Bollens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Transkript

1 Bollens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Vår vision På vår förskola lyfter vi fram barnets styrkor och vill utveckla deras egna tänkande, alla ska bli sedda, berörda, benämnda och bekräftade. På vår förskola är vi inspirerade av Reggio Emilia. Vi utgår från det intelligenta, kompetenta och utforskande barnet. I vår verksamhet är barnens delaktighet A och O. Planen gäller från Planen gäller till Vi har en halvårsutvärdering i januari och utvärderar hela planen under juni månad (6)

2 Grunduppgifter Ett barn kan känna sig missgynnad eller kränkt av många olika skäl. För att det ska kallas för diskriminering eller trakasserier måste det finnas ett samband med någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i skollagen och diskrimineringslagen. Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i lag: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Vår plan innefattar också kränkande behandling (kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna t.ex. mobbing, utfrysning eller utanförskap.) Planen ska tydliggöra följande: Främjande insatser (sådant vi gör i vår vardag) Förebyggande insatser (sådant vi sett via kartläggningen) Rutiner när kränkande behandling misstänks eller upptäcks Ansvariga för planen Förskolechef är ansvarig för att planen utvärderas och revideras varje år. Pedagogerna är alltid huvudansvariga i arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling, men till deras hjälp finns förskolechef och specialpedagog. Barnens delaktighet Barnens delaktighet sker med hänsyn till deras mognad och ålder. I den dagliga verksamheten fångas barnens tankar upp kring det som rör de olika områdena i likabehandlingsplanen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi informerar om likabehandlingsplanen vid inskolningen, utvecklingssamtal och föräldramötet. Det sker daglig kontakt kring barnets/barnens dag vid och lämning/hämtning. Personalens delaktighet Personalen arbetar årligen fram nya mål och nya områden att arbeta kring. Planen ska vara ett levande dokument och vi för kontinuerliga diskussioner om vårt förhållningssätt som är grunden för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Förankring av planen Planen finns tillgänglig i entrén och läggs ut på förskolans hemsida och de föräldrar som önskar kan få en papperskopia hem. Vi pratar med barnen kring ämnen i likabehandlingsplanen. Det kan vara hur man är en bra kompis, att man ska respektera varandra och att alla är olika. Det är viktigt att all personal är delaktig i utformandet av likabehandlingsplanen och skapar en förståelse för dess innehåll. 2(6)

3 Juridiska begrepp Diskriminering - När förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har ett samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering När ett barn missgynnas med direkt koppling till en diskrimineringsgrund Indirekt diskriminering - Sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling - Gemensamt för dessa är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier - Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxen mot barn eller mellan barn. Kränkande behandling - Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet men inte har ett samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan vara fysisk, verbal, psykosocial. Mobbning - En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål i Läroplan för förskolan 98/10 som berör diskrimineringsgrunderna Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. 3(6)

4 Främjande insatser som vi ska göra under året: Kränkande behandling: Vi låter barnen lära sig att hjälpa varandra där vi lyfter varandras olikheter och ser det som en tillgång i gruppen. Vi föregår med gott exempel och visar barnen hur vi är mot varandra. Religion eller annan trosuppfattning: Genom att uppmärksamma traditioner och högtider fördjupas våra kunskaper om andras religion samt andras traditioner. Vi uppmärksammar böcker, bilder, cd sagor från andra länder. Kön/könsidentitet, könsuttryck Vi är uppmärksamma på att alla ska få lika stort talutrymme så att inte ett visst kön får mer uppmärksamhet än det andra. Alla barn ska få leka det de vill och vi ska uppmuntra dem att göra det de tycker är roligt. Vi erbjuder könsneutralt material till barnen och ser över allt material så att det finns en blandning av saker anpassade för alla. Funktionsnedsättning När det finns ett barn som är i behov av särskilt stöd i gruppen anpassas verksamheten efter barnets olika förutsättningar då vi anser att olikhet är en tillgång. Barn som är i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver. Etnisk tillhörighet Vi ser till att barnen känner stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Vi uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt och där vi för in ord och begrepp i verksamheten samt utvecklar barnens modersmål på olika sätt. Sexuell läggning Vi ser till att inget barn blir kränkt eller trakasserat på grund av vårdnadshavares eller närståendes sexuella läggning. Vi vill visa på mångfald genom att läsa böcker där familjer ser olika ut. Ålder Vi skapar mötesplatser för barnen för att främja åldersskillnaden och att vi uppmanar till lek. Om det kommer upp en diskussion om åldern tar vi det med gruppen. Kartläggning/Nulägesanalys Kartläggningsmetoder För att få fram verksamhetens behov genomför vi varje år följande kartläggning med barn och vårdnadshavare för att komma fram till årets insatser och åtgärder: Utvecklingssamtal en till två gånger per år. Föräldrainformation Samtal/observationer med/kring barnen om innemiljön och utemiljön Enkätundersökning för barn 4-6 år Klassens kvalitetsrapport Enkät till vårdnadshavarna Eventuella åtgärder som vi kommit fram till i vår utvärdering från föregående år. 4(6)

