Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Transkript

1 Återupprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Det går bra att sammanföra dem till en plan så länge den uppfyller de krav som finns i lagarna. Varje förskola ska ha sin egen plan som utvärderas och revideras årligen. Planen ska fungera som stöd när förskolan arbetar för att främja barnens lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ger struktur och kontinuitet i likabehandlingsarbetet. Personal och barn ska vara delaktiga vid utformningen av planen liksom i likabehandlingsarbetet i stort. Arbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att de blir känt i verksamheten och hos barnens vårdnadshavare. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i de vardagliga rutinerna, planerade aktiviteter och personalens förhållningssätt. Alla som berörs av verksamheten ska vara involverad i likabehandlingsarbetet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen och Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen har tillsyn över den delen i skollagen som rör kränkande behandling. 2. Lagar och regler Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) Vägledande för likabehandlingsarbetet är också FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, särskilt artikel 2, 3, 6, 12, 19 och Förskolans policy i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan är en plats där man ska känna sig välkommen och trygg. Vi lägger stor vikt vid att skapa goda relationer med barn och familjer. Det arbetet startar redan vid det första besöket hos oss. Vårt likabehandlingsarbete utgår från allas lika värde och handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi vill utforma en verksamhet som är anpassad efter alla barns förutsättningar och behov. Det är en grundförutsättning för att alla ska känna sig trygga hos oss. Vi arbetar för att skapa ett positivt, tillåtande klimat där både barn och vuxna ska känna sig delaktiga.

2 4. Kartläggning och analys av nuläget Beskriv: Resultaten av förra årets insatser. Vi fick stopp på olika gruppbildningar genom att vara konsekventa och att alla pedagoger hade samma förhållningssätt och arbetssätt. Hur ser det ut idag? Redovisa kartläggning. Vi har fortsatt att arbeta på samma vis på förskolan. Detta innebär att vi använder ett material som heter Kompisböcker och STOPP-handen. Vi vuxna finns i barnens närhet både på förskolegården och inomhus för att lättare kunna uppmärksamma situationer som kan leda till kränkningar eller konflikter. Kompisskapet hålls uppdaterat och ingen ska vara utanför. Vilka risker ser ni? Om inget görs så kan resultatet bli utanförskap och olika gruppbildningar. Detta kan ske om barn med annat modersmål grupperar sig utifrån sitt modersmål. För att bryta detta mönster bildar vi nya grupper med hjälp av oss pedagoger utifrån barnens intresse. Även genom samtal med barnen i samlingarna kan vi få indikationer på om det finns något som barnen visar rädsla för. Vilka förbättringsområden ser ni? Vi kan se att kompisskapet har blivit starkare. Barnen är hjälpsamma mot varandra i olika situationer. Hur involveras barnen i kartläggningen och nulägesbeskrivningen? Genom att vi samtalar och lyssnar på barnen i samlingarna. Genom att använda oss av kompisböckerna. Med utgångspunkt från vad som framkommer i analysen formulerar ni mål för årets arbete. 5. Mål för årets arbete Ange årets mål Lära barnen förstå hur man hanterar konflikter utan att slå eller kränka varandra. Förstå hur man är en bra kompis och att använda kompisböckerna. Fortsätta att använda STOPP-handen. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Lpfö 98 rev.2010 Barnkonventionen 6. Främjande och förebyggande insatser I lagstiftningen skiljer man på främjande och förebyggande insatser. Med främjande menar man mer generella satsningar som främjar likabehandlingsarbetet som exempelvis kompetensutveckling eller implementering av särskilda metoder. Förebyggande insatser är de som vidtas när man har identifierat en risk.

