Korvettens förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår förskola ska genomsyras av positivt tänkande

2 Innehållsförteckning: 1. Grunduppgifter Planens syfte och övergripande innehåll Förskolans vision för likabehandlingsarbetet Utvärdering av föregående års arbete och kartläggning Delaktighet i arbetet med planen Främjande arbete Kartläggning upptäcka Förebyggande arbete Åtgärder för akuta situationer Förankring av planen Planering för uppföljning, utvärdering. 10 Bilagor: 1. Trivselfrågor till barnen på 2. Diskrimineringsgrunderna + stödfrågor till hur vi granskar vår verksamhet 3. Förebyggande och åtgärdande arbete pedagoger 4. Handlingsplan för åtgärder vid eventuell kränkning av barn 5. Dokumentation av kränkande behandling/trakasserier 6. Uppföljningssamtal 7. Incidentrapport för förskolans arbete

3 1. Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen är förskola. Årligen upprättas en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på. Planen bygger på den kartläggning som vi gjort på tillsammans med barn, pedagoger och föräldrar. Den här planen gäller från och med till och med Förskolechefen och Biträdande förskolechef har det yttersta ansvaret att tillsammans med förskolans pedagoger systematiskt och kontinuerligt under året följa upp, utvärdera och utveckla arbetet med likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Allt för att arbeta förebyggande och att i tid uppmärksamma kränkningar och diskrimineringar så att utveckling och åtgärder kan sättas in tidigt. Tillsammans på förskolan arbetar vi för att göra planen känd för pedagoger, barn och föräldrar. Planen ska vara en del av vårt systematiska kvalitetsarbete och ständigt finnas med oss i vårt dagliga arbete. I och med det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan blir planen en del av vårt målfokuserade arbete som kontinuerligt följs upp, utvärderas och utvecklas för arbetet i vardagen.

4 2. Planens syfte och övergripande innehåll Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling regleras i både diskrimineringslagen och i vår skollag. Varje förskola ska varje år upprätta en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Dessa planer kan med fördel skrivas ihop då de har många likheter vilket vi på har valt att göra. I de båda planerna handlar det om att arbeta för alla barns lika värde. Syftet med planen är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska även innehålla en uppföljning av fjolårets åtgärder. Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. En trygg miljö förskolan är en förutsättning för att barn och elever ska kunna utvecklas. (Information hämtad från planforskolan.se) Diskriminering - är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (de sju diskrimineringsgrunderna). Trakasserier är när någon kränker ett barns värdighet och det har med de sju diskrimineringsgrunderna att göra. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas med mera. Kränkande behandling är när någon kränker ett barns värdighet men när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är barn- och elevombudet vid Skolinspektionen som utreder anmälningar om kränkande behandling. Trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen, medan kränkande behandling definieras av skollagen. (Information hämtad från

5 3. Förskolans vision för likabehandlingsarbetet Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. ska genomsyras av positivt tänkande. Vår förskolas verksamhet bygger på barnens delaktighet och medbestämmande. Det demokratiska uppdraget är i fokus. Utgångspunkten för allt vårt arbete är barnen, vilket gör att vi ständigt är i nära dialog och samarbete tillsammans, barn och pedagoger. I nära samarbete kan vi tidigt identifiera diskriminering och kränkande behandling. ska motverka all form av diskriminering och kränkande behandling, alla vuxna (pedagoger, föräldrar och andra vuxna) har skyldighet att uppmärksamma detta och ansvar för att motverka och ingripa. Verksamheten utgörs av respekt för varje enskild individ, att förtjäna respekt kräver också att vi visar varandra respekt. Det är allas rättighet att bli respekterad för den person man är. Enligt barnkonventionens artikel 12 så har varje barn rätt att uttrycka sina åsikter i de frågor som berör barnen, de har också rättighet att bli lyssnande till. Förskolan vilar på demokratins grund. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, sidan 4) Människolivets okränkbarhet, individens frihet och intigritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med de svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen (Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, sidan 4) Målen och visionen följs upp och bildar en del av vårt systematiska kvalitetsarbete.

