Förskolan Sågmyras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Sågmyras plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår ht-15-vt-16 1/10

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen AnnaBritta Ollas Dahlström förskolechef, Ann Sofie Bengts pedagog Vår vision På vår förskola är målet att varje barn ska känna sig tryggt och bli respekterat för den det är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn ska bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Barnen ska kunna vara som de känner sig i stunden och veta att känslor får uttryckas, så länge ingen annan skadas av det. De ska känna frihet att pröva olika uttryck för sin identitet utan att det värderas. Varje barn ska känna tillhörighet i gruppen och uppleva sig likvärdiga. Planen gäller från Planen gäller till Läsår ht-15-vt-16 Barnens delaktighet Genom dialog, uttvärdering och observation. Vårdnadshavarnas delaktighet Hembrev, remissvar och utvecklingssamtal Personalens delaktighet Personalen delas in i grupper med ansvar för olika diskrimineringsgrunder som de kartlagt. Ann Sofie Bengts sammanställer. Förankring av planen Barnen görs delaktiga genom observationer, utvärdering och samtal. Vårdnadshavare informeras vid föräldrasamtal, hembrev eller föräldramöten. Personalen utvärderar planen en gång per år och för kontinuerligt samtal kring diskrimineringsgrunderna. 2/10

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Då förra årets plan inte blev riktigt klar så har vi inte kunnat utvärderat den. Målen var inte klara. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Planen blev aldrig förankrad varken hos personal, barn eller föräldrar. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Då vi inte har haft någon bra plan att arbeta kring så har inte resultat gått att påvisa. Vi startar om från hösten. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vårt mål är att ska få barn och föräldrar mer delaktiga i kartläggning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Vi har gjort upp följande plan. -I början av september lämnar vi ut likabehandlingsplanen för det kommande året, på remiss till föräldrarna. Vi ber föräldrarna om synpunkter som de får lägga anonymt i en låda. Vi gör under september månad observation av den aktuella barngruppen för att få en bild av vilka områden vi ska arbeta med under året. Vi tar också med information från föräldrarna under höstsamtalen i september. Vi beaktar alla synpunkter innan vi skriver och skickar in den slutgiltiga planen. - Under vårterminen fotograferar vi förskolans miljöer (à la husmodellen) och utvärderar den tillsammans med barnen. Vi tar med resultatet till utvecklingssamtalen, där vi tillsammans med föräldrarna för en diskussion. Föräldrarna har efteråt möjlighet att utvärdera hur likabehandlingsplanen har fungerat, genom att lämna synpunkter anonymt i en låda. - I slutet av vårterminen utvärderar personalgruppen likabehandlingsplanen i smågrupper, där varje grupp tar några mål var. Grupperna gör också en kartläggning över några diskrimineringsgrunder var för att upptäcka nya problem. All personal får utvärdera om föregående års mål känns aktuella även för kommande arbetsåret. för att årets plan utvärderas Ann Sofie Bengts förskollärare Sågmyra 3/10

4 Främjande insatser Likabehandling oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Förskolan Sågmyra skall vara trygg, rolig och lärorik för alla barn oavsett könstillhörighet. Alla barn och anhöriga i Falu Förskola får ett likvärdigt bemötande oavsett deras könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. För att främja detta arbete krävs att alla pedagoger har kompetens kring värdegrundsarbete. De pedagoger som upplever att de inte har tillräcklig kompetens kring detta erbjuds fortbildning för att kunna nå målet. Varje förskola arbetar fram ett arbetssätt för att likvärdigt kunna bedöma barn och anhörigas könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Personal och fröskolechef Funktionshinder Funktionsnedsättning All berörd personal har kunskap om hur det är att leva med det specifika funktionshinder som är aktuell på förskolan. Förskolans verksamhet utformas så att alla barn kan delta i hela verksamheten utifrån sina förutsättningar. Förskolan anpassar miljön, inomhus och utomhus, så att den är tillgänglig för alla. Specialpedagogerna bidrar med sin specialkompetens till de arbetslag som så behöver. Vi tillämpar metoden "Fråga för att förstå" i relation med barn och föräldrar då vi får ett barn med funktionshinder placerat på förskolan. Personal och förskolechefen Ålder Ålder Alla vuxna utgår från barns intresse, förutsättningar och förmågor och ger alla barn, oavsett ålder, en verksamhet anpassade efter deras behov. Alla vuxna tilltalar barnen respektfullt utifrån ålder. förskolechef 4/10

