Tomaslundens förskolas likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Tomaslundens förskolas likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision Här är vi alla trygga, glada och fyllda av lust att lära genom leken. Planen gäller från 1 februari 2016 till 31 januari En delårsutvärdering görs i juni och den slutliga utvärderingen görs i januari Grunduppgifter Ett barn kan känna sig missgynnat eller kränkt av många olika skäl. För att det ska kallas för diskriminering eller trakasserier måste det finnas ett samband med någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i lag. Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i lag: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder (Lika rättigheter i förskolan handledning) Vår plan innefattar också annan kränkande behandling (kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna t.ex. mobbing, utfrysning eller utanförskap mm). Planen grundar sig på bestämmelser i skollagen, lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn samt förordningen om barns deltagande i arbetet med likabehandling. Planen skall tydliggöra följande: Främjande åtgärder (sådant vi gör i vår vardag). Förebyggande åtgärder (sådant vi ser via kartläggningen). Rutiner när kränkande behandling misstänks eller upptäcks. Förskolechef och personal ansvarar för att planen utvärderas och revideras årligen. Vetlanda här växer människor och företag

2 Normer och värden Läroplan för förskolan 98/10 Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra. Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Juridiska begrepp Diskriminering: När förskolan behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har ett samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering: Ett barn missgynnas med direkt koppling till en diskrimineringsgrund (alla får inte vara med på grund av exempelvis funktionshinder). Indirekt diskriminering: När förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling: Gemensamt för dessa är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxen mot barn eller mellan barn. Kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet men inte har ett samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan vara fysisk, verbal, psykosocial. Annan kränkande behandling: Kränkande behandling kan ta sig uttryck i trakasserier men även som annan kränkande behandling. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som på annat sätt kränker ett barns värdighet (till exempel mobbning). Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

3 Utvärdering av 2015 års plan Utvärdering av planen Vi utvärderar genom att gå igenom förra årets insatser och åtgärder i vår plan. Vi ställer oss frågorna: Blev detta gjort? Hur arbetade vi med detta? Är vi nöjda med resultatet? Är det något vi behöver förändra eller jobba vidare med? Måluppfyllelsen följs upp och utvärderas utifrån dokumentation, observationer och reflektioner i arbetslagen vid reflektionsmöten och arbetsplatsträffar, samt vad som kommit fram i samtal och intervjuer med barnen och vid utvecklingssamtal med föräldrarna. Utvärdering - Främjande insatser: Religion eller annan trosuppfattning: Vi har de senaste åren haft fler barn och familjer från andra kulturer och lyssnar in och lär oss om deras vanor och traditioner. Den multireligiösa almanackan används mer och mer, men vi kommer inte alltid ihåg att titta i den inför planering av föräldramöten och dylikt. Kön/könsidentitet/könsuttryck: Vi har tänkt till inför inköp av nytt material och på vad vi erbjuder barnen för material. Ett varierat utbud av material finns på förskolan. Ibland kan det vara lite begränsat utbud av leksaker hos våra leverantörer. Funktionsnedsättning: Vi har bra intentioner och gör vad vi kan med de förutsättningar vi har. Svårt att skapa tid för att kunna ge extra stöd. Etnisk tillhörighet: Vi bestämde att under våren skulle vi lära oss Hej på de olika språk som finns representerade på förskolan. På Fjärilen har vi gjort detta. Vi har haft diskussioner kring modersmålsstödet. Hur kan vi få det att fungera bättre? Sexuell läggning: Vi har inte ställts inför det. Vid några tillfällen har barnen haft funderingar runt detta. Ålder: Vi tänker på att vara uppmärksamma på vad vi säger till barnen. Utvärdering: Förebyggande åtgärder: Mål 2015: Verksamheten skapar förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att samspela i leken. Efter sommaren började vi göra en kompissol på Nyckelpigan och ett kompisträd på Fjärilen. Med de äldre barnen har vi samtalat om hur man ska vara mot varandra för att vara en bra kompis. Barnens ord har sedan satts upp på väggen runt kompisträdet. Vid flera tillfällen har vi hört barnen referera till vad som står på kompisträdet. Vi har gjort olika lära känna lekar/sånger och vi arbetar mycket med att barnen ska känna sig trygga i gruppen. Vi tänker på att vara goda förebilder och är med och stödjer barnen i deras lek. Vid samlingen uppmärksammar vi varje barn. Vi är medvetna om att samspelet är något man ständigt arbetar med.

