Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Lilla Vargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

2 Innehållsförteckning 1. Vision Vad säger lagen Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering Förankring och medverkan Nulägesanalys Åtgärder... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Kompetensutveckling Uppföljning och utvärdering... 4 Definition av begrepp... 5 Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling... 6

3 1. Vision På vår förskola genomsyras verksamheten av att förskolan ser varje barns värde. Vi betraktar alla människor som lika värda och anser att alla har något att tillföra. 2. Vad säger lagen I Diskrimineringslagen (2008:567) finns förbud mot diskriminering och krav på att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan, där det ska beskrivas hur man arbetar för att följa lagen. Skollagen (1985:1100) krav på att vår verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En plan ska varje år upprättas för att beskriva arbetet för att förhindra kränkande behandling. Vår Likabehandlingsplan inkluderar denna plan. 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering Genom observationer och samtal följer pedagogerna kontinuerligt barnets utveckling och lärande och möter barnen där de är. Pedagogen deltar aktivt utifrån sin roll och observerar, bekräftar och anpassar situationen. Vi tillämpar ett vägledande samspel. Vägledande samspel är en metod där pedagogerna medvetet arbetar med att bejaka barns känslor och upplevelser samt stödjer dem i deras utveckling. Om kränkning(ar) inträffar ser pedagogerna över vilka förbättringar som kan göras för att undvika att det händer igen. Vuxen på förskolan som märker att en annan vuxen på förskolan kränker eller diskriminerar ett barn ingriper direkt. Förskolechef informeras alltid om det inträffade. Förskolechef informeras också vid misstanke om att personal kränker elev. Förskolechef inleder därefter en utredning kring händelsen. Om förälder upplever att personal kränker ett barn uppmanas föräldern att kontakta förskolechef. Förskolechef inleder då en utredning av det inträffade. Vi använder oss av enkäter till föräldrar och samtal/intervjuer med barn för att fånga upp signaler om klimatet på förskolan. Föräldrasamtalen är viktiga för oss för att ta reda på föräldrars önskemål och åsikter. Vi använder husmodellen för att analysera vår verksamhet. Där går vi igenom de olika rum och miljöer vi har och ser om vi kan finna problemområden som vi behöver åtgärda. Lagledaren ansvarar för att detta genomförs. Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett (bilaga). Vid behov skrivs åtgärdsprogram. 4. Förankring och medverkan Förankring Likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras så här: Pedagogerna går igenom och diskuterar innehållet. Detta inleds vid en arbetslagsträff i januari. Lagledaren ansvarar för det. Planen tas upp i Brukarrådet. Förskolechef är ansvarig. 2