5 Etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla barn oavsett etniska tillhörighet, religion och trosuppfattning deltar i all verksamhet utifrån sin egen trosuppfattning. Vi ska använda neutrala begrepp, enligt läroplanen, som inte är värderande som t ex poängtera "skapande verksamhet" istället för "pyssel". Vid inskolningen ska vi samtala om vilka förväntningar vårdnadshavarna har på oss att vi på dem, vi samtalar om deras och våra seder och bruk. Vi tar även reda på vad som gäller för just den enskilda familjen. Personal och förskolechef Etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla barn oavsett etniska tillhörighet, religion och trosuppfattning deltar i all verksamhet utifrån sin egen trosuppfattning. Uppmuntra föräldrar att t ex på personalmöten informera oss om sin religion. Uppmuntra barnen att berätta om sina traditioner. personal och förskolechef Etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla barn oavsett etniska tillhörighet, religion och trosuppfattning deltar i all verksamhet utifrån sin egen trosuppfattning. Alla förskolor kan använda en multireligiös almanacka i vilken vi stämmer av i innan vi t ex har föräldramöte. Vi uppmuntrar alla, både barn och föräldrar, att berätta om hur och om de firar sina traditioner. Medvetandegöra alla personal genom att gå ICDP, På lika villkor, Reggioutbildning mm. Vi använder oss av olika material såsom Kompisklubben, Snick och Snack, Grodan mm. Personalen och förskolechefen 5/10

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Husmodellen förskolan, utvecklingssamtal, utvärdering, föräldrarnas remissvar. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har intervjuat barnen mellan 3-5 år med hjälp av foton. Barnen har fått lägga bilderna vid en glad, neutral och ledsen/arg figur. Vi skickar ut den färdiga planen på remiss till föräldrarna. De får lägga förslag på ändringar i en låda i hallen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi har delat upp oss i grupper med de olika diskrimineringsgrunderna. Varje grupp har gjort en kartläggning med hjälp av husetmodellen och diskussioner. Sedan har vi samanställt efter det som framkommit i de olika grupperna. Resultat och analys - Vi är dåliga på att uppmärksamma olika religioner och trosuppfattningar. Kanske kan vi göra ett mångkulturellt tema till nästa år där vi tar upp olika länder, religioner mm. - Hur kan vi uppmärksammat att vi inte jobbat något med hbtq-familjer. Kan vi ha ett familjetema där vi tar upp olika familjekonstellationer. -Hur bemöter vi vuxna barnen? Vi säger ofta: du är för liten, du som är så stor osv. Kan vi säga något annat? -Respektera att blöjbyte och toalettbesök är privata. -Lära barnen att ett Nej från kompisen är ett nej! -Vi kan bättra på utklädningskläderna så de är mer genomtänkta. -Vi har dåligt med litteratur från de olika diskrimineringsgrunderna. Kan vi kanske ordna ett anpassat bibliotek? -När vi intervjuat barnen har vi sett att det finns platser som brister i miljöerna. Barnen känner oro där och vill inte vistas där. Där blir ofta bråk och stök pga lång väntan (gäller hallen vid skorna och trappen påväg ut). 6/10

