Jörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Jörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och pedagogisk omsorg Läsår:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och pedagogisk omsorg a för planen Förskolechef Likabehandlingsgruppen Vår vision Förskolorna Jörgensgården, Eriksgården samt Lilla dag och natt, ska vara arbetsplatser där barn, personal och föräldrar oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. På våra förskolor känner sig alla trygga och ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsättas för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Qualisenkäter Barnråd Observationer och samtal med barnen ( material som Quintus, Start och Snick o Snack). Vårdnadshavarnas delaktighet Qualisenkäter Föräldraforum Föräldramöte Utvecklingssamtal Daglig kontakt Personalens delaktighet Qualisenkäter Kartläggning av barngruppen utifrån de olika områdena i Likabehandlingsplanen

3 Pedagogiska diskussioner på APT, i arbetslag och i utvecklingsgruppen En pedagog är med från varje hus vid upprättandet av ny Likabehandlingsplan Likabehandlingsgrupp ska driva arbetet med Planen Förankring av planen Informera vid inskolning av nya barn Föräldramöte Föräldraforum Utvecklingssamtal Hemsidan Pluttra Tillgänglig i hallen APT Barnråd Tolk vid behov Information till vikarier och nyanställda Välkomstfest med tema Likabehandling

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Varje avdelning har efter observationer och diskussioner i arbetslagen utvärderat och analyserat sitt område Qualisenkäterna har analyserats Synliggjort för föräldrar på föräldramöte hur vi arbetar med Likabehandlingsarbetet och gett dem möjlighet att komma med synpunkter Läroplanens mål inom normer och värden, har utvärderats och analyserats genom Läroplanstavlan Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef Personal Föräldrar Barn Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Målen som sattes övergripande har genomförts på varje avdelning och utvärderingen har visat goda effekter i verksamheten. Exempel på gemensamma resultat är att barnen hjälper varandra, ser varandras olika behov och möter varandras känslor. Detta beror mycket på pedagoger som är närvarande och engagerade i barnen. I fortsättningen ska målen tydligare kopplas till de 7 diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,sexuell läggning och ålder. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje avdelning observerar och diskuterar i arbetslagen samt utvärderar och analyserar målen från planen Qualisenkäterna analyseras Synliggöra för föräldrar på föräldramöte hur vi arbetar med Likabehandlingsarbetet och ger dem möjlighet att komma med synpunkter Läroplanens mål inom normer och värden, utvärderas och analyseras genom Läroplanstavlan Likabehandlingsgruppen

5 Barnråd Föräldraforum för att årets plan utvärderas Förskolechef

6 Främjande insatser Namn Arbeta mot kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Barnen och föräldrarna känner sig trygga i vår verksamhet. Barnen visar empati, hjälper varandra, löser konflikter på ett konstruktivt sätt och använder ett vänligt språk. Uppföljning sker terminsvis på PUT-tiden som bygger på observationer i barngruppen. Insats bygger upp ett förtroende och en relation mellan pedagoger, barn och föräldrar tränar barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dem redskap för att lösa konflikter samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra talar respektfullt till och om barn och vuxna har en kontinuerlig dialog med föräldrarna är nära barnen för att uppmärksamma kränkningar Förskolechef och personal

7 Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Barnen känner sig trygga i sin identitet och har inflytande i verksamheten oavsett kön Barnen väljer sysselsättning utefter intresse Förskolorna har lämiljöer som motverkar stereotypa könsroller Uppföljning sker terminsvis på PUT-tiden som bygger på observationer i barngruppen Insats tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt ( betyder att vi ska ha ett barnperspektiv, varje barn ska få möjlighet att utvecklas som individ, så att begränsade normer och förväntningar inte styr barnens utveckling) i verksamheten ger flickor och pojkar lika inflytande och utrymme i verksamheten skapar förutsättningar för att barnen utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller har diskussioner hur vi väljer lekmaterial och hur vi språkligt bemöter barnen stärker barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn samtalar om barns sexuella utveckling Förskolechef och personal

8 Främja likabehandling oavsett könsidentitet Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck Alla barn och föräldrar känner sig välkomna oavsett könsidentitet eller könsuttryck Uppföljning sker terminsvis på PUT-tiden som bygger på observationer i barngruppen Insats tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt ( betyder att vi ska ha ett barnperspektiv, varje barn ska få möjlighet att utvecklas som individ, så att begränsade normer och förväntningar inte styr barnens utveckling) i sitt arbete och diskuterar normer och stereotypa förväntningar som finns kring kön skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller är lyhörd för barnens signaler kring sin könsidentitet och bemöter med respekt välkomnar och bemöter HBTQ- familjer på ett respektfullt sätt Förskolechef och personal