4 I förskolan tar pedagogerna upp planens innehåll med barnen på ett sätt som lämpar sig för barnens ålder t ex vid samlingar och när något inträffat. På detta sätt får barnen dels kännedom om planen och dels en möjlighet att komma med synpunkter inför nästa års plan. Alla pedagoger har ansvar för att det genomförs. Medverkan Vi använder oss av synpunkter från utvecklingssamtalen när vi tar fram nästa års plan. Varje pedagog som har utvecklingssamtal ansvarar för att ta till vara synpunkter. Pedagogerna för samtal med barnen för att få in deras synpunkter på vad som kan behöva förbättras i verksamheten. Brukarrådet får möjlighet att komma med synpunkter på planen 5. Nulägesanalys Vi har bland annat använt oss av husmodellen för att kartlägga risker på förskolorna. Åtgärd: Minska trängsel i hallen när alla barn går hem samtidigt. Ansvarig: Arbetslaget ansvarar för att dela upp barnen. En av oss tar ansvaret att hjälpa de barn som ska klä sig och en ansvarar för de övriga. Utvärdering: Det fungerar bra att ta ut barnen en stund innan de går hem. Barnen är positiva till att gå ut efter maten! Vi förbereder barnen på att de kommer att bli hämtade. Några måste man förbereda extra och hjälpa till att avsluta deras lek. Åtgärd: Vi har börjat att låsa dörren när vi klär på barnen och ska ut. De är ivriga att komma ut och för att undvika att några går ut innan vi vuxna hinner klä oss så har vi börjat låsa. Vi har en ringklocka som man kan ringa på. Ansvarig: Den som hjälper barnen i hallen låser dörren. Utvärdering: Det har fungerat bra, och känns som en trygghet att vi kan låsa dörren. Vi kan även flytta med enheten som ringer till det rum vi befinner oss i om vi vill låsa dörren när vi är med barnen inne på avdelningen. Åtgärd: Vi har tagit bort rutschkanan från lekhallen. Vi har fått yngre barn i gruppen och det har blivit mycket konflikter kring rutschkanan och turtagning. Ansvarig: Arbetslaget ansvarar för detta tillsammans. Utvärdering: Vi kan lätt ta in rutschkanan om några vill åka, och då sitter alltid en vuxen bredvid. Vi genomför dessa åtgärder: Vi ansvarar tillsammans i arbetslaget för att åtgärderna genomförs.. Vi stämmer av vid varje planering hur vi tycker att det fungerar. Om vi ser att något inte fungerar tar vi upp det och diskuterar direkt. Vi diskuterar och följer upp kontinuerligt under våra arbetslagsträffar. A. Vi fortsätter att tänka på hallsituationen, och att skapa lugn där. Vi har många barn i gruppen som blivit duktiga på att klä sig. Vi uppmuntrar de yngre barnen att ta efter dem. Vi hjälper till där det behövs. Försöker få barnen att klara så mycket som möjligt själva. B. Stoppa springandet inne. Vi uppmuntrar och föreslår lugn lek. Vi har större barn som leker vildare lekar. Vi försöker då dela upp barnen och stänga dörren till lekhallen för att få igång leken därinne istället för att barnen springer emellan rummen. C. Stora madrassen på golvet: Där måste alltid en vuxen sitta när barnen är där. Barnen får hoppa och leka där, men under kontrollerade former. Vi begränsar antalet barn. 3

5 C. I vår koja affären har det varit många konflikter på senaste tiden. Det är litet och trångt och många vill vara där. Vi ser till att vara en vuxen i rummet när barnen är där och leker. Beroende på lekens gång begränsar vi antalet barn som får vara där samtidigt. D. Vi har alla bord i samma rum när vi äter. Det gör att vi lättare kan hjälpa till vid varandras bord om någon behöver gå ifrån t.ex. för att lägga ett barn. 6. Kompetensutveckling På varje avdelning finns nu en matte/språkansvarig. De ska träffas och utbyta idéer samt göra en plan på hur vi ska arbeta vidare med språk och matematik. Just nu läser personalen böcker om barn och matematik. 7. Uppföljning och utvärdering I samband med arbetet med Kvalitetsredovisningen i slutet av vårterminen följs också denna plan upp och utvärderas. Föräldrarna får varje år en enkät där de bland annat tillfrågas om hur de upplever barnets trygghet på förskolan. Åtgärderna följs upp med barnintervjuer om hur barnen upplevt det och vid arbetslagsträffar i maj och november. Lagledaren ansvarar Säter Elisabeth Lilja Förskolechef 4

6 Definition av begrepp Kränkande behandling definieras i skollagen (14 kap. 3) som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). I Diskrimineringslagen (2008:567, 4) definieras vad som avses med diskriminering: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. I Diskrimineringslagen (2008:567 5) definieras vad som avses med Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden 5

7 Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling Förskola Ansvarig rektor Tfn e-post Barn/elev Personnummer Avd De kommunikationer och åtgärder som kan hänföras till ärendet (t.ex. elevvårdskonferens eller övriga kontakter med berörda parter) anges nedan: Datum Kommunikation/åtgärd 6