Sjöhagens förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sjöhagens förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sjöhagens förskola

2 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Begrepp 5 Diskrimineringsgrunder 6 Förskolans diskrimineringsgrunder 7 Kartläggning 7 Åtgärder i akuta situationer 8 Rutiner för akuta situationer 8 Utvärdering 9 Mål på förskolan 9 Tillvägagångssätt för att vi ska nå målen 10 Uppföljning och utvärdering 10 Personal på förskolan 10 2

3 Inledning Vi i Norrtälje Nordöstra Förskoleområde accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar inom förskolan har ett gemensamt ansvar för att motverka alla former av kränkande behandling. Varje kränkande behandling mellan barn-barn, vuxen-barn, och vuxen-vuxen skall åtgärdas. Vårt viktigaste mål är att alla i vår enhet ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter en trygg miljö utan rädsla för övergrepp och kränkningar. Det är de vuxna som har ansvaret för att ingen blir illa behandlad på förskolan. Tillsammans ska barn och vuxna skapa en god miljö, fri från kränkningar och övergrepp. Vi vill ha verksamheter som vilar på goda sociala relationer, gemenskap, trygghet och respekt för andra. Kränkande handlingar och människosyn hör samman. Vad är det egentligen som händer när vi möter en annan människa och reagerar på ett visst sätt? Vad ligger till grund för hur vi värderar och bedömer en människa vi möter? Att aktivt arbeta med barns självkänsla och relationer stärker deras sociala medvetenhet. Tillsammans kan vi bli mer medvetna om våra värderingar och vilka konsekvenser vissa beteenden medför. Att arbeta med barn är förmodligen det mest ansvarsfulla som finns. Barnen ska växa upp och formas till självständiga och trygga individer. Den viktigaste grunden för ett barn läggs i samspelet med föräldrarna men en stor del av barnets sociala fostran sker också i förskolan. Vi vuxna är skyldiga att ta vårt vuxenansvar genom att: - Vara gränssättare, normbildare och förebild för barnen. - Ge tydliga signaler om att kränkande beteende eller mobbning aldrig accepteras. - Alltid reagera och gripa in direkt när vi ser eller hör något oacceptabelt eller oönskat beteende. - Varje individ möts av respekt och omtanke oavsett om det är barn eller vuxen. Ytterst ansvarig för detta arbete är förskolechefen. Norrtälje Britt-Mari Åsell Rydberg Förskolechef 3

4 Grunduppgifter Ansvariga för planen Pedagoger på förskolan tillsammans med arbetslagsledaren och förskolechef Britt-Mari Åsell Rydberg. Vår vision Vi i Norrtälje Nordöstra Förskoleområde accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande handling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet I samtal, samlingar, värdegrundsarbeten och i övergripande teman och projektarbeten på våra förskolor. Vårdnadshavarnas delaktighet På våra föräldramöten och i utvecklingssamtalen ska vi diskutera hur föräldrar ser på barnens trivsel och trygghet på förskolan. Olika enkäter med frågor som knyter an till barnens trivsel och likabehandling på förskolan. Personalens delaktighet På personalmöten och under reflektionstid i arbetslagen på förskolorna har vi diskuterat värdegrundsfrågor och dilemman. Förankring av planen Planen kommer att förankras i alla led under På Sjöhagens förskola arbetar 4 pedagoger samt kök- och städpersonal. Barngruppen som är åldersindelad på två avdelningar består av 22 barn. Vi på Sjöhagens förskola vill att förskolan skall vara en plats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi arbetar medvetet för en trygg och inflytelserik miljö där barn och vuxna kan känna tillit och respekt för varandra. Alla barn och föräldrar ska känna sig välkomna och bemötas med respekt. Föräldrar/vårdnadshavare ska kunna lämna sina barn på förskolan i visshet om att barnen är trygga och att vi personal arbetar medvetet mot kränkningar och diskriminering. 4

5 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Behandlingen ska ha samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Det kan handla om slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlat. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 5

6 Diskrimineringsgrunder Sjöhagens förskola Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man, eller att man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. 6

7 Förskolans diskrimineringsgrunder Sjöhagens förskola När det gäller diskrimineringsgrunderna som kön, funktionsnedsättning och ålder arbetar vi med miljö och material på ett sätt så att alla kan känna sig delaktiga på hela förskolan. För att förhindra traditionella könsmönster arbetar vi medvetet med genusfrågor och varierande miljöer. Vi lånar och läser olika böcker från biblioteket som berör de olika diskrimineringsgrunderna och samtalar om innehållet i böckerna tillsammans med barnen. Kartläggning Sjöhagens förskola är en mindre förskola med två avdelningar. Vi har en öppen gård med god översikt där vi kan se vad som händer. Inomhusmiljön är fördelad på en större öppen yta och ett till två små rum per avdelning. Den öppna ytan gör att vi har god översikt över barnen även inomhus. De mindre rummen används bara med dörren öppen eller när en pedagog har möjlighet att vara med. På Sjöhagens förskola arbetar vi för att ha en trygg och stressfri miljö där alla ska våga stå för sig egen åsikt och bli respekterad för den man är. Då förskolan är liten har barn, föräldrar/vårdnadshavare och pedagoger en nära kontakt. Vi har möjlighet att vara nära barnen och hjälpa dem och vägleda i hur man är mot varandra och vid eventuella konflikter. Barnen är trygga på förskolan vilket leder till att de vågar komma och säga till när något inte är bra. Vi tycker det är viktigt att alla barn tas på allvar när de kommer och berättar något. Vi hjälper alltid barnen i konfliktsituationer. Vi arbetar med att lära barnen säga nej. Respektera varandra och kunna ta ett nej. De yngre barnen kan börja med att sätta upp handen. Vi arbetar mycket med empati och förståelse för varandras olikheter Eftersom vi är en liten förskola har de äldre barnen möjlighet att hjälpa de yngre barnen. Vi lägger stor vikt vid hur vi samtalar med varandra och vilket språk vi använder. Det gäller vuxnas språk mot varandra, barns språk mot varandra, vuxnas språk mot barn och barns språk mot vuxna. Förälder/ vårdnadshavare ska alltid känna att de kan komma till oss om barnet berättat att det hänt något på förskolan. Vi tar alla situationer på allvar. Barnet kan känna sig kränkt även fast vi inte ser eller upplever det. Det är då viktigt att vi tar barnet på allvar om de berättar något. Om ett barn känner sig kränkt på förskolan samtalar vi först med det/de berörda barnet/barnen, sedan tar vi kontakt med föräldern och har vid behov ett samtal. Vi dokumenterar incidenter som rör diskriminering och kränkande behandling på förskolan. 7

