Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade som den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. på vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet: Barnen görs delaktiga genom intervjuer och enkät utifrån trygghet och trivsel samt i kontinuerliga samtal. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavare får inför varje utvecklingssamtal möjlighet att framföra hur de blir bemötta i vår förskola och hur de upplever att barnen blir bemötta. Föräldrarådet ges tillfälle att ge synpunkter innan planen fastställs. Enkät utifrån trygghet och trivsel varje läsår till samtliga vårdnadshavare. Personalens delaktighet: Åtgärderna i likabehandlingsplanen utvärderas i samband med att läsårets utvärderingar görs. Arbetslagen gör regelbundet observationer av barngrupperna och framför åtgärder för likabehandling utifrån sin barngrupp, inför kommande läsår. Förankring av planen: Personalen informeras om likabehandlingsplanen och den ansvarsfördelning som gäller vid varje läsår, samt vid nyanställning. Föräldrarna informeras vid inskolning och på föräldramöten.

2 Utvärdering Pedagogerna följer upp åtgärderna under läsåret tillsammans med barnen. Pedagogerna utvärderar åtgärderna i maj, i samband med övriga utvärderingar. Förskolechef sammanställer och analyserar utvärderingarna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Pedagoger, förskolechef, vårdnadshavare genom föräldrarådet, barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Granskningen av barnlitteratur ur genusperspektiv visade på en del böcker som förstärker traditionella könsroller. Böckerna uppskattas dock av barnen och pedagogerna lyfter fram att de böckerna bör läsas medvetet och användas som diskussionsunderlag med barnen. Användningen av SET i förskolans material beskriver pedagogerna som något som kan vara bra som komplement när de tar upp känslor med barnen. Barnen har varit mycket intresserade, men materialet ibland svårförståeligt. Årets plan ska utvärderas senast Utvärdering sker i samband med förskolans övriga utvärderingar i maj Ansvarig för att årets plan utvärderas: Förskolechef Främjande insatser Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: Pedagogerna ska få bättre inblick i och större förståelse för våra muslimska barns vardag. Utvärdering sker arbetslagsvis i maj 2012, hur pedagogerna och deras arbete påverkats efter att ha lyssnat till berättelsen om att leva i Sverige som muslim. Insats: Vår medarbetar från Irak berättar på personalmöte hur det är att leva som muslimsk barnfamilj i Sverige. Främja likabehandling oavsett kön. Mål och uppföljning: Minska påverkan av stereotypa könsroller i vår barnlitteratur. Uppföljning i samband med utvärderingar i maj Insats: Lista på bra och mindre bra böcker, sett ut genusperspektiv sammanställs till arbetslagen. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Mål och uppföljning: Barngruppens olika nationaliteter ska synliggöras på avdelningen. Färdigt senast 1 månad efter inskolningen. Insats: Varje arbetslag sätter upp välkommenskylt på de språk som finns representerade i barngruppen. Ansvarig Mentor. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Mål och uppföljning: Alla barn ska mötas av alternativ och kompletterande kommunikation. Uppföljning på APT i februari och maj 2012.

3 Insats: Alla arbetslag använder tecken som stöd i vardagen. Alla arbetslag använder bilder för att tydliggöra dagsrytmen.. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Mål och uppföljning: Barnen ska erbjudas litteratur med större variation på hur en familj kan se ut. Uppföljning genom bokrecensioner i maj Insats: Inköp av litteratur som beskriver utvidgade familjeformer. Böckerna ska finnas i särskild låda för utlåning. Kartläggning Kartläggningsmetoder: Observationer av barngrupper, intervjuer och enkäter. Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen: Pedagogerna observerar barnen. 4-5 åringarna har intervjuats och fått svara med glada/ledsna gubbar. Föräldrarna svarar på frågor inför utvecklingssamtalen och på attitydundersökningen. Föräldrarådet kommenterar likabehandlingsplanen. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Sammanställning och analys av föräldraenkäter och frågor inför utvecklingssamtal. Diskussion på APT. Resultat och analys: Färre föräldrar än i fjol känner till vårt aktiva arbete mot okamratligt beteende och mobbning. Förebyggande åtgärder Konflikthantering Mål och uppföljning: Skapa samsyn mellan arbetslag och över åldersgrupperingar om hur vi på vår förskola hanterar konflikter. Utvärdering sker genom observationer av barnen, vilka sammanställs i maj 2012, och genom attitydundersökningen till föräldrarna. Åtgärd: Vi diskuterar fram en gemensam handlingsplan hur vi vuxna ska agera vid konflikter mellan barnen. Motivera åtgärd: Vårens attitydundersökning visar på att färre föräldrar än i fjol vet hur vi arbetar aktivt mot okamratligt beteende och mobbning. Ansvarig: Förskolechefen Datum när det ska vara klart: 15 juni 2012

4 Rutiner för akuta situationer Policy: I vår förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling, så att alla barn och vuxna kan känna sig trygga. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Regelbundna observationer av barngrupperna, såväl ute som inne. Inga barn vistas ensamma ute på gården. Daglig kontakt mellan pedagog och förälder. Trivselenkät till 4-5åringar 1 gång/år. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Personal/barn som uppmärksammar att ett barn är utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling, informerar pedagoger på berörd avdelning eller egen avdelning. Föräldrar kan även vända sig direkt till förskolechefen som tar det vidare till arbetslaget. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Ärendet tas upp vid kommande arbetslagsmöte för utredning och dokumentationen lämnas till förskolechef. Ansvarig mentor informerar föräldrar. Ev. handlingsplan med åtgärder upprättas. Om ärendet är allvarligt eller att kränkningen inte upphör efter utredning och genomförd handlingsplan, tillkallas resursteam och förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Om barn kränks av personal, lämnar den som upptäckt det snarast skriftlig dokumentation av det skedda till förskolechefen, som ansvarar för utredning och åtgärder. Rutiner för uppföljning: Åtgärder följs upp i arbetslaget inom en månad. Åtgärder om vuxna kränker barn följs upp inom en månad av förskolechefen. Rutiner för dokumentation: Dokumentationen görs av arbetslag resp. förskolechef på särskild blankett inom en vecka. Ansvarsförhållande: Mentor ansvarar för arbetslagets åtgärder. Förskolechefen ansvarar för åtgärder om vuxen kränker barn. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

5 Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.