Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola

Transkript

1 SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Saxdalens ro 1 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola Vision Vi vill skapa en förskola: fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling där alla visar varandra respekt och tar ansvar för att skapa gemenskap och trygghet där vi vill ta fram allas unika bakgrund och på så sätt upptäcka den mångfald och de tillgångar som vi har som grupp där miljön innebär en trygg vardag och där alla kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar

2 2 ÖVERGRIPANDE MÅL Vi ska arbeta med förebyggande åtgärder enligt Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Det förebyggande arbetet ska vara både kortsiktigt och långsiktigt, det ska omfatta både individen och gruppen. Tillsammans med barnen kartlägger vi miljöerna på förskolan så att de upplevs som trygga för alla. Miljön på förskolan är utformad så att den är tillgänglig, tillåtande och möjliggör lekar i olika konstellationer. Material och miljöer är placerade/planerade så att de uppmuntrar alla barn att prova på olika saker/roller i leken. Vi arbetar med empatiträning och har diskussioner med barnen kring frågor som gäller normer och värden ex. prata om hur vi uttrycker oss mot varandra, vi väljer gruppstärkande lekar etc. På Saxdalens förskola ska alla reagera och ingripa när någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling upptäcks. LAGAR SOM STYR Barnen i förskolan får inte utsättas för kränkande behandlingar, diskriminering och trakasserier. För att förhindra, förebygga och skapa handlingsberedskap om detta skulle inträffa, regleras detta i skollagen 6 kap samt förbud mot diskriminering och trakasserier i diskrimineringslagen ( :2008:567). DEFINITIONER AV DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar). verbala (hot, svordomar, öknamn). psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer). texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika internetforum).

3 3 Trakasserier Är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Både pedagoger och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m.m. Kränkande behandling Är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara: att retas att mobba att frysa ut någon att knuffas eller att rycka någon i håret Både pedagoger och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Både pedagoger och barn kan göra sig skyldiga till diskriminering. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön.

4 4 ANSVARSFÖRDELNING Förskolechef Förskolechefen är ytterst ansvarig för att Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling upprättas, utvärderas, utreds och följs upp. Personal All personal ska ha kännedom om Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling och är skyldiga att aktivt arbeta med att den efterföljs. All personal är ansvarig för att eventuella kränkningar eller diskriminering rapporteras. Blanketter för anmälan och utredning finns. BARN, FÖRÄLDRAR OCH PEDAGOGERS DELAKTIGHET Barnen ges möjlighet på samlingar och andra forum att reflektera över vad likabehandling innebär för dem, efter deras ålder och mognad. Barnens kunskap och erfarenheter bidrar till att utforma verksamheten så att den främjar likabehandlingsarbetet på förskolan och deras erfarenheter används som underlag för uppföljning och utvärdering av insatser och åtgärder. På utvecklingssamtal och föräldramöten är det en stående punkt för alla föräldrar att diskutera och fundera på. Föräldrarna uppmuntras att komma med förslag och synpunkter på likabehandlingsarbetet. Alla föräldrar kan ta del av planen via vår hemsida. Alla pedagoger och en del föräldrar (lokala skolstyrelsen) deltar i utvärdering, omarbetning och utvecklingsarbetet av planen varje år. ÅRLIG OMARBETNING AV LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling utvärderas och omarbetas varje år. Förskolechef och arbetsgruppen på förskolan ansvarar för det arbetet. Inför denna omarbetning görs en utvärdering där metoder och resultat utvärderas och synpunkter tas tillvara. Planen lämnas på remiss i augusti.

5 5 KARTLÄGGNING Vi kartlägger och observerar regelbundet barnens trivsel och möjligheter till inflytande i det dagliga arbetet, i samtal med barnen enskilt och i grupp. Med hjälp av en karta över inne- och utemiljön på förskolan går pedagog tillsammans med de äldsta barnen en trygghetsvandring där barnen får berätta var och vad de leker, vilka som är med, hur de känner sig på de olika platserna osv. Pedagogen dokumenterar det som sägs. När det gäller de yngre barnen är pedagogerna lyhörda på var, vad och hur de leker. Pedagogerna dokumenterar observationerna. En kartläggning och inventering av alla miljöer på förskolan t.ex. val av sånger, material, böcker och organiserade lekar genomförs kontinuerligt för att säkerställa att empati, mångfald och tolerans präglar verksamheten. Kartläggning sker också på barngruppsmöten där förskolechef, pedagoger och specialpedagog deltar. Vi frågar föräldrar i den dagliga dialogen och på individuella utvecklingssamtal hur de upplever att stämningen i barngruppen är och hur deras barn trivs. Enkäter till föräldrar, barn och pedagoger angående trivsel och trygghet lämnas ut varje år. ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN På utvärderingarna analyseras innehållet i verksamheten, synpunkter som inkommit, observationer, enkäter och samtal. När vi ht-13 kartlagt miljöerna ute och inne för barnen såg vi vikten av vuxennärvaro i alla miljöer för att stödja barnen i socialt sampel och för att säkerställa tryggheten. Under arbetsåret 13/14 har vi utifrån analysen av kartläggningen valt att arbeta med grupper i gruppen. Genom detta arbetssätt blir barnen sedda, lyssnade på samt stärkta som individer. TYDLIGA MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR VERKSAMHETSÅRET 13/14 Mål: Skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för både barn och personal. Barnen ska ha inflytande under sin förskoledag. Fortsätta vårt arbete med att stödja barnen i sitt lärande av empati och social kompetens. Alla ska känna sig trygga med och uppfatta att förskolan reagerar om problem uppstår och uppleva att de kan påverka sin situation. Utveckla vårt arbete med allas lika värde utifrån ex. kön, funktionshinder och etnicitet.

