Likabehandlingsplan. Förskolan Maskrosen

Transkript

1 Likabehandlingsplan Förskolan Maskrosen

2 Köpings kommun Rapporten skriven av: Ulrica Zarins, Antagen av: Barn och utbildningsnämnden Rapporten finns även att läsa och ladda ner på

3 Innehåll Innehåll Innehåll 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Främjande insatser 6 Namn 6 Områden som berörs av insatsen 6 Mål och uppföljning Insats 6 6 Ansvarig 6 Datum när det ska vara klart 6 Kartläggning 7 Kartläggningsmetoder 7 Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen 7 7 Hur personalen har involverats i kartläggningen 7 Resultat och analys 7 Förebyggande åtgärder 8 Namn 8 Områden som berörs av åtgärden 8 Mål och uppföljning 8 Åtgärd 8 Motivera åtgärd 8 Ansvarig 8 Datum när det ska vara klart 8 Rutiner för akuta situationer 9 Policy 9 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 9 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 9 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 10 Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande 10 Begrepp 11 Diskriminering 11 Trakasserier och kränkande behandling 11 Kränkande behandling 11 Sexuella trakasserier 11 Repressalier 11 Diskrimineringsgrunder 12 Kön 12 Könsidentitet eller könsuttryck 12 Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning 13 Sexuell läggning Ålder

4 Grunduppgifter Grunduppgifter Planen gäller från till Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet ålder 5 Ansvariga för planen Förskolan Maskrosens arbetslag och förskolechef Catharina Nordström. Vår vision På förskolan Maskrosen ska barn och vuxna känna sig trygga och välkomna. Vi accepterar inte att någon ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Olikheter ser vi som en tillgång för utveckling. Konflikter är en naturlig del i mänskligt samspel som får oss att växa som individer. Vi på Maskrosen främjar aktningen för varje människas egenvärde. Delaktighet Barnens delaktighet Intervjuvfrågor och samtal i grupp/enskilt hur man ska bemöta varandra så att alla ska må bra i förskolan både själsligt och kroppsligt. Vi gör en Bamses Kompisluva där vi gemensamt ihop med barnen har kommit fram till hur vi vill bli bemötta här på förskolan Maskrosen detta läsår. Den sitter uppe vid samlingen så vi kan samtala om den dagligen och påminna oss om vad vi tycker och tänker om vår värdegrund. Vårdnadshavarnas delaktighet I samtal med förskolepersonalen och med hjälp av enkätsvaren, har vi gemensamt kommit fram till vilka åtgärder vi ska arbeta med om problem uppstår för att främja vårt mål mot noll tolerans mot kränkande behandling. Informationen om vår plan ges vid första föräldramötet på hösten där föräldrarna kan komma med synpunkter och frågor för samsyn om planen. Den mailar vi hem till föräldrarna. Vi mailar också hem barnens Bamses kompisluva, som de gemensamt har kommit fram till hur alla vill bli bemötta här på förskolan Maskrosen. Personalens delaktighet Vi som arbetar på förskolan Maskrosen arbetar aktivt med att förebygga negativa beteenden och handlingar ihop med barngruppen. Detta gör vi för att förebygga alla typer av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling samt att ingripa och / eller anmäla om det förekommer. Vi är med och stöttar barnen under hela dagen på Maskrosen i deras sociala utveckling. Förankring av planen Likabehandlingsplanen som vi har gjort detta läsår utgår från vad vi har sett var incidenter händer mest. I vårt fall i tamburen under fria leken då fröken ej är i närheten. Vi får vara extra vaksamma och gå dit för att kolla läget med jämna mellanrum. Likabehandlingsplanen är förankrad och framtagen av samtliga pedagoger ihop med barn och föräldrar. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument på arbetsplatsen som vi lyfter upp till diskussion vid personalmöten och vid föräldramöten under läsårets gång. Samt att föräldrarna får den nya planen hemskickad via mail och har möjlighet att läsa den i lugn och ro och sedan ställa frågor angående vår plan hur vi jobbar osv. 4