4 Främjande insatser Religion eller annan trosuppfattning Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. ( Lpfö 98/10 ) Insats: Vi är lyhörda för familjernas olika religioner och traditioner genom att lyssna, visa respekt och intresse när barn och föräldrar kommer och berättar. Vi genomför egna traditioner som t.ex. jul. Den mångkulturella almanackan finns tillgänglig i tamburen och vi tittar i den när vi bokar in t.ex. föräldramöten och dylikt. Kön/könsidentitet/könsuttryck Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Arbetslaget ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. (Lpfö 98/10) Insats: Ge alla barn möjlighet att välja vad de vill göra utifrån sitt intresse och erbjuda ett varierat lekmaterial. Vi tänker till inför inköp av nytt material. Funktionsnedsättning Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barnen som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förväntningar så de utvecklas så långt som möjligt. Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. (Lpfö 98/10) Insats: Vi anpassar verksamheten så att alla barn har möjlighet att delta och uppleva tillfredsställelse över att han/hon lyckas utifrån sina förutsättningar. Vi strävar efter att de barn som behöver särskilt stöd ska få det stöd de behöver. Etnisk tillhörighet Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kulturer ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan ska bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en kulturell tillhörighet. Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.

5 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (Lpfö 98/10) Insats: Alla barn ska få känna sig viktiga och stolta över sin kultur/sitt ursprung. Vi tar mer hjälp av modersmålslärarna i hur vi ska stödja barn med annat modersmål. Sexuell läggning Inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering på grund av sexuell läggning hos någon anhörig. (Lpfö 98/10) Insats: Vi tolererar inte att något barn blir kränkt eller trakasserat p.g.a. vårdnadshavares, syskon eller annan anhörigs sexuella läggning. Vi är öppna för barnens frågor och funderingar. Ålder Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering som har samband med ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Förbudet är dock inte absolut utan det finns vissa undantag. Det är tillåtet att särbehandla av skäl som har samband med ålder Vid tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i förskolan i förskolan. En sådan bestämmelse kan finnas till exempel i skollagen eller i någon annan förordning. Om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Förbudet mot åldersdiskriminering innebär inte heller att det i förskolan är förbjudet att dela in barnen i åldersgrupper eller på annat sätt beakta deras ålder. ( s.59 Lika rättigheter i förskolan- handledning, diskrimineringsombudsmannen ) Insats: Vi ska stärka barnen efter deras intressen och förmågor och inte efter deras ålder.

6 Kartläggning För att få fram verksamhetens behov genomförs varje år följande kartläggning med barn och vårdnadshavare: Kartläggning Samtal, intervjuer med barnen Utvecklingssamtal Föräldramöten och samtal Samtal med barnen om utemiljön och innemiljön Klassens kvalitetsrapport enkät 4-6-åringar Föräldraenkät Ansvarig Pedagog Pedagog Pedagog Pedagog Pedagog Vetlanda Kommun Personalen är delaktig genom att: Diskutera förebyggande arbete och akuta åtgärder i arbetslaget Samtala om vårt förhållningssätt utifrån de olika diskrimineringsgrunderna Följa upp och vid behov rapportera till förskolechefen Utifrån kartläggning och utvärdering av föregående års plan ser vi att vi har väl inarbetade rutiner för att skapa trygghet och vikänsla och som främjar samspelet mellan barnen. Speciellt bland de äldre barnen har vi uppmärksammat att de vid flera tillfällen tar hjälp av och hjälper varandra med olika saker. Detta vill vi ta vara på och uppmuntra mer.

7 Förebyggande åtgärder: (mål) Mål och riktlinjer: Arbetslaget ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra (s. 9 Lpfö 98, reviderad 2010 ) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra (s. 8 Lpfö 98, reviderad 2010) Vårt mål: Verksamheten skapar förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att samspela och lära av varandra Detta sker när: Vi i september börjar göra ett kompisträd/en kompissol tillsammans Vi ser/hör att barnen är tillåtande och bjuder in varandra i leken Vi ser att barnen lär av och hjälper varandra Grupp- och vikänslan har stärkts Flera lekar/aktiviteter sker i mindre grupper Vi kontinuerligt har vuxenstyrda lekar/aktiviteter Så här jobbar vi för att nå målet: Vi gör ett kompisträd/kompissol Vi vuxna är goda förebilder och uppmuntrar barnen att hjälpa och att ta hjälp av varandra. Vi delar in barngruppen i mindre grupper Vi har vuxenstyrda lekar/aktiviteter som främjar samspel Ansvarsfördelning Förskolechef ansvarar tillsammans med all personal för att planen genomförs, utvärderas och revideras varje år. Information Barnen informeras om innehållet i planen i den löpande verksamheten. Vårdnadshavare informeras fortlöpande på föräldramöten. Vid inskolning delas planen ut. Den aktuella likabehandlingsplanen finns på båda avdelningarnas anslagstavlor och på hemsidan. Ansvarig för information till barn och vårdnadshavare är personalen på förskoleavdelningen. Ny personal informeras fortlöpande av förskolechefen. Detta gäller även personal som är tillfälligt anställd på avdelningen. Förskolechefen kan ge detta uppdrag till någon eller några i den fastanställda personalgruppen. Förskolechefen går också igenom planen med personalen minst en gång vid revidering.

