Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Förskolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. skollagen). DO har tillsyn över diskrimineringslagen och BEO har tillsyn över den del i skollagen som rör kränkande behandling (6 kap). De olika regelverk som berörs är: Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, (SKOLFS 2012:10). Särskilt skall den som verkar i skolan, främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbing och rasistiskt beteende. Verksamheten i förskolan/skolan skall utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar Alla som arbetar inom förskolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (1 april 2006) och en ny diskrimineringslag 1 januari 2009 slogs ihop till en enda lag. Den nya lagen innehåller också två nya diskrimineringsgrunder: ålder och könsöverskridande identitet och uttryck.

2 Åtta olika diskrimineringsgrunder - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionsnedsättning - sexuell läggning - ålder - tillgänglighet Alla verksamheter som regleras av Skolverket ska varje år upprätta en Likabehandlingsplan. Den skall beskriva hur man arbetar förebyggande och förhindrar att kränkningar, diskriminering och trakasserier förekommer i verksamheten. Vision På Skurholmens förskola ska ingen bli trakasserad, diskriminerad eller utsatt för annan kränkande behandling. Mål - alla skall bli accepterade, respekterade och ses som den unika person den är - varje person skall ses som en tillgång var för sig och tillsammans med andra - alla skall känna att olika sätt att tänka skapar mångfald - ingen som vistas på Skurholmens förskola skall känna sig kränkt i ord eller handling - alla barn ska få möjlighet att få bli och vara sitt bästa jag Vad står begreppen för: Diskriminering Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Kan vara att ett barn eller en vuxen behandlas sämre än ett annat barn av både personal och barn på förskolan. Indirekt diskriminering Det är när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar barn med ett visst kön, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

3 Trakasserier och kränkande behandling Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Det kan vara: - Fysiska (slag, knuffar) - Verbala (hot, svordomar, öknamn) - Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - Texter och bilder. Trakasserier En behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de åtta skyddade diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet, funktionshinder, ålder, sexuell läggning. Det är trakasserier även när ett barn kränks och det har samband med till exempel en anhörigs funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck eller ålder. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan t ex handla om att retas, frysa ut någon eller förstöra en kamrats leksak. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och härdhänt tillsägelse. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Det är den personen som avgör om det handlar om kränkning eller inte! Mobbning Brukar definieras som upprepade kränkningar när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Främjande arbete Vi är lyhörda och närvarande pedagoger som ständigt reflekterar över förhållningssätt hos personal, barn och oss själva. Dessutom reflekterar vi över verksamheten och vårt gemensamma arbetssätt. Vi tar tillvara på alla olikheter. Vi arbetar aktivt för att stärka självkänslan hos alla barn. Vi arbetar aktivt med hur man är mot varandra genom att läsa böcker, se filmer och samarbetslekar som inspirerar till samtal och diskussioner. Barnen får skriva Kompisregler efter att man aktivt arbetat med hur vi vill att en bra kompis skall vara. Under höstens föräldramöte går vi igenom vad vi förväntar oss av föräldrar och vad föräldrar kan förvänta sig av oss (kläder, frånvarorutiner, schema etc)

