Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Transkript

1 Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5. Utvärdering och uppföljning av föregående års plan mot kränkandebehandling/likabehandlingsplan 6. Kartläggning och främjande arbete 7. Barn och föräldrars delaktighet 8. Policy 9. Rutiner Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Rutiner för akuta situationer Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen Rutiner för dokumentation 10. Informera nyanställda och vikarier 11. Ansvarsfördelning Förskolechef/pedagoger 12. Bilagor FN:s konvention om barnets rättigheter Diskrimineringslag (2008:800) Skollag (2010:800) Handlingsplan Social Kompetens Billesholms förskolor Blankett anmälan och utredning av diskriminering och annan kränkande behandling Intervjufrågor barn

3 1. Inledning Alla förskolor ska varje år upprätta en plan mot kränkande behandling och en plan för likabehandlingsarbete vilket är reglerat i nedanstående lagar seden 1 januari De båda planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Syftet är att ytterligare främja barns lika rättigheter och förebygga trakasserier och kränkande behandling. Lagen ställer också krav på att omständigheterna utreds när det kommit till personalens kännedom att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Vårt arbete med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling styrs av: FN:s konvention om barnets rättigheter. Artikel 2. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2009:38) Läroplanen för förskolan (Lpfö98) Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen Handlingsplan Social Kompetens Billesholms förskolor Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ska vara ett levande verktyg för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp likabehandlingsarbetet bland personal, barn och föräldrar. Förskolan ska vara en plats där man känner sig välkommen och trygg. Vi lägger stor vikt vid att skapa goda relationer med barnen och deras familj, ett arbete som startar redan vid det första besöket hos oss. Vårt mål är att utforma en verksamhet som är anpassad för alla barns förutsättningar och behov. Vi anser att det är en grundförutsättning för att alla ska känna trygghet hos oss. Vi vill medvetet arbeta för ett positivt, tillåtande klimat där både barn och vuxna är delaktiga i verksamheten. 2. Förskolans vision Ingen ska någonsin bli kränkt hos oss på Ljungsgårds förskola, alla ska känna sig lika värda

4 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Inom förskolan behöver man inte beröra könsöverskridande identitet eller yttryck samt ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling. Med detta menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier. Innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Könsöverskridande identitet eller uttryck. Med detta menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller som genom sin klädsel eller andra attribut ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet. Med detta menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder. Med detta menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning. Med detta menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet eller principen om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan vara: Fysiskt våld ex slag, sparkar, olaga tvång Verbala kränkningar ex hot, skällsord, förtal, ryktesspridning Kränkningar i text och bild ex e-post, sms, klotter, brev Psykosociala kränkningar ex utfrysning, uteslutning

5 4. Främjande åtgärder. Pedagogerna diskuterar fortlöpande planens tillämpning i det dagliga arbetet vid APT och planeringar. Här analyseras när, var, hur och varför konflikter och eventuella kränkningar uppstår. Personalen motverkar medvetet diskriminering och kränkningar genom att belysa människors olikheter men lika värde i det dagliga arbetet med barnen. Pedagogerna är lyhörda för barnens berättelser och har regelbundna föräldrasamtal. Riktad vuxennärvaro i situationer där konflikter och eventuella kränkningar kan uppstå. 5. Utvärdering och uppföljning av föregående års plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Barnenkäter, både qualis och våra egenutarbetade, genomförs regelbundet med de äldre barnen. Eventuellt fortbildningsbehov för pedagogerna ses över vid planens årsrevidering. Planen och dess innehåll utvärderas och analyseras vid planens årsrevidering samt beaktas vid verksamhetsutvärderingarna. 6. Kartläggning och främjande arbete Kön: Pojkar och flickor erbjuds och använder samma lekutrymmen och material. All sorts lek värderas som lika bra oberoende om den anses mer manlig eller mer kvinnlig. Det råder jämn fördelning av flickor och pojkar i lekarna på avdelningarna och alla respekteras för den lek man valt, vilket också är vårt mål. Alla pedagoger på avdelningarna ansvarar för att målet följs och analyseras vid årlig utvärdering. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning: Vårt mål är att alla barn ska känna stolthet över sitt ursprung eller sin religion. Därför bemöts alla barns religion och ursprung lika positivt och med samma intresse i samtal och aktiviteter. Alla pedagoger på avdelningarna ansvarar för att målet följs och analyseras vid årlig utvärdering. Funktionshinder: Vi har för tillfället inga barn med funktionshinder på förskolan. Sexuell läggning: Som i alla övriga frågor är vårt mål att alla ska känna sig bra precis som man är, så också beträffande vilken sexuell läggning man har. Det är omöjligt för pedagogerna att veta om det förekommer olika sexuella läggningar i våra familjer, vilket vi inte heller finner något behov av att veta.. Kränkande behandling: Vårt mål är att alla barn ska känna trygghet och aldrig någonsin känna sig kränkta av någon på förskolan. Därför har vi ett uppmärksamt arbetssätt där vi observerar situationer och platser som kan innebära risk för kränkning. Vissa specifika barn kan få riktad vuxenuppbackning för att hantera det sociala samspelet med andra barn. Alla pedagoger på avdelningarna ansvarar för att detta arbetssätt

