. När vi går till skogen går barnen på rad med siffervästar som delas ut slumpmässigt. I samlingen placerar vi inte varannan pojke eller liknande. 6. När det gäller gungor och cyklar så får det barn som inte vill gunga/cykla med ett visst barn lämna och göra något annat. 7. Vi ska använda oss av boken lika som bär i barngrupperna i förebyggande syfte. 8. När barn inte får vara med och leka så ska vi erbjuda en annan attraktiv aktivitet eller delta i leken för att underlätta samspelet. 9. Vuxna finns bland barnen, fri lek är inte alltid fri för alla barn. 10. Genom information på föräldramöte och dialoger med föräldrarna så skapar vi ett bättre samarbete kring arbetet mot kränkande behandling. 11. Vi ska använda oss av det nya formuläret: dokumentation vid incidenter enligt likabehandlingsplanen. 7

8 Rutiner för akuta situationer Policy I vår enhet ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barnets ansvarspedagog, arbetslagsledaren eller förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Uppmärksamma och prata med barnen om vad som har hänt. Använd hur-frågorna. Visa att beteendet är oacceptabelt. Informera föräldrar direkt. Informera rektor vid upprepade tillfällen av kränkningar eller vid kränkningar riktat mot ett och samma barn. Dokumentera och följa upp. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Var rak och reagera om någon vuxen (personal, förälder) beter sig kränkande mot ett barn. Ta den vuxne åt sidan och fråga hur den tänkte. För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. Informera rektor i allvarliga fall. Rektor vidtar i sin tur lämpliga åtgärder. Kontakta rektor för en anmälan till socialtjänsten om det finns oro för att ett barn far illa i sin familj. Dokumentera och följa upp. Upptäcka Att upptäcka innebär: Att vi är uppmärksamma på förändringar i barnens beteende. Att vi använder oss av pedagogisk dokumentation. Utreda Att utreda innebär: Att vi dokumenterar händelsen/händelserna. Det ska klart framgå vem som är ansvarig för dokumentation och uppföljning. Att vi pratar med alla berörda både barn, föräldrar och personal. Att vi i arbetslaget genomför reflektionssamtal. Åtgärda Att åtgärda innebär: Att vi dokumenterar hur åtgärdsarbetet skall genomföras i en handlingsplan. Att vi har en löpande dialog med föräldrar. Vid dokumentation av händelser skall det alltid bestämmas tid för uppföljning. Att vi vid behov tar hjälp av förskoleteamet 8

9 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Behandlingen ska ha samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Det kan handla om slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlat. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 9

10 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man, eller att man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 10

11 Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Upprättad under november

12 Dokumentation vid incidenter enligt likabehandlingsplanen vid Rådmansö förskola Vad har inträffat och när?... Vem såg händelsen, vem fick information om händelsen?... Vilka skall veta om händelsen?... Vilka åtgärder gör förskolan?... Ansvarig på förskolan, övriga ansvariga, ex vårdnadshavare?... Uppföljning när och hur?... Datum:... Dokumentet ifyllt av:... 12