7 Förebyggande åtgärder Tema andra länder och kulturer Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Att barnen ska känna till att det finns en omvärld och andra kulturer. Att barnen ska känna till att det finns andra trosuppfattningar och religioner. Vi gör ett mångkulturellt tema där vi plockar in andra länder, religioner och trosuppfattningar. Vi har uppmärksammat att vi har varit dåliga att se på andra kulturer. Det är något som vi vill uppmärksamma. Vi har dessutom fått många barn från olika kulturer. Vi har bla Kina, Filipinerna, Polen, USA mm. Det är en självklarhet att väva in detta i verksamheten. Helene och Ann Sofie Familjekonstalationer Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Att belysa för barnen att familjer kan se ut på olika vis. Det är inte självklart att det är mamma, pappa, barn utan det kan vara på fler vis. Pappa och barn, mamma och barn, mamma, mamma och barn, pappa, pappa och barn osv. Vi gör ett familjetema där vi tar upp vilka som ingår i barnens familjer. Vi tar upp att familjer kan se ut på olika vis. Det är viktigt att barnen får se att familjer kan se ut på olika vis. I dagens samhällen finns alla möjliga konstellationer på familjer. Vi vill påvisa att alla är lika värdefulla. Ann Sofie, Helene, Mettemarie och Monica Hur talar vi med varandra? Kränkande behandling, Kön och Ålder Att vi vuxna på förskolan tänker på vad vi säger till barnen. Tex -Du är för liten... - Du som är så stor ska väl kunna...osv. Ha återkommande dialoger om hur vi pratar med barnen på våra avdelningsmöten och nätverk. Jobba med ICDP och påminna varandra om hur vi pratar med barnen. För att öka respekten för varandra krävs det att vi vuxna börjar med att tänka på hur vi pratar med barnen. Det är en början för att få en god ton hos barnen. Ann Sofie och Mettemarie 7/10

8 Toabesök och blöjbyten Kränkande behandling och Ålder Att alla barn ska känna trygghet vid toabesök och blöjbyten. Vi måste lära barnen att respektera att en del vill sitta själva på toaletten. Att vid blöjbyten visa respekt för det barn som blir bytt på och att det inte bara är att gå in. Vi får lära barnen och vi vuxna att knacka på innan vi öppnar dörren till toaletterna och fråga innan vi går in och hjälper till. Ofta händer det att vi bara öppnar dörren och går in på toaletterna och där kan det sitta någon och göra sina behov. Lika väl som vi vuxna vill sitta ifred så gäller det även barnen. Helene och Monica Ett nej är ett nej! Kränkande behandling och Ålder Att alla på förskolan ska respektera att ett nej är ett nej! Att lära barnen genom kompisklubb, diskussioner och rollek att kamraten har rätt att säga nej och då måste man sluta. Ofta kommer barnen i konflikt fast att någon uttryckligen säger att den inte vill att den andre förstör. Det är viktigt att vi för en dialog om vad som är ok och lära barnen respekt för varandra. Ann Sofie och Helene Rekvesita till rollek Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Att förbättra utklädningslådorna. Att se igenom vad vi har att erbjuda i utklädningsväg. Är det tillräckligt med kläder och vad ger de för signaler. Det ska finnas kläder som tilltalar oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck. Vi har mycket kläder som är lite föråldrade. De är slitna och kanske inte så inbjudande. Det ska finnas något för alla. Helene och Mettemarie 8/10

9 Litteratur Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Se över vår litteratur på förskolan så att vi får en variation av litteraturen och inte så ensidig syn på samhället. Vi vill skapa goda lässtunder och då behövs ett varierat utbud av litteratur. Vi besöker regelbudet biblioteket för att få ett varierat utbud av litteraturen på förskolan. Den ska skildra mångfalden i vårt samhälle. För att få inblick av andra kulturer, familjekonstellationer behövs ett varierat utbud av god litteratur. Vi ska främja detta med att se till att vi får det på förskolan. Monica och Mettemarie. Lugna miljöer Kränkande behandling och Ålder Att vid in och utgång få ett lugn i hallen. Vi ska se över våra rutiner vid in och utgång så vi slipper få trängsel i vår skohall. Barnen har vid våra intervjuer påtalat att det är för stökigt i hallen. De känner sig otrygga där. Därför ser vi nu över våra rutiner så att ingen ska känna sig otrygg eller kränkt där. Ann Sofie och Monica 9/10