6 6 Arbetssätt: Kartläggning och observationer av barnens trivsel och inflytande. Dagliga samtal med barn enskilt och i grupp. Arbeta med grupper i gruppen. Fortsätta arbeta med materialet Start/ StegVis. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Varje dag: Pedagogerna är närvarande där barnen vistas, både ute och inne. Om konfliktsituation uppstår utreds den omedelbart. Åtgärder på avdelningen vidtas för att förhindra upprepning av konflikten. Värdegrundsfrågor diskuteras regelbundet. Pedagogerna arbetar med att utveckla barnens förståelse med att alla människor har lika värde trots att man är olika. Lika/olika går som en röd tråd genom hela vår verksamhet. Uppmuntra alla barn att prova på olika saker/roller i leken. (Genus) Pedagogerna har kontakt med föräldrarna angående barnens trivsel och trygghet. Varje vecka: Arbete med Start/StegVis för att träna olika färdigheter som resulterar i trygghet och trivsel på förskolan. Pedagogerna har reflektionsmöten där de reflekterar för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Miljön på förskolan diskuteras och val av sånger, material, böcker och organiserade lekar planeras för att främja vårt arbete med likabehandling. Barnsamtal angående barnens intressen och möjlighet till inflytande. Varje månad: Pedagogerna har månadsmöten där de reflekterar för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Möte i den Lokala skolstyrelsen med föräldrarepresentation där föräldrar ges möjlighet att ta del av förskolans inre arbete. Varje termin: Barngruppsmöte med förskolechef, specialpedagog och pedagoger då alla barns utveckling samt klimatet i barngrupperna diskuteras. Kartläggning av inne- och utemiljön där barnen är delaktiga. Två gånger per termin kartläggs pedagogernas kontakt med varje enskilt barn genom materialet Kontaktbarometern. ( Avdelning Rävlyan gör detta arbete varje månad). Vid Möt min förskola samt vid utvecklingssamtal har pedagogerna dialog med föräldrarna angående barnens trivsel och trygghet.

7 7 Varje år: Föräldra-, barn- och pedagogenkäter genomförs via internet, där alla får möjlighet att ge sin syn på trivsel, trygghet och samarbete. Vid utvecklingssamtalet på vårterminen går pedagoger igenom Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling tillsammans med föräldrarna. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Enkäterna från föräldrar, pedagoger och barn följs upp en gång per år. Förskolechef ansvarar för att detta sker. Innan varje vårtermins slut sker en utvärdering över de planer som finns. Svaren analyseras av förskolechef och bildar underlag till kommande kvalitetsrapport samt omarbetning av Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. BRUK-utvärderingar görs av pedagogerna och följs upp av pedagoger och förskolechef. RESURSER Pedagogernas gemensamma kompetens. Specialpedagogisk kompetens kopplad till vår förskola. Ett systematiskt kvalitetsarbete där det finns en tydlighet för arbetet kring Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling. Utredare på SOU/ personalenheten.

8 8 RUTINER PÅ SAXDALENS FÖRSKOLA VID AKUT HÄNDELSE, MOBBNING, DISKRIMINERING ELLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Kränkning mellan barn Pedagoger ingriper vid kränkande behandling och diskuterar direkt vid händelsen med berörda barn. Arbetslaget reflekterar och diskuterar tillsammans med förskolechef olika åtgärder som kan vidtas. Pedagogerna har möjlighet att koppla in specialpedagogen och ska informera föräldrarna om detta sker. Om pedagoger upptäcker att kränkande behandling fortgår vidtas åtgärder och föräldrarna ska informeras. Pedagogerna gör en anmälan gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn och lämnar den till förskolechef. Förskolechef kallar till möte där beslut om åtgärder tas gemensamt med de berörda. Förskolechef gör en utredning gällande diskriminering eller kränkande behandling av barn. Huvudman informeras av förskolechef. Uppföljningssamtal med de inblandade sker efter överenskommen tid, förskolechef kallar. Förskolechef gör en anmälan till IFO (Individ- och familjeomsorgen) vid behov. Förloppet dokumenteras av pedagoger för framtida behov av uppföljning. Förskolechef dokumenterar kontakt med individ- och familjeomsorgen. Vuxnas kränkning av barn Förskolechef ansvarar för utredningen. Förskolechef samlar information om händelsen och genomför ett samtal med de inblandade. Berörda föräldrar kontaktas. Facklig representant kontaktas för den vuxne. Förskolechef dokumenterar händelsen och lämpliga åtgärder vidtas. Kränkningar mellan vuxna Förskolechef är ansvarig och agerar utifrån arbetsmiljölagen. Förskolechef dokumenterar händelsen och följer upp åtgärderna.

9 9 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolechef ansvarar för att ge pedagogerna lämplig kompetenshöjning i ämnet. Under vt-13 genomfördes en fortbildning i studiecirkelform där pedagogerna fick kunskap om barn i behov av särskilt stöd. Vi har sett positivt resultat av arbetet med Start/StegVis och kommer därför att fortsätta detta arbete under läsåret 13/14. Vi har även sett behovet av att dela barngrupperna ytterligare för att ge varje barn större möjlighet till inflytande över sin vardag på förskolan. Detta stärker varje barns självkänsla. Miljön påverkar barnens lekar och vi ser behovet av att förändra miljöerna utifrån barnens intressen i större utsträckning mot vad vi tidigare gjort. Ett större fokus på miljön kommer att prägla vårt arbete läsåret 13/14. Arbetsgruppen för Likabehandlingsarbetet på förskolan Ansvarig: Ylva Svensson, förskolechef