KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

Transkript

1 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida under rubriken lagar & regler.

2 Inledning Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Sedan den 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk diskrimineringslagen och det som i skollagen benämns som kränkande behandling. Kraven som ställs är att varje enskild verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja arbetet med att hitta och stärka förutsättningarna för att alla barn ska ha lika rättigheter och möjligheter. I varje enskild verksamhet ska det finnas en plan för likabehandlingsarbetet, som upprättas årligen. Planen ska vara ett verktyg för att tydliggöra värdegrundsarbetet. Vår vision Vår vision är nolltolerans mot all diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vår vision är också att utveckla barnens empatiska förmåga. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är att ett barn behandlas sämre än andra barn. Det kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering är att behandla alla barn lika. Det kan vara när alla barn serveras samma mat, då diskriminerar förskolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

3 Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning. Det kan vara när en personal uttalar sig negativt om någon från ett annat land inför barnen och det i barngruppen finns ett barn från ett annat land, som tar illa vid sig. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier). Sedan 1 januari 2009 skyddas barn i förskolan av två nya diskrimineringsgrunder som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Könsöverskridande identitet eller uttryck är när någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Trakasserier på grund av ålder kan vara när en sexåring går kvar i förskolan och inte börjat i förskoleklass och de andra barnen retas för detta.

4 Hur arbetar vi långsiktigt för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Vi har en gemensam nedskriven värdegrund som vi arbetar utifrån. Den diskuteras årligen i augusti. Den bidrar till att förstärka vårt gemensamma förhållningssätt. För att barnen ska känna sig trygga arbetar vi med varje barn utifrån dess enskilda behov genom att synliggöra varje barn i gruppen. För att barnen ska känna sig respekterade arbetar vi aktivt med att utveckla barnens empati genom att ta barnens känslor och behov på allvar. Vi arbetar för att utveckla barnens förmåga att sätta ord på sina känslor och kunna uttrycka dem till oss personal och till sina kompisar. I arbetslaget har vi dagliga dialoger mellan oss personal om hur barnen förhåller sig till varandra och hur vi på bästa sätt kan bidra till att utveckla deras empatiska förmåga. Vi ger barnen positiv respons när de hjälper varandra och när de visar omtänksamhet mot varandra. För att skapa bra relationer mellan alla barn styr vi i vissa aktiviteter gruppsammansättningen och delar upp barnen i våra olika rum. Medvetet delar vi personal upp oss i de olika rummen för att tidigt kunna ingripa om barnen behöver handledas för att lösa konflikter. Vi använder oss av böcker, sånger, dockteater och drama för att på olika sätt få barnen att förstå hur viktigt det är att visa varandra respekt och omtanke. För att förstärka tryggheten och respekten för varandra arbetar vi med massage. För att ha en god kännedom om hur barnens relationer till varandra fungerar använder vi oss av sociogram och intervjufrågor. Vi vuxna ska vara positiva förebilder och vara närvarande, lyhörda och stödjande pedagoger.

5 Hur arbetar vi när ett barn blir diskriminerat, trakasserat eller kränkt? Den personal som varit med om händelsen samtalar med berörda barn, föräldrar och annan personal. I samtalet utreds vad som hänt och sedan vidtas de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar. Därefter följer arbetslaget upp det som hänt och ser till att problemet blir löst. Vid upprepade tillfällen av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras situationerna av den personal som varit med om händelserna. Därefter lämnas dokumentationen över till barnets ansvarspersonal och förskolechef. Varje barn har en egen personal som ansvarar för inskolningen, de skriftliga observationerna och utvecklingssamtalen. När förskolepersonal misstänks ha gjort sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har förskolechefen ansvaret för att utreda, dokumentera, åtgärda samt följa upp. Förskolechefen kontaktar och samverkar med föräldrarna. Hur arbetar vi med barnens delaktighet i likabehandlingsarbetet? För att barnen ska få uppleva hur viktigt det är att ta hand om en ny kompis som börjar på förskolan deltar de när nya barn skolas in. För att barnen ska respektera varandra får de i samlingar berätta för varandra vad de själva är bra på och vad kompisarna är bra på. I samlingar och i intervjuer med barnen samtalar vi också om hur en bra kompis ska vara och om hur man kan känna sig i olika situationer. När konflikter uppstår bland barnen uppmanar och handleder personalen barnen till att hitta egna lösningar. Personalen uppmuntrar de äldre barnen att visa de yngre barnen hur vi ska förhålla oss mot varandra. Personalen gör kontinuerligt rollspel, där de först visar hur man inte ska förhålla sig till varandra och sedan hur man ska förhålla sig. För att öka barnens förståelse för situationen får de sedan spela upp samma rollspel.

