Plan mot kränkande behandling 2017

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling 2017

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning.4 Vad står diskrimineringsbegreppen för. 5 Förskolans vision 6 Främjande åtgärder.7 Förebyggande åtgärder 7 Utvärdering och uppföljning av föregående års plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 8 Kartläggning...9 Barn och föräldrars delaktighet 10 Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 11 Rutiner för akuta situationer..11 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn. 11 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen 11 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn eller anställda kränks av förskolechef...12 Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till.13 Rutiner för dokumentation...14 Informera nyanställda och vikarier...15 Ansvarsfördelning Förskolechef/pedagoger..16

3 Bilagor FN:s konvention om barnets rättigheter Diskrimineringslag (2008:800) Skollag (2010:800) Handlingsplan Social Kompetens Blankett anmälan och utredning av diskriminering och annan kränkande behandling Bilaga A Handlingsplan för konflikter 2017

4 Inledning Alla förskolor ska varje år upprätta en plan mot kränkande behandling och en plan för likabehandlingsarbete vilket är reglerat i nedanstående lagar seden 1 januari De båda planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Syftet är att ytterligare främja barns lika rättigheter och förebygga trakasserier och kränkande behandling. Lagen ställer också krav på att omständigheterna utreds när det kommit till personalens kännedom att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Vårt arbete med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling styrs av: FN:s konvention om barnets rättigheter. Artikel 2. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2009:38) Läroplanen för förskolan (Lpfö98). Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling ska vara ett levande verktyg för att upptäcka, utreda, åtgärda, följa upp samt förankra densamma bland personal, barn och föräldrar. Förskolan ska vara en plats där man känner sig välkommen och trygg. Vi lägger stor vikt vid att skapa goda relationer med barnen och deras familj, ett arbete som startar redan vid det första besöket hos oss. Vårt mål är att utforma en verksamhet som är anpassad för alla barns förutsättningar och behov. Vi anser att det är en grundförutsättning för att alla ska känna trygghet hos oss. Vi vill medvetet arbeta för ett positivt, tillåtande klimat där både barn och vuxna är delaktiga i verksamheten. 4

5 Vad står diskrimineringsbegreppen för En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt so framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling. Med detta menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier. Innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Könsöverskridande identitet eller uttryck. Med detta menas att någon inte identifiera sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet. Med detta menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder. Med detta menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom vanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning. Med detta menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet eller principen om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan vara: Fysiskt våld ex slag, sparkar, olaga tvång Verbala kränkningar ex hot, skällsord, förtal, ryktesspridning Kränkningar i text och bild ex mail, sms, klotter, brev Psykosociala kränkningar ex utfrysning, uteslutning 5

6 Förskolans vision Vi tror på: kooperativt lärande, ett barn har 100 språk, utforskande förhållningssätt, meningsfulla sammanhang, delaktighet, lyssnande och demokrati. Tre olika förhållningssätt: Barn är medmänniskor Vuxna vet bättre Barn är irrationella Vad får detta för konsekvenser i den pedagogiska verksamheten? (Föreläsning, Linda Linder 2016) En frågeställning som fortlöpande följer med oss i likabehandlingsarbetet. Förskolan är en plats där man ska känna sig välkommen och trygg. Vi lägger stor vikt vid att skapa goda relationer med barn och familjer. Det arbetet startar redan vid det första besöket hos oss. Vårt likabehandlingsarbete utgår från allas lika värde och handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi vill utforma en verksamhet som är anpassad efter alla barns förutsättningar och behov. Det är en grundförutsättning för att alla ska känna sig trygga hos oss. Vi arbetar för att skapa ett positivt, tillåtande klimat där både barn och vuxna ska känna sig delaktiga. 6