8 Åtgärder i akuta situationer Sjöhagens förskola Vi informerar varandra när något allvarligt har hänt och hur man har agerat. Så fort vi hör eller ser något som är kränkande tar vi upp det direkt med berörda barn. Då något allvarligt har inträffat dokumenteras detta och eventuella åtgärder vidtas. När någon allvarlig incident har inträffat informerar vi föräldrar till berörda barn. Vid behov tar vi hjälp av förskoleteamet. Rutiner för akuta situationer Policy I vår enhet och på vår förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi är uppmärksamma på förändringar i barnens beteende genom observation och dokumentation. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barnets ansvarspedagog, arbetslagsledaren eller förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Uppmärksamma och prata med barnen om vad som har hänt. Använd hur-frågorna Visa att beteendet är oacceptabelt. Informera föräldrar direkt. Informera förskolechef vid upprepade tillfällen av kränkningar eller vid kränkningar riktat mot ett och samma barn. Dokumentera och följa upp. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Var rak och reagera om någon vuxen (personal, förälder) beter sig kränkande mot ett barn. Ta den vuxne åt sidan och fråga hur den tänkte. För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. Informera förskolechef i allvarliga fall. Förskolechefen vidtar i sin tur lämpliga åtgärder. Kontakta förskolechefen för en anmälan till socialtjänsten om det finns oro för att ett barn far illa i sin familj. Dokumentera och följ upp. 8

9 Utvärdering Utvärdering av fjolårets plan har skett i personalgruppen. Föräldrar/ vårdnadshavare har haft möjlighet att utvärdera förskolans likabehandlingsarbete i en kvalitetsenkät. Resultat av fjolårets likabehandlingsplan Vi har informerat föräldrar/ vårdnadshavare om vår likabehandlingsplan på ett föräldramöte. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig i hallen på varje avdelning och alla föräldrar/ vårdnadshavare har fått ta del av den. Vi har lämnat ut en enkät angående trygghetsarbetet på förskolan till alla föräldrar/vårdnadshavare. Enkätsvaren visade att föräldrar/ vårdnadshavare känner sig mycket trygga på förskolan och att de upplever att deras barn också känner sig mycket trygga. De äldre barnen har arbetat med ett material som behandlar värdegrundsfrågor, Dramaresan. Genom att arbeta med detta material ser vi att barnen har blivit medvetna om hur man ska vara mot varandra på ett positivt sätt. Mål på förskolan Vi vill att vår verksamhet ska vara en trygg och lustfylld plats för både barn och vuxna. Det skapar vi genom att dagligen arbeta med värdegrundsfrågor på förskolan. Vi vill att alla föräldrar/ vårdnadshavare ska känna sig trygga med att lämna sina barn på vår förskola och att barnen ska känna sig trygga när de blir lämnade på förskolan. Vi vill är att föräldrar/ vårdnadshavare och barn ska veta vad likabehandlingsplanen innehåller och arbeta aktivt med den. Vi vill att föräldrar/ vårdnadshavare ska veta vilka rättigheter de har och hur de går tillväga vid anmälan. 9

10 Tillvägagångssätt för att vi ska nå målen På den lilla avdelningen arbetar vi alltid nära barnen för att kunna vägleda dem i hur man ska vara mot varandra och hjälpa dem att lösa eventuella konflikter. De yngre barnen får lära sig att sätta upp handen och säga nej. På den stora avdelningen gör vi barnen medvetna om hur man ska vara mot varandra och vad som är kränkande handlingar. Detta arbete sker dagligen i samtal, samlingar och genom att alltid vara i närheten av barnen. Vi informerar föräldrar/ vårdnadshavare om vår likabehandlingsplan och vad den innebär. Vi samtalar med barnen kring den. Vi intervjuar barnen och får på så sätt reda på hur barnen känner när det gäller värdegrundsfrågor. Vi samtalar med varje förälder/ vårdnadshavare dagligen om deras barn. Under vårterminen får föräldrar/ vårdnadshavare fylla i en enkät gällande deras och barnens trygghet på förskolan. Uppföljning och utvärdering Årets plan ska utvärderas senast Personal på Sjöhagens förskola Ulrika, Viktoria, Ann-Sofi, Therese och Naemi 10