Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision En kreativ förskola för lustfyllt lärande i en tillåtande och trygg miljö Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Vi pratar om hur man är som kompis och att alla är bra som de är. Barnen intervjuas och samtalas med. Läroplanens mål kring normer och värden ska genomsyra verksamheten. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare blir främst delaktiga under utvecklingssamtalen men möjlighet till diskussioner finns också på föräldramöten. Personalens delaktighet Vi kommer att träffas våren 2018 på APT för att diskutera igenom kartläggningen. Innan mötet kommer all personal att läsa igenom likabehandlingsplanen så att de är insatta. Under september/oktober gör avdelningarna en ny kartläggning och skriver mål. Förankring av planen Planen läggs ut på kommunens hemsida så att all personal och vårdnadshavare kan ta del av dokumentet. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom samtal på veckomöten på enheten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal samt förskolechefen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi behöver ett bättre kartläggningsmaterial som är bredare och mer utförligt. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom diskussioner i arbetslagen. Läroplansgruppen sammanställer utvärderingen. för att årets plan utvärderas Läroplansgruppen och förskolechefen.

2 Främjande insatser Kränkande behandling Alla barn ska känna sig trygga och sedda. Att aktivt lyssna. Se och bemöta varje barn utifrån deras behov och förutsättningar. Vara närvarande pedagoger. Kön Alla ska oavsett kön känna sig likabehandlade. Miljön i förskolan ska vara öppen och inbjuda bägge könen till alla aktiviteter som erbjuds. Flickor och pojkar erbjuds samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar i stereotypa könsroller. Vi har en föränderlig miljö utifrån barnens behov och intressen. Vi möter barnet utifrån individ. Etnisk tillhörighet Att bemöta alla med respekt oavsett etnisk tillhörighet. Personal ska om så behövs söka kunskap utifrån de människor vi möter, göra barnen uppmärksamma på människors olikheter samt visa respekt och öppenhet för olika uppfattningar och värderingar.

3 Religion eller annan trosuppfattning Alla ska känna sig respekterade för sin tro Tar reda på olika familjers önskemål eller behov som beror på trosuppfattning. Berätta och visa att det finns olikheter och olika livsåskådningar. Funktionsnedsättning Alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Förskolan ska möta varje barn och förälder utifrån dess förutsättningar och göra förskolemiljön tillgänglig för alla barn. Utforma verksamheten så att alla barn kan delta i verksamhetens olika aktiviteter utifrån sina individuella förutsättningar. Böcker och pedagogiskt material ska finnas på varje avdelning som speglar barn med olika fysiska förmågor. Sexuell läggning Alla familjer ska känna sig välkomna i förskolan Vi välkomnar alla familjer oavsett sammansättning. Synliggör olika familjekonstellationer t.ex. genom böcker, film och samtal.

4 Kartläggning Kartläggningsmetoder Diseröd Förskoleenhet har en gemensam Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Till planen har varje avdelning sin egen bilaga. Arbetslaget börjar med att göra en kartläggning av situationen i gruppen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen I samband med utvecklingssamtal med vårdnadshavarna tar vi reda på deras uppfattning om trivsel och trygghet i förskolan. Varje läsår får vårdnadshavare göra en enkät som handlar om barnets trivsel och förskolans miljö. Enkätsvaren får personalen senare ta del av. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom att varje avdelning tillsammans skriver (i bilagan) en nulägesanalys över hur situationen i barngruppen ser ut. Resultat och analys Utifrån kartläggningen läggs fokus på en eller flera av diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling. Avdelningarna fokuserar på olika mål beroende på den aktuella situationen i barngruppen.

5 Förebyggande åtgärder Namn Respekt och ömsesidighet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla på förskolan respekterar varandra för den man är. Vi arbetar för att alla barn och vuxna behandlar varandra så som de själva vill bli behandlade. Åtgärd Diskussioner förs om hur man bör vara mot varandra, t.ex. hur man vill bli bemött, tröstad, är en bra kompis/kollega etc. Vid konflikthantering läggs fokus på de inblandades känslor och förståelse för dessa och inte på ordet förlåt. I arbetslagen finns möjlighet till handledning av specialpedagog. Både för barngruppen och arbetslaget. Motivera åtgärd Arbetet med respekt och ömsesidighet är kontinuerligt och ständigt pågående. Specialpedagogen har en neutral roll och kommer med nya synvinklar och kan se saker på ett nytt sätt. All personal på förskolan

