LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Krokodilen

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Krokodilen Hösten 2018 och våren 2019

2 2(6) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Sedan den 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk diskrimineringslagen och det som i skollagen benämns som kränkande behandling. Kraven som ställs är att varje enskild verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja arbetet med att hitta och stärka förutsättningarna för att alla barn ska ha lika rättigheter och möjligheter. I varje enskild verksamhet ska det finnas en plan för likabehandlingsarbetet, som revideras årligen. Planen ska vara ett verktyg för att tydliggöra värdegrundsarbetet. VÅR VISION Vår vision är nolltolerans mot all diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. VAD ÄR DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING? Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är att ett barn behandlas sämre än andra barn. Det kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering är att behandla alla barn lika. Det kan vara när alla barn serveras samma mat, då diskriminerar förskolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning. Det kan vara när en personal uttalar sig negativt om någon från ett annat land inför barnen och det i barngruppen finns ett barn från ett annat land, som tar illa vid sig. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier). Sedan 1 januari 2009 skyddas barn i förskolan av två nya diskrimineringsgrunder som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.

3 3(6) Könsöverskridande identitet eller uttryck är när någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Trakasserier på grund av ålder kan vara när en sexåring går kvar i förskolan och inte börjat i förskoleklass och de andra barnen retas för detta. Den 1 januari 2015 skärptes diskrimineringslagen med tillägget bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering. Tillgänglighet beskrivs utifrån områdena pedagogisk, fysisk och social miljö. Lagändringen ger barn med funktionsnedsättning bättre möjlighet att hävda rätten att delta på lika villkor. HUR ARBETAR VI LÅNGSIKTIGT FÖR ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING För att barnen ska känna sig trygga arbetar vi med varje barn utifrån dess enskilda behov genom att synliggöra varje barn i gruppen. För att barnen ska känna sig respekterade arbetar vi aktivt med att utveckla barnens empati genom att ta barnens känslor och behov på allvar. Vi arbetar för att utveckla barnens förmåga att sätta ord på sina känslor och kunna uttrycka dem till oss personal och till sina kompisar. Vi har dialoger mellan oss personal om hur barnen förhåller sig till varandra och hur vi på bästa sätt kan bidra till att utveckla deras empatiska förmåga. Vi ger barnen positiv respons när de hjälper varandra och när de visar omtänksamhet mot varandra. För att skapa bra relationer mellan alla barn styr vi i vissa aktiviteter gruppsammansättningen och delar upp barnen i våra olika rum. Vi använder oss av böcker, sånger och dockteater för att på olika sätt få barnen att förstå hur viktigt det är att visa varandra respekt och omtanke. Vi ska vara närvarande, lyhörda och stödjande personal. HUR ARBETAR VI NÄR ETT BARN BLIR DISKRIMENERAT, TRAKASSERAT ELLER KRÄNKT? Den personal som varit med om händelsen samtalar med berörda barn och annan personal. I samtalet utreds vad som hänt och sedan vidtas de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar. Vid upprepade tillfällen samtalar vi med berörda föräldrar. Därefter följer arbetslaget upp det som hänt och arbetar vidare med händelsen. När diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling fortgår dokumenteras situationerna av den personal som varit med om händelserna. Förskolechefen informeras. När personalen misstänks ha gjort sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har förskolechefen ansvaret för att utreda, dokumentera, åtgärda samt följa upp. Förskolechefen kontaktar och samverkar med föräldrarna.