5 Utvärdering Utvärdering Likabehandlingsplanen som vi har gjort detta läsår utgår från vad vi har sett var incidenter händer mest. I vårt fall i tamburen under fria leken då fröken inte är i närheten. Vi har varit extra vaksamma och gått dit för att kolla läget med jämna mellanrum. Beskrivningen av hur fjolårets plan har utvärderats Vi har suttit på avdelningskonferens och diskuterat och reflekterat gemensamt om vårt förhållningssätt gentemot varandra. Vår kompisluva med Bamse som vi gjort gemensamt med barnen. Vi har diskuterat ihop med barnen om hur de tycker att det har fungerat, och om det var något som vi skulle fortsätta göra med kommande barngrupp. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna och barnen på Förskolan Maskrosen Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi i arbetslaget har studerat svaren av vår föräldraenkät och sett att föräldrarna är i stort sett nöjda under trivsel och trygghetsfrågorna. Det var endast synpunkter på att utomhus miljön inte var inhägnad då vi vistas på en stor skolgård. Där kan det tänkas hända att de äldre barnen kan vara dumma mot de yngre barnen verbalt och kroppsligt trodde föräldrarna. Vi har intervjuat barnen och de uppfattar inte skolgården och de äldre barnen som något problem och orosmoment. De känner sig trygga och de äldre barnen är hjälpsamma och snälla svarar barnen. De får ofta vara med i lekar och hjälper dem i skolans matsal. I kartläggningen Husmodellen såg vi att det är samma ställe som konflikter kan uppstå. Vi är vaksamma och har öronen med oss så vi lätt kan kliva in och hjälpa till om det så behövs att lösa konflikter som kan uppstå. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Svaren som vi får in från föräldraenkäten som är samma för hela Köpings kommun ger oss feedback på om vi har jobbat enligt planen som vi har satt upp för Maskrosen. Incidentrapporter om vi får in några ligger också till grund för vår utvärdering. I barnintervjuer får vi också fram hur barnen har upplevt verksamheten. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolan Maskrosens arbetslag, Maskrosen barngrupp och förskolechef Catharina Nordström. Rapportering till huvudman Barn och utbildningskontoret drar ut en lista från diariet månad februari, april, september och november. Listan ska visa vilken förskola kränkingen gäller, när ärandet skapades och när eventuellt ärende avslutandes. Barn - och utbildningsnämnden ska informeras fyra gånger om året om antalet inkomna kränkningar. När det gäller upprepade kränkningar av vikt ska detta skyndsamt rapporteras direkt till huvudman. 5

6 Främjande insatser Främjande insatser Namn Främja lika behandling enligt diskrimineringspunkterna. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Målet är en förskola som är fri från alla sorters kränkningar och diskrimineringar. Vi vill lära barnen att utveckla, uppmuntra och stärka barnens medkänsla så att solidaritet och tolerans för olikheter grundläggs. Insats Under läsåret ska alla barn som vistas på Förskolan Maskrosen lära sig av pedagogerna hur de reflekterar över sitt eget och andras handlande. Barn lär sig sociala färdigheter av varandra och av vuxna i deras närhet. Ansvarig Förskolans Maskrosens arbetslag och förskolechef Catharina Nordström. Datum när det ska vara klart

7 Kartläggning Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har studerat och skrivit ner på blanketten Husmodell förskolan var eventuella riskzoner finns för var kränkningar eller mobbning kan förekomma på vår förskola. Vi har intervjuat varje barn enskilt om barnintervjufrågor till likabehandlingsarbetet. Sen har vi gjort en sammanställning av alla intervjuerna. Utbildning i ICDP för hela arbetslaget. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har intervjuat varje barn innan utvecklingssamtalen som vi har haft med föräldrarna. Där har vi berört frågor som rör likabehandlingsplanen och fått fram deras åsikter. Med svaren har vi gemensamt diskuterat barnens empati, omtanke och förståelse om andra människors åsikter och värderingar för att få en samsyn hur vi ska arbeta. Specialpedagog har utbildat pedagoger om den förändrade barnsynen och gränssättning utan att kränka individen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna har observerat samspelet i barngruppen och diskuterat och samt reflekterat över kamratandan som råder detta läsår. Vi har alla läst häftet (förra terminen) Förebygga diskriminering och kränkande behandling som DO och BEO samt skolinspektionen har gett ut. Vi har gjort husmodellen förskolan på vårt APT på enheten med vårt arbetslag. Resultat och analys Analysen av husmodellen har gjort oss medvetna om var vi behöver vara mer observanta på att eventuella kränkningar kan ske. Sen har sammanställningen av barnintervjufrågorna till likabehandlingsarbetet gett oss mer kött på benen. I tamburen kan det uppstå lite gruff då det är trångt och inte alla lärt sig visa hänsyn gentemot kompisar. Att stå i kö och inte tränga sig före kompisar kan vara ett bekymmer då inte alla har kommit lika långt med att lära sig köregler. 7

