Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 s Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

2 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål för förskolan 8 Tillvägagångssätt för att vi ska nå målen 8 Åtgärder i akuta situationer 9 Rutiner för akuta situationer 9 Begrepp 10 Diskrimineringsgrunder 11 Förskolans diskrimineringsgrunder 12 2

3 Inledning Vi i Norrtälje Nordöstra Förskoleenhet accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar inom förskolan har ett gemensamt ansvar för att motverka alla former av kränkande behandling. Varje kränkande behandling mellan barn-barn, vuxen-barn, och vuxen-vuxen skall åtgärdas. Vårt viktigaste mål är att alla i vår enhet ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter en trygg miljö utan rädsla för övergrepp och kränkningar. Det är de vuxna som har ansvaret för att ingen blir illa behandlad på förskolan. Tillsammans ska barn och vuxna skapa en god miljö, fri från kränkningar och övergrepp. Vi vill ha verksamheter som vilar på goda sociala relationer, gemenskap, trygghet och respekt för andra. Kränkande handlingar och människosyn hör samman. Vad är det egentligen som händer när vi möter en annan människa och reagerar på ett visst sätt? Vad ligger till grund för hur vi värderar och bedömer en människa vi möter? Att aktivt arbeta med barns självkänsla och relationer stärker deras sociala medvetenhet. Tillsammans kan vi bli mer medvetna om våra värderingar och vilka konsekvenser vissa beteenden medför. Att arbeta med barn är förmodligen det mest ansvarsfulla som finns. Barnen ska växa upp och formas till självständiga och trygga individer. Den viktigaste grunden för ett barn läggs i samspelet med föräldrarna men en stor del av barnets sociala fostran sker också i förskolan. Vi vuxna är skyldiga att ta vårt vuxenansvar genom att: Alltid reagera och gripa in direkt när vi ser eller hör något oacceptabelt eller oönskat beteende. Ytterst ansvarig för detta arbete är förskolechefen. Norrtälje Britt-Mari Åsell Rydberg Förskolechef 3

4 Grunduppgifter Ansvariga för planen Pedagoger på förskolan tillsammans med arbetslagsledaren och förskolechef Britt-Mari Åsell Rydberg. Vår vision Vi i Norrtälje Nordöstra Förskoleenhet accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande handling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet I samtal, samlingar, värdegrundsarbeten och i övergripande teman och projektarbeten på våra förskolor. Vårdnadshavarnas delaktighet På våra föräldramöten och i utvecklingssamtalen ska vi diskutera hur föräldrar ser på barnens trivsel och trygghet på förskolan. Olika enkäter med frågor som knyter an till barnens trivsel och likabehandling på förskolan. Personalens delaktighet På personalmöten och under reflektionstid i arbetslagen på förskolorna har vi diskuterat värdegrundsfrågor och dilemman. Förankring av planen Planen kommer att förankras i alla led under På Svanberga förskola arbetar 7 pedagoger samt kök- och städpersonal. Barngruppen som är åldersindelad på två avdelningar består av 36 barn. Vi på Svanberga förskola vill att förskolan skall vara en plats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi arbetar medvetet för en trygg och inflytelserik miljö där barn och vuxna kan känna tillit och respekt för varandra. Alla barn och föräldrar ska känna sig välkomna och bemötas med respekt. Föräldrar/vårdnadshavare ska kunna lämna sina barn på förskolan i visshet om att barnen är trygga och att vi personal arbetar medvetet mot kränkningar och diskriminering. 4

5 Utvärdering Utvärdering av fjolårets plan Föräldrarna har haft möjlighet att utvärdera förskolans likabehandlingsarbete i den årliga kvalitetsenkäten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen har skett i personalgruppen. Resultat av föregående års likabehandlingsplan När det gäller våra observationer och intervjuer med barnen har det gjorts till viss del på förskolan. Vi behöver se över hur detta ska kunna finnas med i vår planering för verksamheten. När vi tidigare har intervjuat barnen med andra frågor angående hur de tycker att det är på förskolan har vi även haft med dessa frågor som är kopplade till likabehandlingplanen. Det kan vara positivt att dela upp dessa intervjuer då det kan bli för lång tid för barnen att besvara alla frågor vid samma tillfälle. När vi gör observationer bör vi ha ett underlag/dokument där vi kan datera och anteckna det vi ser och sedan arkivera i en pärm för att kunna använda då vi gör vår kommande utvärdering. Vi har lämnat ut enkäter angående trygghetsarbetet på förskolan till föräldrarna/vårdnadshavarna. De svaren som vi har fått in har varit positiva då det gäller frågorna angående om de upplever att barnen och de själva känner sig trygga här på förskolan. Det som är återkommande i dessa enkäter är dock att föräldrarna upplever att det är för lite personal under viss tid på dagen och att det vore önskvärt med fler pedagoger på förskolan. Vi har sett över barnens vistelsetider och ändrat personalens schematider för att få en bättre överlämning. Vi har under det gångna året inte observerat varandra i personalgruppen och haft det som fokus då vi har filmat barngruppen och oss själva. Ibland har vi ändå tittat extra på vårt förhållningssätt i filmerna som vi har reflekterat kring. Under kommande år behöver vi bestämma ett syfte och mål med det vi filmar och sedan kunna titta och lägga fokus på vår vuxenroll då vi reflekterar tillsammans. Vi behöver även här se till att det finns med i vår planering för verksamheten. Vi har ständigt återkommande samtal med barnen om hur vi är mot varandra och vad som är tillåtet att säga/göra mot varandra. Det vi har brustit i är dock att dokumentera dessa samtal för att sedan kunna använda det vidare i vårt arbete med barngruppen. Det här behöver vi också planera in i vårt arbete på förskolan. När det gäller arbetet ute på förskolans gård har 5