9 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Barnen känner trygghet och stolthet i sin etniska tillhörighet På förskolan visas intresse för de olika kulturerna, vilket synliggörs Uppföljning sker terminsvis på PUT-tiden som bygger på observationer i barngruppen Insats reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer kring etnisk tillhörighet och fördomar om etniska grupper granskar sitt eget arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv och har kunskap om interkulturellt förhållningssätt (förskolan visas intresse för de olika kulturerna) uppmuntrar barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt, t ex genom att pedagoger visar intresse för olika kulturer och språk, använder internet, har olika material som böcker, sånger mm på olika språk som är flerspråkiga använder sina språk i verksamheten använder tolk vid behov arbetar aktivt för att utveckla barnens förmågor att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar Tre pedagoger har gått förskolelyftet med fokus på flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan Förskolechef och personal

10 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Barnen och dess familjer känner sig respekterade oavsett religion och trosuppfattning Uppföljning sker terminsvis på PUT-tiden som bygger på observationer i barngruppen Insats reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer och värderingar kring olika religioner granskar sitt eget arbete utifrån ett normkritsikt perspektiv( betyder att vi ska ha ett barnperspektiv, varje barn ska få möjlighet att utvecklas som individ, så att begränsade normer och förväntningar inte styr barnens utveckling) skapar förutsättningar för att barnen utvecklar sina förmågor och intressen, utan att begränsas av stereotypa föreställningar om människor som praktiserar en viss religion visar intresse för barnens olika religionstillhörigheter visar respekt för föräldrar och barn oavsett trosuppfattning och tar reda på vad som gäller för just den enskilda familjen bemöter frågor om religionsfrihet och vad detta innebär, inklusive rättigheten att inte tillhöra någon religion Förskolechef och personal

11 Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning känner sig trygga i sin identitet, har inflytande i verksamheten Förskolorna har lärmiljöer som främjar trygghet och utveckling för barn med funktionsnedsättning Uppföljning sker terminsvis på PUT-tiden som bygger på observationer i barngruppen Insats reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer kring funktionsförmåga och funktionsnedsättning granskar sitt arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv( betyder att vi ska ha ett barnperspektiv, varje barn ska få möjlighet att utvecklas som individ, så att begränsade normer och förväntningar inte styr barnens utveckling) skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på funktionsförmåga utformar verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar så att alla barn kan delta på sina villkor samarbetar med föräldrarna, då de har mycket kunskap som är värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för barnet etablerar vid behov ett samarbete med specialister och föräldrar bestämmer om övriga barn och föräldrar behöver ges information om barnets funktionsnedsättning bemöter frågor kring funktionsnedsättning på ett respektfullt sätt Förskolechef och personal

12 Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Alla barn och föräldrar känner sig välkomna oavsett sexuell läggning Uppföljning sker terminsvis på PUT-tiden som bygger på observationer i barngruppen Insats reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer och värderingar kring HBTQ och granskar sitt eget arbete utifrån ett normkritsikt perspektiv skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning välkomnar och bemöter HBTQ-familjer på ett respektfullt sätt synliggör och bejakar alla familjekonstellationer i verksamheten genom att t ex använda meterial som böcker och film bemöter barnens frågor om sexuell läggning på ett repektfullt sätt Förskolechef och personal

13 Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Barnen känner sig trygga i sin identitet och har inflytande i verksamheten oavsett ålder Insats ger barnen inflytande och utrymme i verksamheten oavsett ålder skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av sin ålder förskolechef och personal

14 Kartläggning Kartläggningsmetoder Qualisenkäter för barn (4-5 år), föräldrar och personal Intervjufrågor till barnen (3-5 år) i Portfoliopärmen Utvecklingssamtal Incidentrapporter Observationer Pedagogiska dokumentationer Dagliga samtal med barn och föräldrar Barnråd Föräldraforum Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Qualisenkäter för barn (4-5 år) och föräldrar Intervjufrågor till barnen (3-5 år) i Portfoliopärmen Utvecklingssamtal Incidentrapporter Dagliga samtal med pedagogerna Barnråd Pedagogiska dokumentationer Föräldraforum Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner förs regelbundet på APT, Uvecklingsgrupp, PUT-tid och i Likabehandlingsgruppen Incidentrapportering Qualisenkäter Medarbetarenkäter

