KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Transkript

1 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Förskolechef Ann Ståhlberg Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson Datum (5) Lindöskolans förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Genom glädje, nyfikenhet och vänskap vill vi tillsammans utforska världen Denna plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan är ett tillägg i till den centrala likabehandlingsplanen, utifrån de lokala förutsättningar som finns på Lindöskolans förskolor. Planen mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan för läsåret bygger på observationer och pedagogiska dokumentationer som genomförts i förskolan under föregående år. På detta sätt har barnen varit delaktiga i framtagandet av planen. Även familjernas reflektioner har tagits tillvara genom den dagliga kontakten och i organiserade möten. Syfte Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. De ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2013 s 8 Främjande arbete Förskolans främjande arbete är att skapa ett arbetsklimat som vilar på demokratins grund där alla inom förskolan, såväl personal som barn respekterar varandras olikheter och bestämt tar avstånd från diskriminering och annan kränkande behandling.

2 2 (5) Vår gemensamma verksamhetsidé lägger grunden för allas arbete på förskolan. Våra styrdokument, gemensamma överenskommelser, barnsyn/människosyn, förhållningssätt och vår yrkesetik ligger som grund för värdegrundsarbetet. Alla barns rätt till likvärdig förskola oavsett avdelning är något vi strävar mot. Reflektionen tillsammans med barn och vuxna är viktig i vårt värdegrundsarbete. Våra värdeord är glädje, nyfikenhet och vänskap. Ansvar All personal har ansvar för att skapa ett arbetsklimat som vilar på demokratins grund och med en tillåtande atmosfär, där alla inom förskolan, såväl personal som barn respekterar varandras olikheter och bestämt tar avstånd från diskriminering och annan kränkande behandling. Alla barn och vuxna skall känna att de är en del av gemenskapen på förskolan. Förebyggande arbete Vår profil är att genom glädje, nyfikenhet och vänskap vill vi tillsammans utforska världen. På Lindöskolans förskolor har vi en gemensam överenskommelse i form av vår gemensamma verksamhetside där vi beskriver vårt pedagogiska förhållningssätt och de riktlinjer som gäller för vår verksamhet. Genom att låta alla ta del av planen mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan håller vi denna vid liv och ser till att även denna blir ett levande arbetsverktyg. Vi värnar om vår arbetsmiljö för både barn och vuxna. I det förebyggande arbetet är det viktigt att skapa ett förtroendefullt samarbete mellan hem och förskola. Under barnets förskoletid kommer föräldrarna kontinuerligt att upplysas om planens vikt, var man kan finna den för läsning och vårt tillvägagångssätt vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Detta sker t.ex. på föräldramöten och utvecklingssamtal. Alla familjer får planen för diskriminering och kränkande behandling i förskolan i förenklad version. Barn och familjer är delaktiga i de ständigt pågående reflektionerna kring barnens projektarbeten. Här får barnen möjlighet till delaktighet och inflytande. Barnen ges möjlighet att reflektera över egna och andras tankar, här ser vi olikheter som något positivt. Vi är lyhörda i mötet med barn och familjer. Vi arbetar med pedagogisk dokumentation för att utvärdera, utveckla och förändra vår verksamhet. Vi låter barnen reflektera och vara delaktiga i det som sker i verksamheten. Vi lyssnar, stöttar och utmanar barnens tankar och tar tillvara på deras åsikter. Ansvar: Pedagoger Uppmärksamhet på diskrimineringsgrunderna och allas lika värde i verksamheten, för pedagogen att tänka på: Kan vissa situationer uppfattas som diskriminerande eller kränkande? Hur tillåtande är vår pedagogiska miljö? Synliggör litteraturen människors lika värde på ett naturligt sätt? Har vi ett neutralt förhållningssätt?

3 3 (5) När ny personal anställs ska de informeras om planen mot diskriminering och kränkande behandling som vår förskola arbetar efter. Ansvar: Förskolechef/ pedagogista Åtgärdande arbete Genom ökad uppmärksamhet och närvaro från både vuxna och kamrater kan eventuell diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier motarbetas. Detta sker genom att Barnen* ska känna stor glädje och gemenskap med varandra. Det ska vara kul att gå till förskolan. Barnen ska känna tillit till sin egen förmåga. Jag kan! Vi ser barnen som kunnande individer. Barnen ska få leka mycket. Leken främjar språket, problemlösning, fantasin och samspelet med varandra. Barnen ska uppmuntras till att hjälpa varandra. Gruppen ses som en tillgång. Barnen ska ha inflytande i sin vardag på förskolan, få göra egna val och utveckla sina intressen. Synliggöra barnen, läroprocesser och verksamheten genom pedagogisk dokumentation. Dokumentationer ger möjlighet att tillsammans reflektera över olika händelser för att föra verksamheten framåt. Vi vuxna är goda förebilder för barnen i ord och handling. Trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling vid upptäckt följs av en direkt åtgärd. Barnen uppmuntras till att respektera varandra, bl.a. genom att lyssna och visa hänsyn. Genom att prata med barnen på ett sätt som de förstår gör vi dem medvetna om sina rättigheter och skyldigheter med utgångspunkt i vår likabehandlingsplan. Vi genomför värdegrundsdiskussioner i personalgruppen. Vi tar tillvara familjernas och barnens synpunkter i vårt arbete med diskriminering ock kränkande behandling. * Med barnen menar vi flickor och pojkar Ansvar: Pedagoger Om det händer Se verksamhetsledningssystemet VLS - Vägledning i arbetet mot diskriminering eller kränkande behandling - Diskriminering eller kränkande behandling (process) - Anmälan om direkt eller indirekt diskriminering - Utredning och åtgärder i samband med diskriminering eller kränkande behandling Ansvar: Förskolechef och pedagoger

4 4 (5) Uppföljning/ Utvärdering Utvärdering av rutiner och handlingsplan sker vid läsårets slut. Föräldraenkäten, de dokumentationer och reflektioner pedagogerna gjort i arbetet med barnen samt våra projektberättelser ligger till grund för nästa års plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Revideras i maj månad. Ansvarig: Förskolechef/pedagogista Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2013 s 48 Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

5 5 (5) Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2013 s 47-48