6 personalen varit delaktig och iakttagande i barnens aktiviteter för att kunna minimera risken för kränkningar. Årets plan ska utvärderas senast Utvärdering av årets plan Förskolan utvärderar likabehandlingsplanen och följer upp och utvärderar kartläggning, främjande insatser och mål. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslagsledaren samt övrig personal på förskolan ansvarar för att likabehandlingsplanen med kartläggning, främjande insatser och mål för likabehandling utvärderas. Förebyggande/främjande insatser Vi diskuterar kontinuerligt vårt eget förhållningssätt (t ex självvärderingar). Vi lär barnen att säga nej och säga ifrån om man blir utsatt för ett oacceptabelt beteende. Vi arbetar för att stärka barnens självkänsla, självtillit och självförtroende. Vi uppmuntrar positivt beteende. Vi informerar föräldrar om våra rutiner/denna plan. Vi motiverar barn och föräldrar att ta avstånd från kränkande behandling. Vuxna har en god uppsikt över de utrymmen där barnen befinner sig såväl ute som inne. Vi samtalar ofta värdegrundsfrågor med barnen. I utvecklingssamtalen med föräldrar samtalar vi om relationer till vuxna och kamrater. Vi har planerade samtal med barnen om hur de trivs på förskolan. Vi för en dialog kring vilka de helst leker med/ inte leker med samt vilka vuxna de vänder sig till vid behov. Vi arbetar för att stärka barnens medkänsla/empati och inlevelse i andra människors situation. På förskolans gård försöker vi personal fördela oss för att lättare kunna upptäcka eventuella kränkningar eller orättvisor som kan uppstå bland barnen. Vi tränar barnen på att lyssna på varandra och respektera ett nej. Vi lär barnen säga ifrån när de blir utsatta för något som inte känns bra. I våra barnintervjuer finns frågor som har anknytning till likabehandlingsplanen. I vårt värdegrundsarbete (Dramaresan) med de äldre barnen använder vi oss av rollspel och iscensätter olika situationer där barnen sedan får komma med förslag på hur man kan göra istället. 6

7 Under de år barnen är hos oss ska vi vuxna lära barnen att reflektera över sitt handlande genom att vi ställer frågor som: Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du den andre kände sig? Hur skulle du vilja att det var? Hur kunde du ha gjort? Kartläggning Vi intervjuar de äldre barnen årligen angående tryggheten på förskolan, som till exempel om de trivs eller om det finns någon plats som känns otrygg. Genom att vi observerar barnen i deras lek och samspel kan vi upptäcka eventuella kränkningar. Vi kan därigenom få syn på hur vi kan arbeta vidare med vår miljö och hur vi kan arbeta för att alla barn känner sig trygga. När vi är inne på förskolan finns det stora möjligheter för oss pedagoger att vara nära barnen och snabbt kunna ingripa och hjälpa till om något händer som t.ex. diskriminering eller en kränkande handling av något slag. När vi är ute på förskolans gård där ytorna är stora kan det vara en svårighet att vara nära alla barn. Barnen är då emellanåt utom hörhåll för pedagogerna och det kan då finnas en risk att något händer. För att minimera dessa risker har vi som avsikt att fördela oss runt hela gården. Vi kan då få bättre möjlighet att upptäcka eventuella kränkningar. Vi pedagoger försöker hjälpa och handleda barnen i deras språkbruk när det gäller hur man kan uttrycka sig till kompisar och även till oss vuxna. Ett sätt kan vara att ge barnen alternativ och olika fraser som de kan använda sig av. Alla pedagoger på förskolan är goda förebilder genom att vi bemöter varandra på ett respektfullt sätt och använder ett korrekt språk. Vi arbetar för att få barnen genuint intresserade av vad kompisarna vill berätta för varandra. Genom att vi uppmuntrar och uppmärksammar goda handlingar blir barnen stärkta och kan få en bättre självkänsla. I vår verksamhet ska alla barn ha möjlighet att kunna delta i de aktiviteter som förskolan planerar utifrån barnens ålder och mognad. De äldre barnen arbetar med värdegrundsarbetet Dramaresan där barnen får vara med och diskutera olika situationer som kan uppstå. De kan sedan komma med förslag på hur man kan bemöta varandra. 7