8 Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder Namn Empati och konflikthantering. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning Öka barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Att barnen lär sig om självreflektion, stärker deras möjligheter att värna om sin integritet och att känna empati för andra människors behov. Vi har möjlighet att se om vi har nått målen genom vår årliga utvärdering av BRUK område 2 Normer, värden och inflytande. 2.3 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling. Åtgärd Vi arbetar med rollspel barn/barn och vuxen/vuxen med hjälp av sagor på drama ihop med dramapedagog. Reflektioner ihop med barngruppen. Vi gör en Bamses kompisluva gemensamt. Där vi har kommit fram till hur vi ska vara mot varandra för att alla ska må bra både kroppsligt och själsligt. Vi har arbetat aktivt med Bamses kompismaterial i två veckor. Vi har också arbetat en vecka med material om Kanin och Igelkott om lika värde som är kopplat till barnkonventionen. Motivera åtgärd Vi har observerat barngruppens kamratanda och sett att vi behöver jobba mer mot att förebygga mobbing så alla får delta i lekar. Sen behöver vi stödja några barn i den sociala kompetensen. Ansvarig Förskolan Maskrosens arbetslag och förskolechef Catharina Nordström. Datum när det ska vara klart

9 Rutiner för akuta situationer Rutiner för akuta situationer Policy Nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan Maskrosen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagoger som är närvarande och lyhörda under hela barnets vistelsetid på förskolan. Ett gemensamt ansvar av pedagog/föräldrar när barn uppvisar symtom eller berättar att de mår dåligt fysiskt eller psykiskt ta barnet på allvar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolechef Catharina Nordström tel: , Maskrosen personal tel: , Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personalen talar med berörda barn omgående. Diskutera trivselregler Bamses kompisluva hur vi ska vara gentemot varandra på förskolan Maskrosen. Informerar all personal snarast. Observera och finnas med i fria leken som ett stöd-jag till det berörda barnet. Informerar föräldrarna vid hämtning eller via telefon. Diskutera och göra upp en gemensam handlingsplan för hur vi vuxna ska hjälpa och stödja barnet. Vid upprepade tillfällen, när kränkning inte upphör samt när det är allvarlig kränkning följs den här rutinen: 1. Kränkning anmäls till förskolechef. 2. Förskolechef bedömer om det behöver öppnas en utredning. 3. De ärenden som går vidare till en utredning ska registreras på respektive förskoleenhet/skola genom att ett ärende öppnas i diariet samt ärendet läggs till på blanketten på återrapportering av delegationsbeslut. 4. Förskolechef utreder och åtgärdar ärendet enligt Blankett anmälan/utredning kränkande behandling. Dokumentation kring ärandet diarieförs hos registrator på respektive förskoleenhet/skola. 9

10 Rutiner för akuta situationer Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Våga ifrågasätta pedagogen omgående i ett annat rum. Informera förskolechefen om pågående incidentrapport snarast. Ett samtal sker mellan förskolechefen och pedagogerna på avdelningen. Vid upprepade tillfällen, när kränkning inte upphör samt när det är allvarlig kräkning följs den här rutinen: 1. Kränkning anmäls till förskolechef. 2. Förskolechef bedömer om det behöver öppnas en utredning. 3. De ärenden som går vidare till en utredning ska registreras på respektive förskoleenhet/skola genom att ett ärende öppnas i diariet samt ärendet läggs till på blanketten för återrapportering av delegationsbeslut. 4. Förskolechef utreder och åtgärdar ärendet enligt Blankett anmälan/utredning kränkande behandling. Dokumentationen kring ärendet diarieförs hos registrator på respektive förskoleenhet/skola. Rutiner för uppföljning Förskolechefen har ansvar för att utredningen följs upp och att eventuella åtgärder vidtas. Rutiner för dokumentation Berörda pedagoger dokumenterar omgående vilka åtgärder som har vidtagits. Ansvarsförhållande Förskolechefens ansvar enligt Lpfö 98/10: Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, så som mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Avdelningens likabehandlingsplan görs gemensamt av pedagogerna årligen. 10

11 Begrepp Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 11

12 Diskrimineringsgrunder Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] 12

13 Diskrimineringsgrunder Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] 13

14 Diskrimineringsgrunder Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 14