6 4. Utvärdering av föregående års arbete, insatser och kartläggning Vår utvärdering och analys visade att planen för 2013/2014 inte var tillräckligt verksamhetsanknuten. Personalens kunskap i arbetet med de båda planerna var inte tillräcklig. Det fanns ingen systematik i uppföljning, utvärdering och utveckling av planerna. Delaktighet för barn, pedagoger och föräldrar i arbetet med planen behövde öka. Analysen visade att föregående års handlingsplan vid kränkande behandling behövde ses över samt vilken dokumentation som skulle göras vid kränkande behandling och trakasserier. Dessa delar skrevs om vid årets omskrivning av de båda planerna. Vi gjorde en satsning under våren att på en gemensam arbetsplatsträff visa en power point presentation med fakta kring arbetet med likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. I presentationen visade vi också vår egen plan för att göra den känd för alla verksamma i förskolan. På vårt möte fanns det tillfälle för frågor och diskussion. Resultatet blev att fler antal personal börjat få förståelse för uppdraget att upprätta planerna samt att delaktigheten har ökat i samband med ökad kunskap. När medvetenheten ökat ser vi också att det förebyggande arbetet ökat. Vi arbetade fram en enkät som gavs ut till föräldrar inför ett föräldramöte med fokus på likabehandlingsplanen. Under våren 2014 har vi lagt stor vikt vid förarbetet inför planernas omskrivning som sen skett under maj månad. Vi har markant ökat delaktigheten hos barn, föräldrar och pedagoger i arbetet med planen. Arbetet fortsätter under kommande år. Vi har återkommande arbetat med texter kring det demokratiska uppdraget samt kring delaktighet och inflytande hos varje barn. Texterna reflekteras kring i tvärgrupper på förskolan. Det här gör att vi ökar förståelsen för uppdraget samt att vi reflekterar över skillnader i olika pedagogers uppfattningar. Vid vår kartläggning 2013, uppmärksammade vi ett hårt klimat och ett hårt språkbruk i vissa grupper på förskolan. Det har lett till att vi under våren 2014 haft Marte Meo filmning tillsammans med Karin Hedström, specialpedagog från resursteamet. Pedagogerna har varit i en process med att succesivt förbättra verksamheten så att relationerna mellan barn och pedagoger har utvecklats till mer nära och tillitsfulla, vilket gör att språkbruket och klimatet i gruppen förbättrats.

7 5. Delaktighet och rutiner i arbetet med planen Alla som berörs av verksamheten ska kunna spela en aktiv roll i likabehandlingsarbetet. Det är en rättighet- och en möjlighet. Var och en bidrar med sin kunskap utifrån sitt perspektiv. ( Lika rättigheter i förskolan- handledning, diskrimineringsombudsmannen, 2012, sidan 19) Barnen är delaktiga och gör trygghetsvandringar på förskolan. I dialog med barnen kan vi identifiera riskområden eller få reda på vilka insatser vi kan komma att sätta in. Inför våra utvecklinssamtal på hösten och uppföljningssamtal på våren ställs intervjufrågor eller frågor att observera för att ta reda på trivsel och andra punkter som rör arbetet med likaplanen. Förskolans personal är delaktig i att hålla planen levande och göra den till en del av förskolans målfokuserade systematiska kvalitetsarbete med kontinuitet under hela året. En grupp av pedagoger ansvarar för att tillsammans med förskolechef/biträdande förskolechef årligen upprätta en ny likabehandlingsplan som har sin grund i den årliga kartläggningen. Det ligger i allas ansvar att göra barn och föräldrar delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen på förskolan. Vi håller ett föräldramöte inriktat på likabehandlingsplanen under våren för att arbeta med kartläggningen. Inför detta möte är både barn, pedagoger och föräldrar delaktiga, vi gör kartläggning på förskolan samt lämnar ut en enkät till både barn och föräldrar som blir en del av vårt kartläggande arbete. Förskolechef/Biträdande förskolechef har under året ansvar för att planerna inplanerat under året hålls levande samt att relevanta insatser sätts in i god tid.

