Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Stora Vargen 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

2 Innehållsförteckning 1. Vision Vad säger lagen Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering Förankring och medverkan Nulägesanalys Åtgärder Kompetensutveckling Uppföljning och utvärdering... 4 Definition av begrepp... 6 Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling... 7

3 1. Vision På vår förskola genomsyras verksamheten av att förskolan ser varje barns värde. Vi betraktar alla människor som lika värda och anser att alla har något att tillföra. 2. Vad säger lagen I Diskrimineringslagen (2008:567) finns förbud mot diskriminering och krav på att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan, där det ska beskrivas hur man arbetar för att följa lagen. Skollagen (2010:800)innehåller krav på att vår verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En plan ska varje år upprättas för att beskriva arbetet för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Vår Likabehandlingsplan inkluderar denna plan. 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering Genom observationer och samtal följer pedagogerna kontinuerligt barnets utveckling och lärande och möter barnen där de är. Pedagogen deltar aktivt utifrån sin roll och observerar, bekräftar och anpassar situationen. Vi tillämpar ett vägledande samspel. Vägledande samspel är en metod där pedagogerna medvetet arbetar med att bejaka barns känslor och upplevelser samt stödjer dem i deras utveckling. Om kränkning(ar) inträffar ser pedagogerna över vilka förbättringar som kan göras för att undvika att det händer igen. Vuxen på förskolan som märker att en annan vuxen på förskolan kränker eller diskriminerar ett barn ingriper direkt. Förskolechef informeras alltid om det inträffade. Förskolechef informeras också vid misstanke om att personal kränker elev. Förskolechef inleder därefter en utredning kring händelsen. Om förälder upplever att personal kränker ett barn uppmanas föräldern att kontakta förskolechef. Förskolechef inleder då en utredning av det inträffade. Vi använder oss av enkäter till föräldrar och samtal/intervjuer med barn för att fånga upp signaler om klimatet på förskolan. Vi använder husmodellen för att analysera vår verksamhet. Där går vi igenom de olika rum och miljöer vi har och ser om vi kan finna problemområden som vi behöver åtgärda. Lagledaren ansvarar för att detta genomförs. Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett (bilaga). Vid behov skrivs åtgärdsprogram. 4. Förankring och medverkan Förankring Likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras så här: Pedagogerna går igenom och diskuterar innehållet. Detta inleds vid en arbetslagsträff i januari. Lagledaren ansvarar för det. 2

4 Planen tas upp på Brukarrådet. Förskolechef är ansvarig. I förskolan tar pedagogerna upp planens innehåll med barnen på ett sätt som lämpar sig för barnens ålder t ex vid samlingar och när något inträffat. På detta sätt får barnen dels kännedom om planen och dels en möjlighet att komma med synpunkter inför nästa års plan. Alla pedagoger har ansvar för att det genomförs. Medverkan Vi använder oss av synpunkter från utvecklingssamtalen när vi tar fram nästa års plan. Varje pedagog som har utvecklingssamtal ansvarar för att ta till vara synpunkter. Pedagogerna för samtal med barnen för att få in deras synpunkter på vad som kan behöva förbättras i verksamheten. Brukarrådet får möjlighet att komma med synpunkter på planen 5. Nulägesanalys Utvärdering av förra planen Vi förändrade lilla toan med barnen, vilket gjorde toaletten mycket trevligare. Barnen var delaktiga under processen. Att spara byggprojekt genom att fotografera dem fungerade bra med barngruppen våren 2013, barnen kom och lånade kameran när de ville dokumentera något de gjort/byggt. Vi tog bort kojan i vattenrummet vilket ledde till en lugnare miljö vid på och avklädningen i hallen. Kompissolen fungerade under samlingarna, då visste alla hur en bra kompis ska vara. I leken fungerade det mindre bra. Nuläget hösten 2013 Barnen känner att de inte får vara i fred på toaletterna. Barnen upplever att det inte är roligt när vattenbordet är fyllt med vatten och andra barn skvätter på dem. (Detta är när vi inte har vattenlek.) Vår nya barngrupp under hösten 2013 känner att de inte får spara det de byggt. Eftersom barngruppen består av nästan bara nya barn hösten 2013 visste inte dessa barn om att man kunde få fotografera sina byggen. I och med ny personal som inte heller visste om det glömdes fotografering av byggen bort Byggleken har flyttats ut från det lilla lekrummet till det större för att passa den nya barngruppen. Våra barn behöver mer struktur kring vad som gäller i leken inomhus. Därför behöver vi sätta upp regler för de olika rummen tillsammans med barnen. Genom husmodellen har det kommit fram till att barnen blir ledsna när de andra barnen slåss, puttas, sparkas, förstör och kastar saker omkring sig. 3

