Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

2 Innehållsförteckning 1. Vision Vad säger lagen Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering Förankring och medverkan Nulägesanalys Åtgärder Kompetensutveckling Uppföljning och utvärdering... 4 Definition av begrepp... 6 Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling... 7

3 1. Vision På vår förskola genomsyras verksamheten av att förskolan ser varje barns värde. Vi betraktar alla människor som lika värda och anser att alla har något att tillföra. 2. Vad säger lagen I Diskrimineringslagen (2008:567) finns förbud mot diskriminering och krav på att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan, där det ska beskrivas hur man arbetar för att följa lagen. Skollagen (1985:1100) krav på att vår verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En plan ska varje år upprättas för att beskriva arbetet för att förhindra kränkande behandling. Vår Likabehandlingsplan inkluderar denna plan. 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering Genom observationer och samtal följer pedagogerna kontinuerligt barnets utveckling och lärande och möter barnen där de är. Pedagogen deltar aktivt utifrån sin roll och observerar, bekräftar och anpassar situationen. Vi tillämpar ett vägledande samspel. Vägledande samspel är en metod där pedagogerna medvetet arbetar med att bejaka barns känslor och upplevelser samt stödjer dem i deras utveckling. Om kränkning(ar) inträffar ser pedagogerna över vilka förbättringar som kan göras för att undvika att det händer igen. Vuxen på förskolan som märker att en annan vuxen på förskolan kränker eller diskriminerar ett barn ingriper direkt. Förskolechef informeras alltid om det inträffade. Förskolechef informeras också vid misstanke om att personal kränker elev. Förskolechef inleder därefter en utredning kring händelsen. Om förälder upplever att personal kränker ett barn uppmanas föräldern att kontakta förskolechef. Förskolechef inleder då en utredning av det inträffade. Vi använder oss av enkäter till föräldrar och samtal/intervjuer med barn för att fånga upp signaler om klimatet på förskolan. Vi använder husmodellen för att analysera vår verksamhet. Där går vi igenom de olika rum och miljöer vi har och ser om vi kan finna problemområden som vi behöver åtgärda. Lagledaren ansvarar för att detta genomförs. Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett (bilaga). Vid behov skrivs åtgärdsprogram. 4. Förankring och medverkan Förankring Likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras så här: Pedagogerna går igenom och diskuterar innehållet. Detta inleds vid en arbetslagsträff i januari. Lagledaren ansvarar för det. 2

4 Planen tas upp på Brukarrådet. Förskolechef är ansvarig. I förskolan tar pedagogerna upp planens innehåll med barnen på ett sätt som lämpar sig för barnens ålder t ex vid samlingar och när något inträffat. På detta sätt får barnen dels kännedom om planen och dels en möjlighet att komma med synpunkter inför nästa års plan. Alla pedagoger har ansvar för att det genomförs. Medverkan Vi använder oss av synpunkter från utvecklingssamtalen när vi tar fram nästa års plan. Varje pedagog som har utvecklingssamtal ansvarar för att ta till vara synpunkter. Pedagogerna för samtal med barnen för att få in deras synpunkter på vad som kan behöva förbättras i verksamheten. Brukarrådet får möjlighet att komma med synpunkter på planen 5. Nulägesanalys Utvärdering av förra planen. Vi förändrade lilla toan i hallen så barnen vågade gå dit utan att vara rädda. Barnen var delaktiga i förändringen, de berättade hur de ville att det skulle se ut, hjälpte till att måla och skapa. Barnen tycker i nuläget att det känns bra med toaletterna, de vågar gå på båda två. Vi flyttade bygghörnan in i djungelrummet, så barnen i lugn och ro kunde bygga och leka ifred. Tanken var att de skulle kunna spara sina byggen men det har inte funkat så bra och mångas barn har blivit ledsna. Under utvecklingssamtalen kom önskemål från föräldrarna att det skulle finnas ett sätt för barnen att kunna spara det de byggt i byggrummet. Vi har tillsammans med barnen gått igenom alla rum och bestämt regler, t.ex. hur många barn som kan leka samtidigt och annat som gäller i just det rummet. Vi har använt oss av husmodellen och barnen tyckte att det kunde vara läskigt i torkrummet när lampan var släckt på morgonen. Ett barn kom med förslaget att den pedagog som kommer först på morgonen tänder lampan. Barnen upplever att de blir ledsna när de inte får vara med i leken i alla rum. Flera barn tycker att kojan i vattenrummet borde försvinna eftersom det är många barn som gömmer sig där när vi ska gå ut. Vilket leder till okoncentration för de barn som håller på att klä sig. Barnen tycker att de får lugn och ro när de går på toaletten och när de skapar i målarrummet. 3

5 6. Åtgärder Vi genomför dessa åtgärder: Vi ska fokusera på att förändra Lill toan tillsammans med barnen, pedagogerna ansvarar tillsammans för att toaletten är klar v.9 Byggrummet, barnen har inte kunnat spara sina byggen. En förälder gav som förslag att vi kan knäppa kort på barnens bygge och på så vis får barnen spara det på datorn i sin personliga mapp eller skriva ut bilden. Barnens ansvar att komma till oss pedagoger och säga till när de vill att vi ska fota/spara deras bygge. Tända lampan i torkrummet. Alla pedagoger ansvarar för att det blir gjort varje morgon. Barnen blir ledsna när de inte får vara med i leken oavsett rum. I samlingen har vi pratat om detta och kommit fram till att alla ska tänka på hur ledsen man blir när man inte får vara med. Vi skapar en Kompis Sol tillsammans där varje solstråle har ett eget fokus på hur man är en bra kompis. Solen sitter på väggen i samlingsrummet vilket gör att det är lätt att prata om och titta på solen när det behövs. Man tänker på att säga JA när en kompis frågar eller så förklarar man att det redan är många som leker i detta rum men att om man väntar kan man få vara med lite senare. Pedagoger och barn ansvarar för att tänka till i dessa situationer. Vattenrummet. Vi tar bort kojan och sätter tillbaka skåpluckorna. Vi kommer använda ytan till förvaring av saker som har med vattenlek att göra. Vi tror att detta kommer leda till lugnare stunder i hallen, barnen kommer kunna koncentrera sig på det de ska. Emelie och Marizol ansvarar för att skåpluckorna kommer på plats v Kompetensutveckling Varje avdelning har en matte/språk-ansvarig och de träffas alla och diskuterar hur vi arbetar och hur vi kan förbättra arbetet med matematik och språk i förskolorna. 8. Uppföljning och utvärdering I samband med arbetet med Kvalitetsredovisningen i slutet av vårterminen följs också denna plan upp och utvärderas. Föräldrarna får varje år en enkät där de bland annat tillfrågas om hur de upplever barnets trygghet på förskolan. Åtgärderna följs upp med barnintervjuer om hur barnen upplevt det och vid arbetslagsträffar i maj och november. Lagledaren ansvarar Säter Elisabeth Lilja Förskolechef 4

6 5

7 Definition av begrepp Kränkande behandling definieras i skollagen (14 kap. 3) som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). I Diskrimineringslagen (2008:567, 4) definieras vad som avses med diskriminering: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. I Diskrimineringslagen (2008:567 5) definieras vad som avses med Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden 6

8 Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling Förskola Ansvarig rektor Tfn e-post Barn/elev Personnummer Avd De kommunikationer och åtgärder som kan hänföras till ärendet (t.ex. elevvårdskonferens eller övriga kontakter med berörda parter) anges nedan: Datum Kommunikation/åtgärd 7