8 Mål för förskolan För att känna trygghet och glädje i förskolan skapar vi en verksamhet som är fri från kränkningar. Vårt mål är att föräldrar/vårdnadshavare känner sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan. Vi vuxna är goda förebilder för barnen och lägger grunden samt stärker barnens identitet, självkänsla, självkännedom och självförtroende. Vi arbetar långsiktigt och aktivt för att förebygga diskriminering eller annan kränkande behandling. Tillvägagångssätt för att vi ska nå målen Genom att vi observerar och intervjuar barnen med frågor som har anknytning till likabehandlingsplanen kan vi få syn på eventuella kränkningar. När/om detta händer arbetar vi vidare med berörda barn och föräldrar. Vid incidenter använder oss av en dokumentation där vi skriver vad som har hänt, vem som är ansvarig och eventuella kommande åtgärder. Observationer och intervjuer bör förvaras i en pärm som vi sedan kan använda i vårt arbete samt vid utvärdering längre fram. Vi behöver skriva ett underlag/dokument som vi kan använda oss av där vi kan dokumenterar våra observationer. Våra intervjufrågor behöver eventuellt utvecklas inför kommande läsår. Vi kommer under vårterminen lämna ut en föräldraenkät som kopplas till föräldrarnas/vårdnadshavarnas trygghet. Genom enkäten kartlägger vi hur föräldrar/vårdnadshavare anser om förskolans trygghetsarbete med barnen. Dessa frågor kommer eventuellt att ändras till viss del inför vårterminen Innan höstterminens slut observerar vi varandra i personalgruppen och reflekterar kring vårt förhållningssätt i barngruppen. Därigenom kan vi arbeta vidare med diskussioner, reflektioner och vårt arbetssätt på förskolan. Vi behöver lägga in detta i vår planering för verksamheten. Genom olika värdegrundsarbeten, där vi har återkommande samtal tillsammans med barnen. Vi kan upptäcka och kartlägga barnens syn på vad likabehandling står för. Detta dokumenteras och används sedan vidare i arbetet på förskolan. Vi samtalar också tillsammans med barnen om hur vi är mot varandra och om vad som är tillåtet att säga/göra mot varandra. För att minimera risken för kränkningar ute på gården arbetar personalen aktivt för att vara delaktiga och iakttagande i barnens aktiviteter. 8

9 Åtgärder i akuta situationer Vi informerar varandra när något allvarligt har hänt och hur man har agerat. Så fort vi hör eller ser något som är kränkande tar vi upp det direkt med berörda barn. Då något allvarligt har inträffat dokumenteras detta och eventuella åtgärder vidtas. När någon allvarlig incident har inträffat informerar vi föräldrar till berörda barn. Vid behov tar vi hjälp av förskoleteamet. Rutiner för akuta situationer Policy I vår enhet och på vår förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi är uppmärksamma på förändringar i barnens beteende genom observation och dokumentation. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barnets ansvarspedagog, arbetslagsledaren eller förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Uppmärksamma och prata med barnen om vad som har hänt. Använd hur-frågorna Visa att beteendet är oacceptabelt. Informera föräldrar direkt. Informera förskolechef vid upprepade tillfällen av kränkningar eller vid kränkningar riktat mot ett och samma barn. Dokumentera och följa upp. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Var rak och reagera om någon vuxen (personal, förälder) beter sig kränkande mot ett barn. Ta den vuxne åt sidan och fråga hur den tänkte. För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. Informera förskolechef i allvarliga fall. Förskolechefen vidtar i sin tur lämpliga åtgärder. Kontakta förskolechefen för en anmälan till socialtjänsten om det finns oro för att ett barn far illa i sin familj. Dokumentera och följa upp. 9

10 Rutiner för uppföljning Vid dokumentation av händelser skall det alltid bestämmas tid för uppföljning. Rutiner för dokumentation I samband med händelser skall ansvarig pedagog dokumentera det inträffade. Det ska klart framgå vem som är ansvarig för dokumentation och uppföljning. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Behandlingen ska ha samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Det kan handla om slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlat. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. 10

11 Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man, eller att man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.] 11

12 Sexuell läggning Svanberga förskola Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Förskolans diskrimineringsgrunder När det gäller diskrimineringsgrunderna som kön, funktionsnedsättning och ålder arbetar vi med miljö och material på ett sätt så att alla kan känna sig delaktiga på hela förskolan. För att förhindra traditionella könsmönster arbetar vi medvetet med genusfrågor och varierande miljöer. Vi läser olika böcker som berör dessa ämnen och samtalar tillsammans med barnen. Vi kommer även att se över vårt material och eventuellt beställa fler böcker kring detta. Upprättad av arbetslagsledaren och pedagoger på Svanberga förskola under november Uppföljning och utvärdering Årets plan ska utvärderas senast Personal på Svanberga förskola: Monica, Elisabeth, Agneta, Angeelika, Karin, Ann-Charlotte, Therese J, Anki och Naemi. 12