7 Främjande åtgärder Förskolan skall: Arbeta efter Läroplanen för förskolan Lpfö98:16, Bjuvs kommuns skolplan och Värdegrund samt Solrosens Värdegrund. Inneha och tillämpa kunskaper i konflikthantering. På personalmöten fortlöpande diskutera planens tillämpning i det dagliga arbetet på förskolan. På arbetsplatsträffar diskutera kring kränkning utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt/eller ålder. Förebyggande åtgärder Förskolan skall: Analysera när, var, hur och varför konflikter uppstår. Genomföra barnskyddsrond. Genomföra riskanalys utav förskolans lokaler samt utemiljö. Planera verksamheten och olika aktiviteter så att alla barn kan delta oavsett till exempel kön, religion eller funktionsnedsättning. Förebygga genom att arbeta med: Val av rum som minskar konflikter. Läsa böcker om värdegrundsarbete vuxen- och barnlitteratur. Prata och diskutera hur man beter sig på ett bra sätt mot varandra, att vara en bra kompis. Arbeta med demokrati och genus. Använda Barnkonventionen i en låda. Ett material med grundläggande värdegrundsövningar. (Palm,2014) Att vara närvarande pedagoger. Att använda STOPhanden. Arbeta med att skapa gruppgemenskap. Pedagogerna har nolltolerans gentemot att barnen använder fula ord till varandra och att de t.ex. inte vill hålla en kompis i handen. Vi integrerar det främjande arbetet i verksamheten, det återspeglas i bland annat förhållningssätt, fysisk miljö och pedagogiskt material. Vårt arbete kring kränkande behandling innefattar också förhållandet pedagog-barn, pedagog-förälder och pedagog-pedagog. Vi går på trygghetsvandring tillsammans med barnen och ställer frågor som: Vilka platser känns otrygga/obehagliga? osv. Detta görs både inom och utomhus. Vi informerar föräldrar om planen mot diskriminering och kränkande behandling på föräldramöten och utvecklingssamtal. Föräldrarna blir informerade om situationer som uppstår och hur vi agerar. 7

8 Utvärdering och uppföljning av föregående års plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Alla pedagoger ansvarar för insatserna och arbetet kommer att utvärderas varje termin. Vi har haft en egen plan mot kränkande behandling som är baserad på kommunens plan men specifik för vår förskola. Den har vi regelbundet uppdaterat och agerat efter när situationer uppstått (Bilaga A). Varje termin har vi uppföljning med elevhälsan där vi tar upp de barn som har behov av särskilt stöd och som vi har frågor kring. Vi diskuterar och får möjlighet till hjälp. 8

9 Kartläggning Förskolan arbetar aktivt med att kartlägga barnens trygghet och trivsel på förskolan genom att ha regelbundna samtal med barn enskilt eller i grupp. Pedagogerna genomför en barnskyddsrond där lokaler samt utemiljö analyseras utifrån säkerhet samt risker för kränkande behandling. Vid arbetsplatsträffar analyseras och diskuteras resultaten utifrån diskrimineringsgrunder såsom kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och/eller ålder. Förskolan för även diskussioner i arbetslaget kring begreppet kränkande behandling utifrån vårt förhållningssätt, vår barnsyn och våra regler och rutiner. Riskerna som vi ser utomhus är att det kan bli bråk om gungor och cyklar. I lek kan vissa barn känna sig utanför och känna att de inte får vara med. 9

10 Barn och föräldrars delaktighet Barnen är under året medverkande i utvärderingen och reflektionen i den dagliga verksamheten. I arbetet inkluderas vårdnadshavarna i samband med utvecklingssamtal, föräldramöten och i den dagliga kontakten vid lämning/hämtning. 10