5 Barnen tycker att det kan vara läskigt i torkrummet när lampan är släckt på morgonen. Några barn kom med förslaget att den pedagog som kommer först på morgonen tänder lampan. Barnen tycker det är jobbigt att städa efter leken både inne och ute. 6. Åtgärder Vi genomför dessa åtgärder: För att barnen ska få vara ifred på toaletten ska de stänga dörren. Om de andra barnen undrar om någon är inne på toaletten ska de knacka och vänta på svar. Om vi har vatten i vattenbordet ska vi pedagoger ansvara för att lägga på locket efter genomförd lek. Tillsammans med barnen bestämde vi att om de vill spara något får de komma och låna kameran och ta en bild på det de byggt. Bilderna kommer att sparas i barnens egna fotomappar på datorn. Ibland kan barnen få skriva ut en bild och spara i portfoliopärmen, vilket leder till att de kan återskapa det de gjort igen och igen och igen. Under våren 2014 kommer vi att arbeta fram regler till varje rum med barnen. Reglerna ska säga vad man får göra i rummen och hur många barn som får leka där i taget. Vi pedagoger kommer också prata om och visa hur en bra kompis kan vara (genom drama och rollspel). Vi hoppas att detta kommer leda till en snällare lek mellan barnen där de visar varandra mer förståelse och kommunicerar med ord istället för kropp. Det är under samlingar som vi kommer diskutera fram regler till de olika rummen och även då vi kommer ha drama och rollspel. Vi pedagoger fortsätter att tända lampan när första pedagogen kommer. Barnen har bestämt att alla måste hjälpas åt att plocka ihop för att det sedan ska bli roligare att påbörja en ny lek i rummet för andra barn. Vi pedagoger ansvarar för att försöka göra städningen roligare och mer meningsfull. Detta gör vi efter varje lek i de olika rummen. Till exempel innan samlingen när vi plockar ihop. 7. Kompetensutveckling Varje avdelning har en matte/språk-ansvarig och de träffas alla och diskuterar hur vi arbetar och hur vi kan förbättra arbetet med matematik och språk i förskolorna. 8. Uppföljning och utvärdering I samband med arbetet med Kvalitetsredovisningen i slutet av vårterminen följs också denna plan upp och utvärderas. Föräldrarna får varje år en enkät där de bland annat tillfrågas om hur de upplever barnets trygghet på förskolan. Åtgärderna följs upp med barnintervjuer om hur barnen upplevt det och vid arbetslagsträffar i maj och november. Lagledaren ansvarar 4

6 Säter Elisabeth Lilja Förskolechef 5

7 Definition av begrepp Kränkande behandling definieras i skollagen (14 kap. 3) som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). I Diskrimineringslagen (2008:567, 4) definieras vad som avses med diskriminering: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. I Diskrimineringslagen (2008:567 5) definieras vad som avses med Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden 6

8 Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling Förskola Ansvarig rektor Tfn e-post Barn/elev Personnummer Avd De kommunikationer och åtgärder som kan hänföras till ärendet (t.ex. elevvårdskonferens eller övriga kontakter med berörda parter) anges nedan: Datum Kommunikation/åtgärd 7