5 Resultat av kartläggning/nulägesanalys Vi har sett att barnens sammansättning och antal har haft betydelse för barnen. Vi har medvetet ändrat vårt förhållningssätt gentemot barnen att tänka positivt och inte fokusera på det negativa. Vi upplever då att detta har speglat av sig på barnens sätt att vara på ett positivt sätt. Vi fortsätter att jobba vidare mer flexibelt mellan grupperna. När det gäller barn med annat modersmål så fortsätter vi att stödja vidare med bildstöd och tecken. Vi arbetar med de pedagogiska grundvärderingarna. Förebyggande åtgärder Resultat och analys av kartläggning Enligt kartläggningen ska vi arbeta med språk på olika sätt och pedagogernas förhållningssätt. Åtgärd/Så här ska vi arbeta Läsa böcker (tvillingböcker) Läsa Kompisböckerna Nätverksträffar för modersmålsstöd Arbeta med bildstöd och tecken Få hjälp med översättning av information till föräldrar Pedagogiska grundvärderingar Rutiner för akuta situationer Principer för anmälan av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling Vårdnadshavare kan prata med sitt barns ansvarspedagog eller annan pedagog Vårdnadshavare kan prata med förskolechef Personal pratar dessutom med vårdnadshavare vid misstänkt kränkning Med anmälan avses en situation där vårdnadshavare säger sig vilja anmäla ett fall av trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är därför viktigt att all personal har som rutin att fråga om man ska tolka ett samtal som en anmälan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vårdnadshavare eller personal anmäler 1. Samtal med den som anmäler (vårdnadshavare och barn) för att få reda på så mycket fakta som möjligt 2. Samtal med de barn som har blivit anklagade för kränkningen. Detta samtal sker alltid efter det att barnens vårdnadshavare blivit kontaktade och erbjudits möjlighet att delta i samtalet. 3. Information till vårdnadshavare till berörda barn om de ej deltagit i samtalet. 4. Beslut om hur ärendet ska handläggas i fortsättningen med berörda barn och vårdnadshavare. 5(6)

6 5. Arbete i barngrupp med frågan 6. Uppföljning av det aktuella fallet sker efter tid enligt överenskommelse med berörda vårdnadshavare. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När personal har blivit anmäld för kränkning utreder förskolechefen detta enligt följande: 1. Förskolechefen inleder med att samtala med barnet och barnets vårdnadshavare. 2. Förskolechefen samtalar med berörd personal. 3. Vid behov ber förskolechefen en kollega inom samverkansenheten att närvara vid samtalet. 4. Med utgångspunkt i vad dessa samtal leder fram till, överväger rektor ärendets fortsatta handläggning. Ett absolut krav är att anmäld personal, om kränkning förekommit, ska upphöra med kränkningen. 5. Om förskolechefen misstänker brott skall polisanmälan ske. Samråd ska ske med Barn- och utbildningskansliet och kommunens personalenhet. 6. Förskolechefen har fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare. Rutiner för uppföljning För att skapa förutsättningar för att barn/elev eller hans/hennes vårdnadshavare ska anmäla kränkning från personal, gäller att förskolechefen tydligt markerar att det ingår i hans/hennes uppdrag som förskolechef att garantera elevens rättstrygghet. Rutiner för dokumentation Ovanstående processer ska dokumenteras i särskilt dokumentationsblankett. Viktiga telefonnummer: Förskolan Bollen: Förskolechef Anna Petersson: Specialpedagog Ewa Lidby: (6)