4 4(6) HUR ARBETAR VI MED BARNENS DELAKTIGHET I LIKABEHANDLINGSARBETET? Barnen är delaktiga vid inskolningen av nya barn. Tillsammans med barnen samtalar vi om hur en bra kompis ska vara. Vi samtalar också om att vi alla är lika mycket värda oavsett hur vi ser ut, vilket ursprung vi har eller om vi är kille eller tjej. De äldre barnen uppmuntras till att vara goda förebilder för de yngre barnen. Vi gör också barnen delaktiga vid konfliktlösningar. HUR ARBETAR VI MED FÖRÄLDRARNAS DELAKTIGHET I LIKABEHANDLINGSARBETET? Vi delar ut likabehandlingsplanen under barnens inskolning. På höstens föräldraträff diskuterar vi dess innehåll och på utvecklingssamtalen följer vi upp hur väl planen fungerar för varje barn. UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER Vi har arbetat med värdegrundsmaterialet Tio små kompisböcker. Utifrån vad som händer i barngruppen har vi valt den bok som passar för den händelse som uppkommit. När barnen till exempel i leken inte velat dela med sig har vi läst boken Dela med dig och därefter diskuterat tillsammans med barnen om hur vi kan lösa det som hänt. Vi har tillsammans med barnen diskuterat fram vad en bra kompis är och skrivit ner det vi kom fram till. Barnen påminner varandra om vad vi kommit överens om. Vi har tillsammans med barnen på nytt skrivit ner våra trivselregler som ska gälla och då har vi tagit bort ordet inte och istället skrivet hur vi ska göra eller vad vi får göra. KARTLÄGGNING AV NULÄGET I vår barngrupp har vi möjligheter att uppmärksamma barnens förhållningssätt mot varandra. Vi ser att barnen tar egna initiativ till att hjälpa andra barn. Barnen visar empati och tar hand om varandra. Föräldrarna uttrycker att deras barn är harmoniska. Barnen saknar ibland förmågan att lyssna på varandra. MÅL FÖR KOMMANDE VERKSAMHETSÅR Att behålla den goda anda som vi idag har i vår barngrupp. Att öka barnen förmåga att lyssna på varandra.

5 5(6) ÅTGÄRDER FÖR KOMMANDE VERKSAMHETSÅR Vi ska fortsätta att arbeta med värdegrundsmaterialet Tio små kompisböcker. Vi kommer att använda aktivitetskorten som innehåller förslag på sånger, lekar samt frågor till barnen och som är kopplade till de tio olika böckerna. Dessutom ska vi förstärka värdegrundsarbetet med hjälp av teckenkommunikation. Orden vi kommer att teckna är till exempel nypa, knuffa, bita, retas och samtidigt ska vi visa en bild på ordet och säga ordet. INFORMATION Förskolechefen ansvarar för att planen delas ut till nyanställd personal under introduktionen. Personalen ansvarar för att planen delas ut till alla föräldrar i augusti varje år och till föräldrar när nya barn skolas in, samt till vikarier och elever under deras första dagar. Förskolechefen ansvarar för att planen skickas till Barn- och Ungdomssektorn och att planen sätts in på vår hemsida. KOMPETENS I vår arbetsplan beskriver vi hur värdegrundsarbetet genomsyrar verksamheten. All personal är väl förtrogen med vår likabehandlingsplans innehåll samt mål och åtgärder för kommande verksamhetsår. På den gemensamma pedagogiska utvecklingstiden och på arbetsplatsträffar reflekterar samt diskuterar personalen när nya situationer i värdegrundsarbetet uppkommer. Även under utevistelsen, när de olika arbetslagens personal träffas, diskuteras olika dilemman. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Förskolechefen och personalen ansvarar för att likabehandlingsarbetet följs upp och utvärderas. Förskolechefen tillsammans med personalen i hela arbetslaget reviderar därefter kommande års likabehandlingsplan. Det som framkommer sammanställer förskolechefen och lämnar sedan planen till arbetslaget för kompletteringar och/eller godkännande. Därefter slutför förskolechefen arbetet med den reviderade likabehandlingsplanen. Likabehandlingsarbetet följs upp av personalen på höstens föräldraträffar och vårens utvecklingssamtal med föräldrarna. För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida under rubriken lagar & regler.

6 6(6) VÅR FÖRSTÅELSE AV VAD SOM KAN VARA KRÄNKANDE BEHANDLING BARN OCH VUXNA UTNYTTJAR SIN STÄLLNING *Fysiskt *Psykiskt PERSONANGREPP *Rasism *Utseende *Fördomar *Handikapp *Integritet *Förtal Prata bakom ryggen *Förtal -Ryktesspridning SVORDOMAR KRÄNKANDE BEHANDLING SEXUELLA ANGREPP *Sexuella lekar *Könsord BRUKA VÅLD *Fysiskt *Psykiskt IRONI *Dubbla budskap *Respektlöshet UTANFÖRSKAP *Nonchalans *Ständigt avbruten *Kroppsspråk *Skrattade åt *Att bli vald sist *Att inte synas *Ignorera *Utfrysning