3 Vilka konkreta insatser ska ni göra under året för att uppnå målet? Läsa böcker om värdegrunden (Kompisböckerna) Samtal med barnen om hur man är en bra kompis Samspelslekar Nolltolerans mor kränkande ord Arbeta efter planen mot kränkning och Barnkonventionen samt vara uppmärksamma på hur barngruppen agerar samt använda STOPP-handen. Vid akuta situationer samtalar vi om och analyserar händelserna samt följer upp ärendet för att förhindra liknande situationer. Alla pedagoger ansvarar för insatserna. Hur involveras barnen? Genom att föra dialoger med barnen om hur en bra kompis är vill vi få barnen att förstå innebörden av att använda STOPP-handen. Pedagogerna visar barnen hur vi använder STOPP-handen. Hur involveras vårdnadshavarna? Vid inskolning : föräldrarna delges om Planen mot diskriminering och kränkande behandling och Barnkonventionen samt betydelsen av STOPP- handen. Vid utvecklingssamtalen: föräldrarna delges om Planen mot diskriminering och kränkande behandling och Barnkonventionen samt betydelsen av STOPP- handen. Vid allvarliga händelser samtalar vi omedelbart med föräldrarna. Ange vem som ansvarar för insatserna. Alla pedagoger på förskolan. Ange hur insatserna ska följas upp och utvärderas? Vid avdelningsplaneringar diskuteras insatserna och utvärderas. 1 gång per år återupprättas Planen mot diskriminering och kränkande behandling. 7. Upptäckande förebyggande och åtgärdande arbete Personalen ska: Finnas i närheten av barnen och vara uppmärksam i riskfyllda situationer. Vara lyhörd när barn och vårdnadshavare berättar. Genomföra barnenkäter och barnintervjuer. Göra observationer av barngruppen. Ta upp frågor om likabehandling i samband med utvecklingssamtal och APT (arbetsplatsträffar) 8. Utredning, åtgärder, uppföljning och dokumentation Personalen ska: Ingripa direkt. Bedöma allvaret i situationen. Uppmärksamma och prata med barnen om vad som har hänt. Använda hur-frågor i samtal med barnen: Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du att din kamrat kände sig? Hur skulle du vilja att det var? Kunde du gjort på något annat sätt? Visa att beteenden som skadar andra eller gör andra ledsna inte är acceptabla.

4 Kontakta förskolechef. Vid behov kontakta vårdnadshavare till alla parter. Vid behov begära råd och stöd från elevhälsan eller personalavdelningen. Dokumentera utredning och åtgärder på särskilt utformad blankett. På blanketten anges också hur åtgärderna ska följas upp (bilaga B). 9. Anmälan av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Personalen ska: Underrätta huvudmannen (förvaltningen) om det inträffade på särskilt utformad blankett (bilaga B). Bedöma varje ärende för eventuell anmälan till polis eller sociala myndigheter. Anmäla till förskolechef om vuxen diskriminerar eller kränker barn. Gäller även i fall då vuxen diskriminerar eller kränker vuxen. Då förskolechef är den som diskriminerar eller kränker ska anmälan göras till förvaltningschefen. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa underrätta Arbetsmiljöverket. Personal och vårdnadshavare ska vara väl informerade om ovanstående rutiner. Barnen ska känna till det som berör dem. Barnets eller den vuxnes subjektiva upplevelse av att vara diskriminerad eller kränkt är tillräckligt för att en utredning ska genomföras. Förskolechefen ansvarar för att det upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen utvärderas och revideras årligen. Bilagor Bilaga A: Definitioner och begrepp Bilaga B: Anmälan och utredning av diskriminering och annan kränkande behandling Definitioner och begrepp Bilaga A Följande definitioner och begrepp är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop 2007/08:95) En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska handla om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom en tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.

5 Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. När det gäller aktuella bestämmelser hänvisas utöver lagstiftningen till Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling från 2012.

6 Anmälan och utredning av diskriminering och annan kränkande behandling Bilaga B Lagstiftning, diskrimineringsgrunder och definitioner, se Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling från 2012 (SKOLFS 2012:10). Datum för anmälan. Förskola.. Berörd person... Pers.nr.. Beskrivning av det inträffade (ex när eller under hur lång tid har det pågått, var, hur och av vem) Beskriv hur utredningen har gått till och vilka åtgärder som har vidtagits

7 Resultat Åtgärder på lång sikt Datum för uppföljning:.. Datum och underskrift Ett ex skickas som anmälan till förvaltningen.