8 Rutiner för akuta situationer Policy: På vår förskola råder det nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Vuxennärvaro. Dagliga samtal och kontakt med barn och deras föräldrar i samband med att barnen kommer till och går hem från förskolan. Dagliga observationer som vid behov dessutom dokumenteras och tas upp till samtal i arbetslaget vid planering. Utvecklingssamtal där tolk används vid behov. För att skapa förutsättningar för att barnet eller hans/hennes vårdnadshavare ska anmäla kränkningar/diskrimineringar från andra barn och/eller från personal, gäller att förskolechef tydligt markerar att det ingår i hans/hennes uppdrag som förskolechef att garantera barns rättstrygghet. Om vårdnadshavare, barn eller någon personal upplever att det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på vår förskola kan de prata med någon på förskolan som de känner förtroende för eller med förskolechef. (Telefonnummer finns sist i det här dokumentet.) Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn. Följande gäller i normalfall: När en förskollärare eller annan personal får kännedom/misstänker att ett barn är utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering sker omedelbart en anmälan till förskolechef. Förskolechef lämnar kopia på anmälan till barn- och utbildningskansliet samt till verksamhetschef för förskolan. Förskolechef utreder skyndsamt omständigheterna kring den uppgivna kränkningen eller diskrimineringen. Utredningen belyser allsidigt vad som inträffat samt omfattar både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. Utredningen ska leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller den kränkande behandlingen att upphöra. Utredningen dokumenteras och diarieförs vid områdesexpeditionen. Undantag: I det fall ett barn är utsatt för långvarig kränkande behandling eller trakasserier eller då personal är inblandad, överlämnas utredningsansvaret till verksamhetschef för förskolan.

9 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal I det fall ett barn är utsatt för långvarig kränkande behandling eller trakasserier eller då personal är inblandad, överlämnas utredningsansvaret till verksamhetschef för förskolan. Huvudmannen vidtar därefter de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rutiner när vårdnadshavare anmäler (se även rutiner för dokumentation): Samtal med den som anmäler (vårdnadshavare och barn) för att få reda på så mycket fakta som möjligt. Dokumentation sker genom att noga fylla i bifogade blanketter. Dessa blanketter kommer att sparas och diarieföras. Samtal med de barn som har blivit anklagade för kränkningen. Detta samtal sker alltid efter det att barnens vårdnadshavare blivit kontaktade och erbjudits möjlighet att delta i samtalet. Information till vårdnadshavare till berörda barn om de inte deltagit i samtalet. Beslut om hur ärendet ska handläggas i fortsättningen med berörda barn och vårdnadshavare. Arbete i barngrupp med frågan. Uppföljning av det aktuella fallet sker efter tid som överenskommits med berörda vårdnadshavare. Rutiner när personal misstänker kränkning (se även rutiner för dokumentation): Samtal sker i princip i samma ordning som när vårdnadshavare anmäler, med det undantaget att man inleder med att prata med de vårdnadshavare vars barn misstänks för att ha blivit utsatta för kränkning. I handläggningen måste sekretesslagen beaktas. Barns identitet får inte röjas av förskolans personal utan medgivande från deras vårdnadshavare. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal i det fall ett barn är utsatt för långvarig kränkande behandling eller trakasserier eller då personal är inblandad, överlämnas utredningsansvaret till verksamhetschef för förskolan. Huvudmannen vidtar därefter de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rutiner för uppföljning Uppföljning av det aktuella fallet sker efter tid som överenskommits med berörda vårdnadshavare. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker.

10 Rutiner för dokumentation När en förskollärare, eller annan personal, får kännedom/misstänker att ett barn är utsatt för kränkande behandling eller diskriminering sker omedelbart en anmälan till förskolechef. (Blanketten Anmälan till huvudman om kränkande behandling används, finns på Vinna). Anmälan diarieförs. Förskolechef lämnar kopia på anmälan till barn- och utbildningskansliet samt till verksamhetschef för förskolan. Förskolechef utreder skyndsamt omständigheterna kring den uppgivna kränkningen eller diskrimineringen. Utredningen belyser allsidigt vad som inträffat samt omfattar både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. (Blankett Dokumentation av likabehandlingsärende/trygghetsärende används och finns på Vinna). Utredningen ska leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller den kränkande behandlingen att upphöra. Utredningen dokumenteras och diarieförs vid områdesexpeditionen. Ansvarsförhållande All personal som arbetar inom förskolan är skyldig att omedelbart anmäla till förskolechefen om de får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering i samband med verksamheten. Förskolechefen är skyldig att anmäla detta till huvudmannen samt ansvara för att en utredning skyndsamt görs. I de fall ett barn har varit utsatt för långvarig kränkande behandling eller trakasserier eller då personal är inblandad, överlämnas utredningsansvaret till verksamhetschef för förskolan. Utredningen inriktas på att bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att förhindra fortsatta kränkningar. Utredningen, som förskolan gör, blir av vikt för att huvudmannen ska kunna vidta relevanta åtgärder och för att dessa ska ha effekt. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt se till att en anmälan utreds. Telefonnummer att ringa vid misstanke om kränkningar, trakasserier: Tomaslundens förskola: Fjärilen: Nyckelpigan: Förskolechef Marianne Oscarsson: Specialpedagog Ewa Lidby: Vem ansvarar för de olika momenten? Förskolechef och all personal.