15 Observationer Pedagogiska dokumentationer Dagliga samtal med barn och föräldrar Resultat och analys Det behövs bättre information (kring det som gynnar barnet) mellan avdelningarna kring barn med funktionsnedsättning Vi har gjort värdegrundstavlor utifrån Likabehandlingsplanen, för att synliggöra den för barnen och föräldrarna Vi har observerat att det förekommer hierarkier i en del barngrupper, som är knutet till kön och ålder - detta har vi arbetat med och ser att det behöver fortsätta Pedagogerna har samtalat med berörda, när barnen har sagt kränkande kommentarer eller haft ett kränkande beteende gentemot andra barn - detta arbete fortsätter Barnen diskuterar vad är "pojkigt" och vad är "flickigt". En del pojkar har ibland svårt att visa känslor som ledsen, sårad och besviken - detta har minskat och är inte längre en prioriterad fråga Inskolningsrutiner behöver diskuteras kontinuerligt för att öka tryggheten för barn och föräldrar - inskolningsrutinerna har reviderats våren 2016 och utvärderas våren 2017 För att få en tydligare kartläggning så kommer vi att arbeta efter husmodellen framöver - detta arbete kommer att påbörjas hösten 2016

16 Förebyggande åtgärder Namn Hierarkier i barngruppen Områden som berörs av åtgärden Kön och Ålder Att alla barn känner en tillhörighet i gruppen oavsett ålder och kön Uppföljning sker genom observationer och samtal med barnen Åtgärd ser över lokalerna och utemiljön för att skapa en trygg miljö är nära barnen använder sig av gruppstärkande aktiviteter använder material som stärker barnens empatiska förmåga, t ex Quintus, Snick o Snack och Start går aktivt in i situationer som uppstår och barnen kommer överens om gemensamma regler använder litteratur som belyser t ex vänskap samarbetar med föräldrarna Motivera åtgärd Vi har observerat att det förekommer hierarkier som är kopplat till ålder och kön. Förskolechef och personal

17 Kränkande kommentarer och beteende. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Inga barn känner sig kränkta. Uppföljning sker genom observationer i barngrupp och samtal med barn och föräldrar. Åtgärd är nära barnen ser över lokalerna och utemiljön använder material som stärker barnens empatiska förmåga, t ex Quintus, Snick o Snack och Start går aktivt in i situationer som uppstår kommer överrens tillsammans med barnen om gemensamma regler använder litteratur som belyser t ex vänskap samarbetar med föräldrarna Motivera åtgärd Vi har observerat att det sker kränkningar mellan barnen. Förskolechef och personal

18 Inskolningsprocessen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Barnen och föräldrarna känner sig trygga i vår verksamhet. Uppföljning sker genom utvecklingsamtal och dagliga samtal med barn och föräldrar. Åtgärd diskuterar kontinuerligt inskolningsprocessen, så att vi möter varje familjs behov reviderar inskolningsrutinerna kontinuerligt har ett gott bemötande utifrån förskolans värdegrund och BRA Motivera åtgärd Genom diskussioner i personalgruppen har det framkommit att man gör på olika sätt vid inskolning. Pga detta har vi beslutat att man kontinuerligt behöver revidera inskolningsrutinerna. Förskolechef och pedagoger

19 Information mellan avdelningarna kring barn med funktionsnedsättning Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning Bättre information (kring det som gynnar barnet) mellan avdelningarna kring barn med funktionsnedsättning Uppföljning sker vid revidering av Likabehandlingsplanen Åtgärd Arbetslaget ansvarar för att sprida relevant information till berörd personal Motivera åtgärd Viktigt för att personalen ska kunna bemöta barnet på bästa sätt och få kunskap om varandras arbetssätt/förhållningssätt Förskolechef och pedagoger

20 Husmodellen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Upptäcka risker för diskriminering och trakasserier i förskolan Åtgärd Vi arbetar utifrån Husmodellen på eget sätt Motivera åtgärd Vi vill kartlägga riskerna för barnen vad gäller diskriminering och trakasserier Förskolechef och pedagoger

21 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus finns alltid i närheten av barnen uppmärksammar varandras beteende och språkbruk gentemot barnen arbetar utifrån Husmodellen på vårt eget sätt Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vår rutin är att föräldrar och barn tar kontakt med avdelningspersonal för barnet i första hand och förskolechef i andra hand. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Den personal som uppmärksammat kränkningen pratar med förskolechef, samt rapporterar i Flexite. Föräldrar till de barn som är inblandade i situationen informeras av personal. Förskolechef ansvarar för att ev utredning påbörjas. Denna visar om en handlingsplan ska upprättas. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den personal som uppmärksammat kränkningen pratar med berörd personal och förskolechef, samt rapporterar i Flexite. Föräldrar till berört barn informeras av förskolechef. Förskolechef ansvarar för att ev utredning påbörjas. Denna visar om en handlingsplan ska upprättas. Rutiner för uppföljning Vi följer rutinerna i vårt rapporteringssystem Flexite. Rutiner för dokumentation Vi följer rutinerna i vårt rapporteringssystem Flexite. Ansvarsförhållande Personal och förskolechef har ett gemensamt ansvar för rapportering. Förskolechef har ansvar för att en ev utredning samt att en handlingsplan upprättas.