6 Rutiner för akuta situationer Policy På våra förskolor ser vi alla människors lika värde oberoende av social bakgrund oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller uppsikt över platser där barnen leker inom- och utomhus. Det finns alltid minst en vuxen i närheten av barnen. Spontana samtal med barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till I samband med trakasserier och kränkande behandling kan barn och vårdnadshavare vända sig till den eller de personer som de har störst förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Det är viktigt att vi är lyhörda och tar minsta tecken på att det förekommer trakasserier eller kränkningar på allvar. Ge stöd och samtala med den som blivit trakasserad/kränkt. Samtala med den/de som trakasserad/kränkt för att skapa förståelse för hur den andra känner och hindra att situationen uppstår igen. Informera de inblandade, personalen på avdelningen, vårdnadshavare samt vidta lämpliga åtgärder till exempel organisationsförändringar. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Här ingår alla vuxna som barnet kan komma i kontakt med under sin vistelse på förskolan. Vi ger snabbt stöd till berört barn eftersom barnet befinner sig i en beroendeställning. När vi upptäcker att vuxna trakasserar/kränker barn har vi skyldighet att ta upp detta med berörd vuxen. Förskolechefen informeras, följer upp och ansvarar för att trakasserierna/kränkningarna upphör. Rutiner för uppföljning Problemet tas upp och analyseras i arbetslaget tillsammans med barnets vårdnadshavare och eventuellt berörda barn. Förskolechef kontaktas och eventuell annan hjälp, t.ex. specialpedagog. Vid behov upprättas ett handlingsprogram som kontinuerligt följs upp. Rutiner för dokumentation Vi dokumenterar, skriver tillbud/incidentrapport när situationen uppstår. Dokumentationen görs av pedagoger som ansvarar för barnet vid tillfället när incidenten inträffade. Ansvarsförhållande Personalen på förskolan ansvarar för att planen följs och förskolechefen har huvudansvaret.

7 Kartlägga och förebygga trakasserier och kränkande behandling Diseröd Förskoleenhet har en gemensam Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Till planen har varje avdelning sin egen bilaga. Arbetslaget börjar med att göra en kartläggning av situationen i gruppen. Därefter analyserar man det som framkommit för att se vilka risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns på avdelningen. Slutligen formuleras mål och åtgärder för att avvärja riskerna. Så här ser uppdraget från förskolechefen ut: Arbeta och skriv tillsammans i laget. Det ska bli en text med tre delar. Formulera er så att inget enskilt barn kan identifieras. 1. Kartläggning Gör en kartläggning av situationen i gruppen. Det kan ske genom - planerade samtal med barnen enskilt och/eller i grupp - observationer i gruppen - samtal med föräldrar om deras synpunkter och iakttagelser Samtala om och/eller observera: - platser, situationer eller delar av verksamheten där barn känner sig otrygga - attityder/stämning i barngruppen - barnens trygghet och trivsel - vilka de helst leker med/inte leker med och varför - vad barnen helst leker med inne och ute, lekmönster - upplever barnen att de får vara med och bestämma? - upplever barnen att det förekommer kränkningar? Använd också ev. dokumentation av inträffade händelser. Sammanfatta hur ni gjort kartläggningen. 2. Nulägesanalys Sammanfatta det som framkommit i kartläggningen. Dra slutsatser om varför barn känner som de gör. Varför och i vilka sammanhang uppstår kränkningar? Identifiera problem eller risker på avdelningen. 3. Mål och åtgärder Formulera några tydliga mål/konkreta åtgärder för er avdelning det här året. Vad vill ni uppnå? Vad vill ni ändra på för att komma tillrätta med de problem ni identifierat? Behöver ni ändra något som rör organisation, regler, gruppindelningar eller rutiner? Beskriv hur åtgärderna ska följas upp/utvärderas. Beskriv hur barnen kan vara delaktiga. Lek- och lärandeobservationer samt barnintervjuer ska genomföras varje år i september och oktober, detta är något vi ska ha med i vår årsplan. I samband med denna etapp skrivs avdelningarnas egna bilagor som lämnas till förskolechefen. En kort version sätts upp på avdelningens anslagstavla.

8 Mål till likabehandlingsplanen för läsåret : Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, Ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen, Ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag, Vi vill att barnen ska hitta strategier för ett ökat samspel dem emellan. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till, och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Får alla barn lika mycket uppmärksamhet av oss vuxna, och hur förhåller det sig med föräldrarna? Kopplat till läroplansmålet: Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Att träna på att ta kontakt i lek. Att sätta ord på känslor. Att vara arg utan att skada andra. Lpfö. Att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Att man har en positiv attityd och respekterar varandra. Finnas närvarande och placerad tillsammans vid barnen, synliggöra andra barn. Mera delaktig i barnen aktivitet, inte bara övervaka. Tränga sig på i längden känns det naturligt för barn. Barnen väljer rum där vi pedagoger ska vara delaktiga Vi ska vara mer delaktiga och närvarande i barnens aktiviteter. Att alla ska möta varandra med respekt och vara en bra kompis. Få barnet att sluta att nonchalera andra barn och pedagoger samt att få hen att uttrycka med ord vad hen känner och vill. Att barnet själv skall klara av att förstå leksignalerna. Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Reviderad Lpfö 98. Vårt mål är att alla barn ska ha någon att leka med. Ingen ska behöva känna sig utanför. Vi vill utveckla vår lärmiljö, för att öka barnens nyfikenhet samt lust att lära. Vårt mål detta år är att i högre grad låta barnen påverka sin vardag på förskolan. Att få barnen att känna tilltro till den egna förmågan och våga uttrycka sina åsikter. Att få barnen att bli mer medvetna att de kan påverka sitt eget lärande på förskolan.