Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling Nysäters förskola Ht2016-HT2017 Förskolans helhetside: Barnens arena. Ansvarig: Förskolechef Elisabeth Wallberg Ansvariga Pedagoger i trygghetsteamet: Pia Carlsson och Lena Reit. Hur barn och vårdnadshavare gjorts delaktiga: Barnen har gjorts delaktiga genom värdegrundsarbete på avdelningarna. Vårdnadshavare har gjorts delaktiga genom brukarenkäten och genom utvecklingssamtal. En kartläggning görs genom att barn och förälder fyller i en enkät om hur barnet upplever förskolan. Hur planen ska förankras: För att göra planen synlig för våra vårdnadshavare så ligger den på förskolans hemsida. På föräldramöte informerar pedagogerna om planen och vikten av deras medverkan för ett främjande och förebyggande arbete med planen. Vi har också ett fördjupat samtal på vårt brukarråd där vårdnadshavare kommer och träffar pedagoger och förskolechef. På utvecklingssamtalen så tas frågan om barnets trivsel upp. Barnen blir involverade då vi fortlöpande arbetar för att våra demokratiska värden genom att ge dem inflytande och ansvar i förskolans vardag samt genom den enkät som barn och vårdnadshavare svarar på. Trygghetsteamet ansvarar för att granska verksamheten på med ett likabehandlingstänk. Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan. Vi har nu en god vi-känsla bland personalen på förskolan, vi har

2 skrivit fram vår kunskapssyn och barnsyn och detta arbete har relaterat ett reflekterande över vårt uppdrag och har stärkt uppdragsmedvetenheten hos alla pedagoger. Nu arbetar vi tillsammans på hela förskolan och detta ger oss bättre förutsättningar för att vara goda förebilder. Vi har nu också samma verksamhetsidé och verksamhetsplan på vår enhet och det underlättar för fortbildning och för att dela och lära. Vi upplever nu att våra barn är trygga på gården och att träffarna med 5-åringarna som vi utvecklade förra året har ökat barnens möjlighet att leka över gränserna. Det vi har kvar att utveckla är att skapa fler möjlighet till kreativ lek på gården, möjlighet för att stanna upp i en station och kunna leka vore önskvärt. Målet att barn har fått lära känna fler barn från andra avdelningar har vi uppnått genom att barn har varit gäster på andra avdelning i olika former men även genom gemensamma aktiviteter på gården och skogspromenader, har vi lyckats med. Målen med att barn ska bli möta med respekt och ges möjlighet till inflytande och ansvar, här har alla pedagoger nu en gemensam syn på hur vi ska bemöta barnen på förskolan, representanterna från trygghetsteamet är också lyhörda för att det efterlevs har vi också lyckats med. vi vill fortsätta att utveckla oss genom att lyfta fram olikheter som en tillgång och vi väljer att göra detta genom att synliggöra barnens olika hemkulturer. När hur och av vilka utvärderas denna plan? Denna plan kommer att utvärderas av förskolechef Elisabeth Wallberg under hösten Utvärderingen kommer att ligga som grund för upprättandet av ny plan för läsåret HT2017-HT2018. Främjande arbete. Vi har tagit fram en verksamhetsidé Nysäters förskola Barnens arena för vår förskolan med tillhörande verksamhetsplan, idén och planen är den samma för Rullstenens förskola som ingår i samma

3 enhet. Detta underlättar vårt arbete för en hög och likvärdig kvalitet på enheten som främjar en trygghet för barn och deras familjer. För att göra planen synlig för våra vårdnadshavare så ligger den på förskolans hemsida. På brukarråd och på utvecklingssamtal informerar vi om planen och vikten av vårdnadshavares medverkan för ett främjande och förebyggande arbete för trygghet. Barnen blir involverade då vi fortlöpande arbetar för att våra demokratiska värden genom att ge dem inflytande och ansvar i förskolans vardag. Kartläggning. Pedagoger har gjort riskbedömningar vid öppning och vi har åtgärdat allt eftersom risker har upptäckts. Pedagogerna kommer att fortsätta att uppmärksamma riskområden och barnen kommer att involveras i detta arbete genom möten där de samtalar om risker och deras känsla med olika situationer och platser. Den pedagog som ingår i trygghetsteamet kommer att ansvara för att dessa möten hålls och att de dokumenteras. Enkätsvaren från barnen är en viktig källa för vår kartläggning. Målen blir att: Utveckla gården till en trygg lustfylld plats för lek och lärande. Synliggöra barnens hemkultur. Förebyggande. Arbete med stationer på gården och möjlighet att skärma av gården för de yngsta fortlöper under året, arbete som ses över är hur vi förbereder och introducerar barnen i de nya stationerna. Vilka pedagoger som har ansvar att hålla iordning stationerna, hitta fungerande städrutiner och göra det tydligare för vikarier. Detta görs för att säkerställa en trygg och lustfylld lärande lek på vår gård. Vi kommer att utveckla vår dokumentation så att den blir tydligare för vårdnadshavare.

4 Bilaga Lagar planen stödjer sig på är: I Lpfö 98(reviderad 2010) kap. 1 Förskolans värdegrund, sidan 4 kan vi läsa att: Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Detta vilar på SFS 2008:567 Diskrimineringslagen och där kan vi läsa Diskriminering 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att

5 diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. SFS Skollagen tar upp kränkande behandling som till skillnad mot diskriminering inte vilar på diskrimineringsgrunderna utan på individens känsla. Den tar också upp förskolans skyldighet att upprätta en plan mot kränkande behandling se nedan: Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande

6 behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.