6 Hur arbetar vi med föräldrarnas delaktighet i likabehandlingsarbetet? Vi delar ut likabehandlingsplanen under barnens inskolning. På höstens föräldraträffar diskuterar vi dess innehåll och på utvecklingssamtalen följer vi upp hur väl planen fungerar för varje barn. Då det i den årliga föräldraenkäten finns med en fråga om föräldrarna upplever att vi arbetar utifrån likabehandlingsplanen, förstärks ytterligare deras delaktighet. Uppföljning av fjolårets åtgärder Avdelningen Positivet har arbetat med materialet Stegvis som handlar om socialt och emotionellt lärande för barn i åldern 4-6 år. Vi som personal upplever att barnens empatiska förmåga har ökat och att barnen mer än tidigare kommer överens om lösningar vid meningsskiljaktigheter. Föräldrarna har varit delaktiga i arbetet. Alla avdelningar har arbetat med att öka barnens förståelse för djuren och deras betydelse i naturen. Under verksamhetsåret har vi haft temaarbete om djur och natur och uppmärksammat barnen på att vi alla ska vara rädda om djuren i naturen. Kartläggning av nuläget Vi som personal upplever att den empatiska förmågan hos våra barn har brister. I samtal med barnen har vi uppmärksammat att barnen inte alltid respekterar varandras olikheter och åsikter. Vi har också observerat att vissa barn behandlar vuxna respektlöst. Mål för kommande verksamhetsår Att fortsätta utvecklingen av barnens empatiska förmåga tillsammans med föräldrarna. Åtgärder för kommande verksamhetsår Vi kommer att arbeta vidare med värdegrundsmaterialet Stegvis och genom dramadilemman tydliggöra olika förhållningssätt i olika situationer.

7 Information Förskolechefen ansvarar för att planen delas ut till nyanställd personal under introduktionen. Personalen ansvarar för att planen delas ut till alla föräldrar i augusti varje år och till föräldrar när nya barn skolas in, samt till vikarier och elever under deras första dagar. Förskolechefen ansvarar för att planen skickas till Barn- och Ungdomssektorn och att planen sätts in på vår hemsida. Kompetens Vi har en gemensam nedskriven värdegrund som vi arbetar utifrån. Den diskuteras årligen i augusti. Innevarande verksamhetsår har vi deltagit i en föreläsning med rubriken Att lära med hjärtat. Föreläsare var Sanna Nova Emilia. Föreläsningen tog upp värdegrund och förhållningssätt. Föreläsaren har också skrivit en bok med konkreta övningar som ska öka förståelsen för våra mänskliga känslor och behov. Boken är inköpt till verksamheten. Kommande verksamhetsår ska all personal involveras i arbetet med värdegrundsmaterialet Stegvis. På avdelningarna Trubaduren och Positivet ska all personal turas om att ansvara för dessa samlingar. Personalen på avdelningen Speldosan ska genom att läsa handledningen bli medvetna om innehållet. Målet är att all personal på Kullalyckan ska vara väl insatta i materialet. Ansvariga för att detta genomförs är förskolechefen och personalen. Uppföljning och utvärdering Förskolechefen och personal ansvarar för att likabehandlingsarbetet följs upp och utvärderas. Likabehandlingsarbetet följs upp på höstens föräldraträffar och vårens utvecklingssamtal. I maj besvarar föräldrarna en enkät där en av frågorna belyser föräldrarnas upplevelse av att vi arbetar utifrån likabehandlingsplanen. Föräldrarnas åsikter finns med som underlag när vi i juni upprättar kommande års plan.