Förskolan Hästhovens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Hästhovens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Christina Lingemyr, Kicki Gazett Vår vision Vår förskola ska vara Trygg, Rolig och Lärorik oavsett kön, könsidentitet, religion och etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning samt sexuell läggning och ålder. På vår förskola skall inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Det ligger i varje vuxens ansvar att kontinuerligt och när situationer uppstår omedelbart ta i tur med dessa och föra resonemang kring det som skett. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Genom observationer och dialog. Vårdnadshavarnas delaktighet På föräldrarmöte och att den befintliga planen finns tillgänglig i förskolans hall. Personalens delaktighet Arbetslaget skall kartlägga vad som ska prioriteras, och dagliga diskussioner i förskolans verksamhet. Förankring av planen Planen delges vid höstens första personalmöte, planen kommer att finnas tillgännglig på, för alla, på förskolans hemsida. Den kommer även att syliggöras i förskolans hall. 2/8

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats i respektive arbetslag. Föräldrar har fått ge synpunkter på planen, då den funnits i hallen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal och föräldrar Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen visar att vi uppfyllt vissa punkter av fjolårets plan. Vi uppfyller inte allt och vi måste fortsätta diskutera kring dessa frågor. Tid måste avsättas på apt för att få till ett systematiskt arbete kring detta. Inga synpunkter från föräldrar har kommit in. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Diskussion på APT och i arbetslagen. Föräldrar vid föräldrarmöten. Planen sätts upp i hallen. för att årets plan utvärderas Christina Lingemyr 3/8

4 Främjande insatser Likabehandling oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning. Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Förskolan Hästhoven skall vara Trygg, Rolig, Lärorik för alla barn oavsett könstillhörighet. Alla barn och anhöriga i förskolan Hästhoven får ett likvärdigt bemötande oavsett könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. För att främja detta arbete krävs att alla pedagoger har kompetens kring värdegrundsarbete. De pedagoger som upplever att de inte har tillräcklig kompetens kring detta erbjuds fortbildning för att kunna nå målet. Varje förskola arbetar fram ett arbetssätt för att likvärdigt kunna bemöta barn och anhörigas könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Personal och förskolechef Funktionshinder Funktionsnedsättning All berörd personal har kunskap om hur det är att leva med ett det specifika funktionshinder som är aktuell på förskolan. Förskolans verksamhet utformas så att alla barn kan delta i hela verksamheten utifrån sina förutsättningar. Förskolan anpassar miljön, inomhus och utomhus, så att den är tillgänglig för alla. Specialpedagogerna bidrar med sin specialkompetens till de arbetslag som så behöver. Vi tillämpar metoden "Fråga för att förstå" i relation med barn och föräldrar då vi får ett barn placerat på förskolan. Personal och Förskolechef Ålder Ålder Alla vuxna utgår från barns intresse, förutsättningar och förmågor och ger alla barn, oavsett ålder, en verksamhet anpassade efter deras behov. Alla vuxna tilltalar barnen respektfullt. Förskolechefen 4/8

5 Etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla barn oavsett etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning deltar i all verksamhet utifrån sin egen trosuppfattning. Vi samtalar med vårdnadshavarna om deras och våra seder och bruk. Vi tar även reda på vad som gäller för den enskilda familjen Personalen och förskolechefen Etnisk tillhörighet,religion, trosuppfattning Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla barn oavsett etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning deltar i all verksamhet utifrån sin egen trosuppfattning. Alla förskolor kan använda en multireligiös almanacka i vilken vi stämmer av i innan vi tex har föräldramöte. Vi uppmuntrar alla, både barn och föräldrar, att berätta om hur och om de firar sina tradotioner. Medvetandegöra all personal genom att gå på ICDP, på lika villkor, Reggioutbildning mm. Vi använder oss av olika material såsom kompisklubben. Personalen och förskolechefen 5/8

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen har i år gjorts i samband med utvärderingen och att vi i likabehandlingsgruppen diskuterat dom olika områdena. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har varit med på så sätt att vi har observerat dom, nästa steg blir intervjuer. Föräldrar har getts möjlighet att tycka till genom frågeställning som suttit i hallen på förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Gruppdiskussioner. Resultat och analys Några nya punkter har inte kommit in, så förra årets får stå kvar. Det vi kan tänka på är "när barn kränker barn", Hur gör vi då? *Vi har sett att det finns arbete kvar att åtgärda i våra hallar, när det gäller religion och etnisk tillhörighet, språk och traditioner. Arbetet är påbörjat och vi diskuterar kring hur och varför. *Bibliotek, se över vilka böcker vi lånar. *Gården, Kläder efter väder, alla har olika förutsättningar, hur blir det för barnen? *Funktionshinder, fråga för att förstå. Anpassa efter förutsättning *Föräldrasamtal,tolk? 6/8