6 efterlevs och diskussioner och analyser av detta behandlas vid APT, verksamhetsutvärderingar samt vid årsrevidering av planen mot kränkande behandling. 7. Barn och föräldrars delaktighet Föräldrar informeras om och görs uppmärksamma på att de är välkomna med synpunkter på planen vid inskolning, föräldramöten samt utvecklingssamtal. Barnen är synnerligen delaktiga eftersom det är dem planen är till för. Genom våra olika barnenkäter kan barnens känslor och upplevelser komma fram och analyseras. Förskolans dagliga arbete genomsyras av hur man ska bemöta varandra som medmänniskor. 8. Policy Det skall råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. 9. Rutiner Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Observationer och pedagognärvaro i de situationer och på de platser som möjligen kan vara riskmoment. Rutiner för akuta situationer: Kontakta förskolechef och föräldrar till alla berörda parter. Vid behov kontakta elevhälsan för råd och stöd. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Göra en nulägesbeskrivning samt en pedagogisk planering för att kunna förbättra situationen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen: Tillsammans med förskolechef ha utredande samtal med inblandade vuxna där man kan komma till bästa möjliga lösning för barnet. Rutiner för att utreda och åtgärda när vuxen kränks av vuxen: Tillsammans med förskolechef ha utredande samtal med berörda vuxna. Skulle förskolechefen vara den kränkande parten vänder man sig till förvaltningschefen. Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till: All pedagogisk personal på avdelningarna samt förskolechef. Rutiner för dokumentation: Riskanalys och uppföljning av planen görs vid årsrevidering samt vid förskolans verksamhetsutvärderingar. Vid upprättande av pedagogisk planering anges i den tidpunkt för dokumentation och utvärdering. 10. Informera nyanställda och vikarier Planen mot kränkande behandling finns i den rutinpärm som alla nyanställda och vikarier ska läsa och skriva under att de läst när de börjar arbeta på Ljungsgårds förskola

7 11. Ansvarsfördelning Förskolechef/pedagoger Förskolechef Ansvarar för att plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan uppdateras varje år Ansvarar för att dokumentation av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras Ansvarar för att åtgärdsplan upprättas Ansvarar för att kontakt med polis eller sociala myndigheter tas för samråd och att anmälan sker, i de fall då incidenten faller under allmänt åtal Pedagoger Ansvarar för kontakter med barn, vårdnadshavare och förskolechef Informerar och involverar barn och föräldrar om plan mot kränkande behandling/ likabehandlingsplan Vid vår årsrevidering framkom att det behövs mest riktad vuxennärvaro och lyhördhet på följande platser för att minimera konflikter som i sin tur kan ge upphov till kränkningar: Vid cykelförrådets öppnande på f.m. Vid vaskarna på toaletterna. Köerna vid ingång efter utevistelse. Vid utgång. Småbarnsavdelningarna har inte fler rum öppna än pedagogerna har visuell översikt över. I Björnbärets bollhav. I lekhallarna. I forsythiabuskarna som har så kraftigt lövverk att insyn är nästan obefintlig. Björnbäret byter sin målarrumsdörr mot lekhallsdörren med fönster för bättre insyn. För övrigt är vi eniga i huset om att det uppstår väldigt få konflikter och att det råder ett positivt klimat barnen emellan. Billesholm

8 Egna enkätfrågor till barnen: 1. Tycker du att det är roligt att gå till förskolan? 2. Har du några kompisar? 3. Vad tycker du att du är bra på? 4. Finns det någon på förskolan som inte är snäll mot dig eller som du är rädd för? I anslutning till alla frågor ställs följdfrågor för att förtydliga svaren. Varje pedagog ställer frågorna till sina ansvarsbarn i oktober och mars årligen.