10 Rutiner för akuta situationer Policy Trakasserier och kränkande behandling ska inte förekomma i vår verksamhet. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling * Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inomhus och utomhus. * Vi genomför barnintervjuer angående trivsel mm. före utvecklingssamtal. * Vi lyfter frågan om trivsel och delaktighet på alla utvecklingssamtal och barngenomgångar * Personalen pratar regelbundet med varandra om förhållningssätt i olika situationer. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolechefen och personal. Kontaktuppgifter till minst ett par pedagoger delges vårdnadshavare vid inskolning. Barn och vårdnadshavare vänder sig till den personal som de känner förtroende för. Om någon personal är involverad ska förskolechefen kontaktas Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn * Det är alltid det utsatta barnet som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. * En pedagog uppmärksammar situationen och samtalar med de inblandade barnen. Den vuxne visar tydligt vilket beteende som inte är acceptabelt. * Pedagogen skriver ner vad som hänt och hur man bearbetat situationen, i en bok för ändamålet. * Vid upprepade tillfällen och vid beteenden som är riktade mot ett och samma barn, skall vårdnadshavare och förskolechef informeras. * Vid behov rådfrågas andra kompetenser som t.ex. specialpedagog och BVC-personal. * Vid behov skrivs en handlingsplan av förskolechefen eller av någon utsedd av denna. Barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera konfliktsituationer och reflektera över sina känslor och sitt handlande. Pedagogen använder därför vissa frågor och förhållningssätt i bemötandet av barnen i uppstådd situation. Pedagogen går in i utredningen av situationen med öppenhet för olika versioner och reaktioner, utan att värdera. Hen är uppmärksam på sin fysiska placering och använder denna på ett medvetet sätt. Frågor som kan utgöra en bas är: - Vad har hänt? - Hur kände du? - Hur tänkte du? - Hur tror du att den andra kände sig? - Kunde du ha gjort på något annat sätt? I möjligaste mån uppmuntrar vi barnen att prata med varandra när de berättar vad som hänt och hur de känt samt vad de vill och inte vill. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal * Om det finns andra pedagoger i närheten, går någon in och avstyr kränkningen genom att ta över situationen så att den kränkande kan dra sig ur. * Vi tar upp sådant som vi ser som kränkningar, genom att ta den vuxna till sidan och fråga hur hen tänkt. * Den som kränkt talar med en eller flera arbetskamrater om situationen och hur hen skulle kunna gjort istället. Hen pratar också med barnet och ber om ursäkt. Vårdnadshavare informeras om det inträffade av den berörda eller någon annan i personalen. Förskolechefen informeras om vad som hänt av den berörda. * Vid upprepade kränkningar kontaktas förskolechefen, som handhar ärendet vidare. * All personal i verksamheten har skyldighet att anmäla till förskolechefen om man får kännedom om att vilken som helst vuxen kränker barn. Rutiner för uppföljning Återkoppla till utredningen genom att lyssna på barnets/vårdnadshavares berättelse kring händelsen/åtgärd och göra en observation av barnets vardag. Uppföljning sker enligt handlingsplan i samråd med vårdnadshavare. Rutiner för dokumentation Allt material,teckningar, bilder obsevationsprotokoll, minnesanteckningar, som rör händelsen sparas. Dokumentation sparas hos förskolechef / verksamhetschef enligt Falu Kommuns dokumenthanteringsplan. Ansvarsförhållande Förskolechefen är ansvarig och ska informeras så fort misstanke om kränkning/diskriminering uppstått. I de fall en förskolechef är involverad i kränkning/diskriminering har verksamhetschefen ansvaret för händelsen. 10/10