7 Förebyggande åtgärder Hallen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Målet är att alla ska känna sig välkommna oavsett etnisk tillhörighet och religion eller funktionsnedsättning. Uppföljning ska ske i slutet på varje termin. Åtgärd Lappar vi sätter upp ang. olika traditioner ska även inefatta andra sätt att fira. Vi tar reda på fakta om olika traditioner i andra länder. All information som går ut till föräldrar bör göras så att alla förstår Motivera åtgärd Vi har observerat att vårat sätt att skriva information inte har gagnat alla. Personalen Tvättrum/wc Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Vårt mål är att barnen ska känna sig trygga i tvättrummet. Då tvättrummet angränsar till hallen behöver vi tänka på hur det känns och ser ut för dom som kommer och dom som sitter på toaletten. Uppföljning sker i slutet på terminen. Åtgärd Vi har satt upp skynken till tvätt och toalettutrymmen. Vi ska nu se om detta är tillräckligt. Motivera åtgärd Vi har observerat att det är väldigt öppet och det är genomgång till och från toaletter. Det ges ingen möjlighet till ro och avskildhet för barnen. Det kan även kännas obekvämt för föräldrar som kommer. Personalen /8

8 Rutiner för akuta situationer Policy Trakasserier och kränkande behandling ska inte förekomma i vår verksamhet. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inomhus och utomhus. Vi lyfter frågan om trivsel och delaktighet på alla utvecklingssamtal och barngenomgångar. Barnintervjuer angående trivsel. Personalen pratar regelbundet med varandra om förhållningssätt i olika situationer. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolechefen och personal. Barn och vårdnadshavare vänder sig till den personal som de känner förtroende för. Om någon personal är involverad ska förskolechefen kontaktas. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn *Det är alltid det utsatta barnet som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller inte. *En pedagog uppmärksammar situationen och samtalar med de inblandade barnen. Den vuxne visar tydligt vilket beteende som inte är acceptabelt *Vid upprepade tillfällen och vid beteende som är riktat mot ett och samma barn skriver pedagogen ner vad som hänt samt kontaktar vårdnadshavare och chef. * Vid behov rådfrågas andra kompetenser t.ex specialpedagog. *Vid behov skrivs en handlingsplan av förskolechefen. Barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera konfliktsituationer och reflektera över sina känslor och sitt handlande. Pedagogen använder därför vissa frågor och förhållningssätt i bemötandet av barnet i uppstådd situation. Pedagogen går in i utredningen av situationen med öppenhet för olika versioner och reaktioner, utan att värdera. Pedagogen är uppmätksam på sin fysiska placering och använder denna på ett medvetet sätt. Frågor som kan utgöra en bas är: -Vad har hänt? -Hur kände du? -Hur tänkte du? -Hur tror du att den andre kände sig? -Kunde du ha gjort något annat sätt? I möjligaste mån uppmuntrar vi barnen att prata med varandra när de berättar vad som hänt och hur de känt samt vad de vill och inte vill Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal * Vi tar upp sådant som vi ser som en kränkning, genom att ta den vuxne till sidan och fråga hur denne tänkte. *Den som kränkt talar med en eller flera arbetskamrater om situationen och hur hon skulle kunna gjort istället. Pedagogen pratar också med barnet och ber om ursäkt. Vårdnadshavare informeras om det inträffade av den berörda eller någon annan i personalen. Förskolechefen informeras om vad som hänt av den beröra. *Vid upprepade kränkningar kontaktas förskolechefen, som handahar ärendet vidare. *All personal i arbetslaget har skyldighet att anmäla till förskolechefen om man får kännedom om att vilken som helst vuxen kränker ett barn Rutiner för uppföljning Återkoppla till utredningen genom att lyssna på barnets/vårdnadshavares berättelse kring händelsen/åtgärd och göra en observation av barnets vardag. Uppföljning sker enligt handlingsplan i samråd med vårdnadshavare. Rutiner för dokumentation Allt material,teckningar, bilder obsevationsprotokoll, minnesanteckningar, som rör händelsen sparas. Dokumentation sparas hos förskolechef / verksamhetschef enligt Falu Kommuns dokumenthanteringsplan. Ansvarsförhållande Förskolechefen är ansvarig och ska informeras så fort misstanke om kränkning/diskriminering uppstått. I de fall en förskolechef är involverad i kränkning/diskriminering har verksamhetschefen ansvaret för händelsen. 8/8