11 Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan skall: Ha personal i närheten av barnen och vara uppmärksamma på situationer där det lätt uppstår konflikter. Ingripa när man upptäcker kränkande handlingar. Vara lyhörd när barn berättar. Ha regelbundna föräldrasamtal. Personalens arbetssätt dokumenteras och utvärderas kontinuerligt för att se om några kränkningar sker i vårt dagliga arbete. Rutiner för akuta situationer Förskolan skall: Kontakta förskolechef. Kontakta berörda föräldrar till berörda parter. Samtala om och analysera aktuella upplevelser och händelser. Dokumentera upplevelser och händelser på härför utformad blankett. Om personal misstänks för kränkning av ett barn skall förskolechef och, vid behov, elevhälsan utreda och dokumentera ärendet. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan skall: Genomföra observation och samtal med barn och vårdnadshavare. Vid behov hämta kunskap och råd hos elevhälsan. Vid behov skriva handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd. Bedöma varje ärende för eventuell anmälan till polis eller sociala myndigheter. Följa upp och utvärdera beslutande åtgärder. Följa upp ärendet för att om möjligt förhindra likande situationer på individ, grupp och enhetsnivå. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av vuxen Förskolan skall: Genomföra och dokumentera samtal med den vuxne. Genomföra samtal med barnet. Kontakta förskolechefen. Bedöma varje ärende för eventuell anmälan till polis eller sociala myndigheter 11

12 Följa upp och utvärdera beslutande åtgärder. Följa upp ärendet för att om möjligt förhindra likande situationer på individ, grupp och enhetsnivå. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn eller anställda kränks av förskolechef Förskolan skall: Kontakta förvaltningschefen vid kränkning ifrån förskolechef. 12

13 Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till Förskolechefen och elevhälsan finns till förfogande. 13

14 Rutiner för dokumentation Förskolan har en blankett där information kring den kränkande behandlingen ska dokumenteras och skrivas ner utav berörda parter. 14

15 Informera nyanställda och vikarier I samband med nyanställning används en folder kring förskolan och dess rutiner, handlingsplaner och allmän information. Den nyanställde får en mentor som under det första halvåret har fortlöpande samtal. Vikarier ska läsa vår vikariepärm där all nödvändig information om verksamheten finns. 15

16 Ansvarsfördelning Förskolechef/pedagoger Förskolechef Ansvarar för att plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan uppdateras varje år. Ansvarar för att dokumentation av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras. Ansvarar för att åtgärdsplan upprättas. Ansvarar för att kontakt med polis tas för samråd och att anmälan sker, i de fall då incidenten faller under allmänt åtal. Pedagoger Ansvarar för kontakter med barn, vårdnadshavare och förskolechef. Informerar och involverar barn och föräldrar om plan mot kränkande behandling/ likabehandlingsplan. 16

17 Bilaga A Handlingsplan för konflikter Solrosens förskola Observera/övervaka om barnen kan lösa det själva. 2. Vid fysisk konflikt ex slag, bits, rivs och knuff. Agera direkt och markera Ej tillåtet! Använd STOP-handen. 3. Vid kränkning av ett barn. Agera direkt! 4. Tillsägelse. Skrik inte bara namnet. Gå fram till barnet. Sätt dig på huk i nivå med barnet. 5. Vuxenstöd. Medla mellan barnen. Vad hände? Vem hade den först? -Titta på kompisen, han/hon ser ledsen/arg ut. Tydliggör barnets kroppsspråk/ansiktsuttryck. 6. Vuxenstöd i att åtgärda göra/säga förlåt. Ex hjälpa upp, borsta av grus, ge tillbaka saken, krama, klappa på kinden. Inte behöva säga/göra förlåt inför grupp, man kan gå avsides eller göra det senare på dagen. 7. Sista utvägen. Plocka bort barnet från saken/rummet. Förklara varför så barnet förstår varför/vad som hände. 8. Beroende på konfliktens grad ges information till föräldrarna. 9. Vi arbetar med materialet Ville Vilse, Tilda med is och sol. Tänk på: - Att ta hand om offret först! - Att alltid klargöra om det är på lek eller allvar. - Skilj på person och handling. (du är inte dum men det du gjorde var inte snällt/inte trevligt) 17