8 6. Främjande insatser Det främjande arbetet på förskolan handlar om att stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå ifrån identifierade problem. På ska vi göra barnens rättigheter kända för dem genom att använda bland annat materialet från barnkonventionen. Vi behöver på många olika sätt göra barnens rättigheter tydliga för barnen så att de kan bli stärkta i att uttrycka sina tankar och känslor. Att göra likabehandlingsplanen känd för barnen innebär att arbeta konkret tillsammans med barnen. Hur ska vi vara mot varandra? Som pedagog ska vi ha barnfokus, vara i nära samarbete, barn och pedagoger tillsammans. Det gör att det finns utrymme att föra en förtroendefull dialog. Vi kan på så sätt främja positiva normskapande processer där vi motverkar trakasserier och kränkande behandling. I vår förskolas fokusområde Lärandet tillsammans är meningen att vi utvecklar ett arbete där målet inte är att konkurera utan att samarbeta. Vi arbetar fortlöpande med aktiviteter där barn och pedagoger får möta olika typer av gruppkonstellationer där samarbete är i fokus. Barnen är delaktiga i tänkandet kring samarbete på förskolan. Förskolans styrka är gruppen och den ska tas tillvara på. Det demokratiska uppdraget och arbetet med delaktighet och inflytande för barnen utvecklas genom att vi under året fortlöpande diskuterar och gör insatser för att anpassa verksamheten för varje individ. Pedagogerna möts i tvärgrupper och här analyseras våra dokumentationer från verksamheten för att många olika ögon ska kunna reflektera kring verksamheten så att den kan utvecklas och tänkas kring. Värdegrundsarbete på Korvetten är i fokus på våra tvärgrupper i både verksamheten samt på arbetsplatsträffar (APT) under året. Värdegrundsmålen i läroplanen är vår utgångspunkt. Konflikthantering sker i nära samarbete tillsammans med barnen där pedagogerna finns med som vägledare. Barnen ska få erfarenhet av att kunna lösa konflikter själva vilket gör att som vi som pedagoger inte ingriper direkt men finns med som vägledare. Vi bygger s organisation så att inte ålder är en faktor för diskriminering. Verksamheten bygger på individen inte särskilda åldrar. Alla barn har rätt att delta efter intresse och utveckling. Vi är alla lika men olika. Alla har rätt att bli i olika sammahang. Vi arbetar för att öppet bemöta barnet i olika situationer, inte förutsätta att ett barn är på ett visst sätt i alla sammanhang. Vi har valt att fokusera på återvinningsmaterial i vår verksamhet då vi ser att valet av material bygger samarbete mellan barnen samt att det är könslöst, neutralt och främjar ett öppet förhållningssätt mellan barnen. Främjande insatser sker på olika sätt i verksamheten. Alla har ett ansvar att arbeta främjande och arbetssättet följs upp kontinuerligt i vårt systematiska kvalitetsarbete och utvärderas i maj månad då likabehandlingsplanen skrivs om på nytt.

9 7. Kartläggning upptäcka Kartläggningen för året visade i första hand att det på förskolan fanns för lite kunskaper kring kartläggningens syfte. Vi har under årets omskrivning av planen satsat på att öka den kunskapen. Sedan har vi tillsammans barn och pedagoger kartlagt verksamheten genom samtal, intervjuer, observationer samt trygghetsvandringar på förskolan. Trygghetsvandringar gjordes tillsammans med barnen på olika sätt beroende på barnens ålder, några gick runt i förskolans miljöer och förde en dialog, några observerade och några barn fotograferade sina miljöer och pratade om dessa. Pedagogerna gjorde en trygghetsvandring på ett APT. Vi lämnade ut en kartläggande enkät till föräldrar som sedan låg till grund för ett föräldramöte på förskolan där vi informerade om vårt likabehandlingsarbete samt att vi i dialog med föräldrarna kartlade riskområden och riskfaktorer för trakasserier och kränkande behandling. Dessa faktorer har sedan legat till grund för diskussion och utveckling av verksamhetens arbete på varje modul. Vissa platser på förskolan sågs som platser med risk för kränkande behandling mellan barnen. Till exempel utanför toaletterna hos de äldre barnen och i den korridor som förbinder förskolan. Här har vi ändrat vårt arbetssätt för att det inte ska förekomma.

