Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Marie Saros(pedagog)och Anna-Britta Ollas-Dahlström(förskolechef) Vår vision På förskolan Bjursen ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Varje vuxens ansvar är att kontinuerligt och när situationer uppstår omedelbart ta itu med dessa och föra resonemang kring det som skett. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Genom dialog och observation. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldramöten,utvecklingssamtal samt utskick av planen med möjlighet att reflektera kring den. Personalens delaktighet Personalen har ht 2013 gemensamt kartlagt tre områden att fokusera på. Vt 2015 utvärderades dessa mål i arbetslaget. Arbetslaget har reviderat målen efter gemensamma diskussioner på vårens PUD-dag Förankring av planen Barnen görs delaktiga genom observationer och samtal. Vårdnadshavare tar del av planen vid utvecklingssamtal samt ett utskick av planen där de har möjlighet att kommentera och reflektera. Personalen utvärderar planen 1 ggr/år. Kontinuerligt förs diskussioner kring diskrimineringsgrunderna. Har likabehandlingsplanen som en punkt på dagordningen vid våra arbetslagsmöten. 2/8

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen har gjort en utvärdering med gemensam diskussion utifrån årets mål. Barn har fått ta del av planen genom samtal och fått ge synpunkter utifrån det. Marie skriver rent utvärderingen och de nya målen. Föräldrar och arbetslaget får läsa igenom och tycka till innan planen fastställs. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal och barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen har kommit fram till att vi har jobbat upp oss med vårt prioriterade mål: Synliggöra många olika kulturella bakgrunder. Vi har nu uppmärksammat att det finns olika språkbakgrunder på vår förskola genom skyltar, alfabet och böcker. Vi har uppmärksammat olika länder med bland annat skapande av flaggor i samband med Skid-VM i Falun i februari. Barnen har varit intresserade av andra språk och länder vilket har gjort att vi har räknat på olika språk. Vi har även skaffat material såsom jordglob, kartor och böcker på olika språk. Vi kommer till följande läsår att ta detta mål ett steg till och fokusera på att aktivt använda oss av sagor och sånger/musik från olika länder och kulturer. Efter diskussioner på vår utvärderingsdag kring våra lärmiljöer, har vi upptäckt att lekmaterial och fördelningen av rum/material är lite ojämnt fördelat utifrån ålder, utveckling och kön. Detta ska vi jobba med följande år. Vi behöver observera våra miljöer mer och även i dialog med barnen utforma miljöer som inspirerar till åldersblandad och könsneutral/könsöverskridande aktivitet/lek. Till exempel att legorummet är för killar och lägenheten är för tjejer. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Föräldrar får ta del av planen och komma med synpunkter. Eventuellt diskuteras den även på ett föräldramöte. Barngruppen får genom samtal aktivt deltaga i målens verksamhet. Dessa synpunkter tas sedan med i den utvärdering som personalen gör tillsammans med förskolechefen. för att årets plan utvärderas Förskolechef och personal 3/8

4 Främjande insatser Likabehandling oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuellläggning Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Förskolan Bjursen skall vara trygg, rolig och lärorik för alla barn oavsett könstillhörighet. Alla barn och anhöriga på förskolan Bjursen får ett likvärdigt bemötande oavsett deras könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Insats För att främja detta arbete krävs att alla pedagoger har kompetens kring vädegrundsarbete. De pedagoger som upplever att de inte har tillräcklig kompetens kring detta erbjuds fortbildning för att kunna nå målet. Varje förskola arbetar fram ett arbetssätt för att likvärdigt kunna bedöma barn och anhörigas könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Personal och förskolechef Funktionshinder Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning All berörd personal har kunskap om hur det är att leva med det specifika funktionshinder som är aktuell på förskolan. Förskolans verksamhet utformas så att alla barn kan delta i hela verksamheten utifrån sina förutsättningar. Förskolan anpassar miljön, inomhus och utomhus, så att den är tillgänglig för alla. Insats Specialpedagogerna bidrar med sin specialkompetens till de arbetslag som så behöver. Vi tillämpar metoden "Fråga för att förstå" i relation med barn och föräldrar då vi får ett barn med funktionshinder placerat på förskolan. Personal och förskolechefen Ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Alla vuxna utgår från barns intresse, förutsättningar och förmågor och ger alla barn, oavsett ålder, en verksamhet anpassade efter deras behov. Alla vuxna tilltalar barnen respektfullt utifrån ålder. Insats Förskolechefen 4/8