4 Förebyggande arbete Vi visar och vägleder barnen hur man bjuder in varandra i leken. Alla pedagoger/vuxna säger ifrån när man ser/hör att någon strider mot likabehandlingsplanen. Pedagogerna visar på alternativa sätt att kommunicera med varandra om missförstånd skett och gett upphov till konflikter. Personalen använder sig av ord som respekt, omtänksam, hänsyn vid konfliktlösningar för att barnen skall lära sig innebörden av orden. Vi uppmärksammar barnens kompetenser och goda sidor. Vi sätter ord på känslor genom att träna på att beskriva känslor. Åtgärdande arbete Det är viktigt att pedagogerna sprider ut sig både inomhus och utomhus för att kunna aktivt lyssna och se vad som händer med barnen. Pedagogerna ingriper alltid direkt och pratar med barnen och varandra om någon/något strider mot vår Likabehandlingsplan. Vi uppmärksammar varandra och diskuterar förhållningssätt om vi känner oss tveksamma i vårt eget eller kollegors förhållningssätt. Vi upprättar handlingsplan när behov föreligger. Dagliga samtal med föräldrar om barnets dag på förskolan. Vi gör barnen och föräldrarna delaktiga genom barnintervjuer 1 ggr/termin och föräldraenkät. Likabehandlingsplanen utvärderas i samband med att vi utvärderar arbetet mot våra andra verksamhetsmål. Likabehandlingsplanen revideras i maj. Kartläggning Observationer Närvarande pedagoger som finns kring barnen för att kunna se vad som händer och för att uppmärksamma barns relation och sätt gentemot varandra. Pedagogerna dokumenterar incidenter och händelser fortlöpande för att ha material till utvärdering. Barnintervjuer Frågorna revideras när det behövs för att de ska vara relevanta för den barngrupp vi då har. Frågorna rör barnrelationer, barns lek och barnens trivsel på förskolan. Barnsamtal sker i vardagen. Husmodellen Vi intervjuar ett barn i taget om miljön utomhus eller inomhus. Detta för att få fram.

5 Om barn känner sig otrygga på vissa ställen ute eller inne. Dessutom om de upplever att det finns personal i närheten när de leker på olika ställen utomhus. Samtal med föräldrar Vi för dagliga samtal med föräldrarna om barnets dag på förskolan. Dessutom är utvecklingssamtalen och nöjdkund enkäten viktiga för att få fatt i vad föräldrarna tänker och upplever. Vi uppmanar föräldrarna att tala om för pedagogerna om de tror/vet att deras barn eller andra blivit illa behandlat. Handlingsplan och rutiner för akuta situationer Kränkningar mellan barn Alla vuxna på förskolan är skyldiga att ingripa och avbryta om man blir varse en kränkande behandling. Pedagogerna löser problemet och pratar med de inblandade försöker vara neutral och saklig. Uppmuntrar barnen till att berätta. Berömmer den som berättar och förklarar att kränkningen måste upphöra. Uppföljning Lär barnen att säga ifrån: Sluta, Nej, jag vill inte att du gör så! Ta upp problemet på samlingen och skapa tillsammans med barnen gemensamma regler m sådana inte redan finns. Följ upp händelsen och om eventuella skapade regler efterföljs. Föräldrarna informeras om vad som hänt och hur vi hanterar det skedda. Låt föräldrarna vara delaktiga i beslutet vilka åtgärder som skall vidtas. Om kränkningarna fortsätter Dokumentera all information kring det som hänt, både det barn som blivit kränkt och det/de som har kränkt skall innefattas i utredningen. Förskolechef underrättas och ett åtgärdsprogram upprättas. Upprättandet görs i samarbete med förskolechef, pedagoger och föräldrar. Lämpliga åtgärder bestäms och behövs det så söker man externt stöd från Centrala Elevhälsan eller från sociala myndigheter. Kränkningar mellan vuxna och barn Kränkningar som begås av personal betraktas som mycket allvarliga. Det är viktigt att förskolan genast agerar när det finns misstanke om att ett barn blivit kränkt av en personal. Förskolechefen bör ha ett samtal med den utpekade och göra en bedömning om polisanmälan eller varning är aktuell. Handlingsplan för att inte kränkningen skall hända igen skall upprättas. Förskolechefen är skyldig att anmäla vidare till huvudmannen. Förskolechefen skall också kalla vårdnadshavare till

6 samtal för att kunna informera om vad som skett. Under hela processen är det viktigt att dokumentera allt som sker och beslutas. Kränkningar vuxen vuxen Förskolechef har samtal med den kränkte och den utpekade. Beroende på kränkningens art beslutar förskolechefen om varning kan vara aktuell. Förskolechef får via sin chef tillgång till handledning och stöd. Handlingsplan för att inte kränkningen skall fortsätta upprättas och uppföljningssamtal bör hållas. Om kränkningarna fortsätter trots insatta åtgärder kan en omplacering eller uppsägning bli aktuell.

7