10 8. Förebyggande arbete en del av våra mål Kunskapen om arbetet kring likabehandlingsplanen behöver öka. Vi ser över utbildningar för kommande verksamhetsår via Diskriminerings ombudsman för att öka vår kompetens på hela förskolan. Vi sprider också den kunskap vi har inom förskolan i tvärgrupper och på arbetsplatsträffar. Förskolechef/Biträdande förskolechef planerar in tiden för detta och det följs upp på våra halvårsutvärderingar. Pedagoger ska finnas där barnen finns så att vi ska förbygga och upptäcka kränkande behandling och trakasserier. Detta arbete ska med kontinuitet följas upp på respektive modul. Karin H, specialpedagog från resursteamet har under våren följt upp och gjort utbildningssatsningar på förskolan för att öka kunskapen om tillitsfulla relationer på vår förskola. Arbetet fortsätter under hösten. Varje individ ska behandlas med respekt och tillsammans med barnen arbetar vi för att se varandras olikheter som en tillgång. Att inte uttrycka hårda ord mot varandra. Att skapa tillfällen där allas kompetens tas tillvara på. Vi ska arbeta förbyggande med att se gruppen som en tillgång. Att vi skapar aktiviteter där gruppen blir till nytta och allas kompetens får komma fram och tas tillvara på. Alla ska få uppleva sig vara en tillgång i gruppen, att vara sitt bästa jag.

11 9. Åtgärder i akuta situationer Kontakta förskolechef/biträdande förskolechef. Detta gäller både för personal samt för vårdnadshavare. Alla har ansvar att signalera vid misstanke. Vid kännedom om trakasserier eller kränkande behandling tas detta alltid på allvar och följs upp via samtal eller vår handlingsplan/dokumentation. Använd bilaga 4 handlingsplan samt bilaga 5 och 6 för dokumentation. Förskolechefens ansvarar att föra informationen vidare i rapport till huvudman, verksamhetschef Susanne Svedberg. Nyköpings kommun.

12 10. Förankring av planen samt planering för uppföljning och utvärdering Planen finns på vår hemsida samt i vår föräldrahörna på förskolan, den ska vara lättillgänglig. Planerna finns med på varje modul och kommer att följas upp och vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet på förskolans arbetsplatsträffar (APT) samt modulernas reflektion för att med kontinuitet utvärdera och utveckla likabehandlings arbetet i relation med praktiken. I oktober och i april görs det trygghetsvandringar tillsammans med barnen samt att det ställs frågor (bilaga 1). Det här ligger sedan till grund för utvecklingssamtalet där likabehandlingsplanen visas för vårdnadshavarna. Resultatet ligger sedan till grund för vårt fortsatt arbete. Under våren görs sedan en kartläggning med barn, föräldrar och pedagogers medverkan för att ha ett bra underlag till dess att planen skrivs om under maj/juni månad inför kommande år. Inför kartläggningen lämnas det ut en enkät till barn och föräldrar vilket sedan använd i ett föräldramöte med fokus på likabehandlingsarbetet.

13 Bilaga 1 Trivselfrågor till barnen på! Frågorna ställs två gånger/år till barnen, i april och i oktober. De ligger som en del inför utvecklingssamtalet och som en del inför uppföljning/utvärdering av likaplanen. Barnens svar ska direkt påverka verksamhetens utveckling av arbetet tillsammans. 1. Hur känns det att vara på förskolan? 2. Har du kompisar att vara med på förskolan? 3. Är du rädd någon gång på förskolan? 4. Tycker du att de pedagogerna säger till om barn gör ojusta saker mot varandra? 5. Finns det någon på förskolan som du tycker är ensam? 6. Tycker du att pedagogerna lyssnar på dig? 7. Får du vara med och bestämma på förskolan? Vad får du bestämma? 8. Vem pratar du med om du är rädd/ledsen någon gång på förskolan? Namn: Datum:

14 Bilaga 2 Diskrimineringsgrunder: Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder. Här finns information för att öka kunskapen och synliggöra dessa i verksamheten. Diskrimineringsgrunderna är följande: Etnicitet: man tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg, nationella eller etniska ursprung. Religion eller annan trosuppfattning: åskådningar såsom kristendom, islam, buddism, ateism och agnosticism, men inte exempelvis rasistiska övertygelser. Även etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Kön: man eller kvinna. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått, eller kan förväntas uppstå. Den senare kan förväntas uppstå innefattar exempelvis hiv-positiva, MS-sjuka etc. Ålder: uppnådd levnadslängd. Könsöverskridande identitet eller uttryck: någon identifierar sig inte som kvinna eller man, eller ger genom sin klädsel eller på annat sätt uttryck för att tillhöra ett annat kön. Det kan handla om transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Källa: Byrån mot diskriminering Stödfrågor till hur vi granskar vår verksamhet: - Hur kan barn i verksamheten bli kränkta eller illa behandlade på sätt som har samband med några av diskrimineringsgrunderna av vem kan de bli kränkta? - Händer det att barn får olika behandling utifrån de 7 diskrimineringsgrunderna? - Finns det regler, rutiner och arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som missgynnande och orättvist utifrån de olika diskrimineringsgrunderna? - Hur ser samspelet ut mellan barnen utifrån diskrimineringsgrunderna? - Finns det miljöer på förskolan där risken för kränkningar är extra stor?

15 Bilaga 3 Förebyggande och åtgärdande arbete - pedagoger Använd denna tabell för att arbeta förebyggande och åtgärdande då risker identifierats på förskolan och låt den bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta papper sätts in fortlöpande i vår pärm för systematiskt kvalitetsarbete. Identifierad risk Mål Åtgärd Ansvarig Tid Uppföljning Utvärdering

16 Bilaga 4 Handlingsplan för åtgärder vid eventuell kränkning av barn (Efter vårdnadshavare eller pedagogs anmälan) Vid misstanke om kränkning tas direkt kontakt med förskolechef av pedagog eller vårdnadshavare. Förskolechef eller pedagog kontaktar berörd vårdnadshavare så snart som möjligt och bestämmer tid för samtal. Förskolechef eller pedagog informerar föräldrar om hur planen för likabehandling ser ut på förskolan och vilka åtgärder som ska vidtas enligt plan. Förskolechef eller pedagog tar reda på vad som har hänt och skapar en bild från så många berörda som möjligt. Enskilda samtal genomförs med berörda. Fyll i och använd Bilaga 4 Dokumentation av kränkande behandling/trakasserier I samtal med vårdnadshavare bestäms hur barnet som upplevt kränkningen ska följas upp. Berörda pedagoger på förskolan informeras. Fallet följs upp och diskuteras på nästa modulträff. Använd då frågor som: - Vilken roll hade vi pedagoger i det som skedde? - Hur kan vi se över vår organisation för att förhindra att något liknande sker igen? - Vad har vi lärt oss? - Reflektera också om handlingsplanen följts och funktionen av den utvärderas.

17 Bilaga 5 Dokumentation av kränkande behandling/trakasserier Namn på den utsatta: Vårdnadshavaren kontaktades: Datum för samtal: Personer som deltar i samtalet: Händelseförlopp (När? Var? Hur? Närvarande? Händelse tidigare under dagen?):. Sammanfattning av samtalet: Åtgärder (Det här har vi gjort och så här går vi vidare?): Datum för planerat uppföljningssamtal:. Ärendet avslutat (datum):.. Underskrift: Vårdnadshavare:. Pedagog:.. Förskolechef:...

18 Bilaga 6 Uppföljningssamtal Efter 2-3 veckor sker en uppföljning Hur har det gått att följa bestämda åtgärder?. Hur har det varit för det berörda barnet? Hur har föräldrarna upplevt att vi har hanterat ärendet på förskolan? Hur har ärendet påverkat verksamheten och pedagogerna på förskolan?

19 Bilaga 7 Incidentrapport Kränkningar, trakasserier, diskriminering Datum Händelse Åtgärd Sign.