5 Etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla barn oavsett etniska tillhörighet, religion och trosuppfattning deltar i all verksamhet utifrån sin egen trosuppfattning. Insats Vi ska använda neutrala begrepp, enligt läroplanen, som inte är värderande som t ex poängtera "skapande verksamhet" istället för "pyssel". Vid inskolningen ska vi samtala om vilka förväntningar vårdnadshavarna har på oss och vi på dem, vi samtalar om deras och våra seder och bruk. Vi tar även reda på vad som gäller för just den enskilda familjen. Uppmuntra föräldrar att t ex på personalmöten informera oss om sin religion. Uppmuntra barnen att berätta om sina traditioner. Alla förskolor kan använda en multireligiös almanacka i vilken vi stämmer av i innan vi t ex har föräldramöte. Vi uppmuntrar alla, både barn och föräldrar, att berätta om hur och om de firar sina traditioner. Medvetandegöra alla personal genom att gå ICDP, På lika villkor, Reggioutbildning mm. Vi använder oss av olika material såsom Kompisklubben, Snick och Snack, Grodan mm. Personalen och förskolechefen 5/8

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder DO:s Husmodell Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen I nuläget inte alls. Denna plan har vi fått mandat att göra utan föräldrars och barns medverkan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Gemensam diskussion och utvärdering utifrån den kartläggning som tidigare gjorts. Marie har haft mandat att sammanställa för arbetslagets räkning. Resultat och analys Vi har kommit fram till två mål vi kommer att arbeta med under läsåret 2015/2016. Mål 1: Synliggöra olika kulturella bakgrunder. Vi ska införa sagor och sånger/musik från olika delar av världen i vår planerade verksamhet, till exempel vid samling, sångstund, sagoläsning, teater och temaarbete. Mål 2: Skapa lärmiljöer som inspirerar till köns- och åldersblandad lek/aktivitet. I dialog med barn och föräldrar (vid utvecklingssamtalen) och genom observationer/reflektioner ska vi utforma lärmiljöer för att uppnå vårt mål. Exempelvis presentera inspirerande lekmaterial, som ex bidrar till att flickor och pojkar leker tillsammans och väljer varierande lek och material. Även utforma tillåtande lärmiljö för både mindre och större barn. 6/8

7 Förebyggande åtgärder Mål 1 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Synliggöra olika kulturella bakgrunder Åtgärd Vi ska införa sagor och sånger/musik från olika delar av världen i vår planerade verksamhet, till exempel vid samling, sångstund, sagoläsning, teater och temaarbete. Motivera åtgärd På vår förskolan anar man att vi har barn med olika härkomst, vi behöver dock jobba mer aktivt för att få ut det i barngruppen. Arbetslaget genom Marie Mål 2 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Sexuell läggning och Ålder Skapa lärmiljöer som inspirerar till köns- och åldersblandad lek/aktivitet. Åtgärd I dialog med barn och föräldrar (vid utvecklingssamtalen) ska vi utforma miljöer och presentera lekmaterial som ex bidrar till att flickor och pojkar leker tillsammans. Även utforma miljön tillåtande för både mindre och större barn. Motivera åtgärd I vissa av våra miljöer väljer bara killar eller enbart tjejer att vara. ex legorummet och lägenheten. Genom observation ska vi försöka inspirera till könsblandad lek. Vi vill även uppmuntra barnen att leka åldersblandat för att inspirera varandras utveckling. Arbetslaget genom Marie Åtgärd nummer 5 Områden som berörs av åtgärden Åtgärd Motivera åtgärd 7/8

8 Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inomhus och utomhus. Vi lyfter frågan om trivsel och delaktighet på alla utvecklingssamtal och barngenomgångar. Barnintervjuer angående trivsel. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolechefen Anna-Britta Ollas-Dahlström och personal. Barn och vårdnadshavare vänder sig till den personal som de känner förtroende för. Om någon personal är involverad ska förskolechefen kontaktas Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Den person som fått kännedom om händelsen lyssnar på barnets och/eller vårdnadahavares berättelse och informerar förskolechefen. Därtill observerar och dokumenterar pedagogen vad som händer i barnens vardag. Utifrån denna kartläggning ansvarar förskolechef för att en handlingsplan upprättas. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal anmäler omedelbart till förskolechef vid misstanke om att en personal har kränkt ett barn. Förskolechef ansvarar för utredning och samtal med berörd personal. Vid grov eller återupprepad kränkning involveras verksamhetschef för förskolan. Om förskolechefen begår en kränkning anmäls ärendet omedelbart till verksamhetschefen. Rutiner för uppföljning Återkoppla till utredningen genom att lyssna på barnets/vårdnadshavares berättelse kring händelsen/åtgärd och göra en observation av barnets vardag. Uppföljning sker enligt handlingsplan i samråd med vårdnadshavare. Rutiner för dokumentation Allt material,teckningar, bilder obsevationsprotokoll, minnesanteckningar, som rör händelsen sparas. Dokumentation sparas hos förskolechef / verksamhetschef enligt Falu Kommuns dokumenthanteringsplan. Ansvarsförhållande Förskolechefen är ansvarig och ska informeras så fort misstanke om kränkning/diskriminering uppstått. I de fall en förskolechef är involverad i kränkning/diskriminering har verksamhetschefen ansvaret för händelsen. 8/8