Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Transkript

1 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 Denna plan omfattar våra tre skolenheter på sfi. Vi finns i två skolbyggnader, S:t Olofsskolan och Vrinnevipark. I arbetet med årets plan har elever och personal från alla våra enheter deltagit. Enligt diskrimineringslagen ska ingen diskrimineras utifrån: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder. Ingen elevs värdighet ska kränkas på något sätt. Det här är en plan mot diskriminering och kränkande behandling på Komvux/Sfi. Planen bygger på en kartläggning av situationen på Komvux/Sfi under hösten år 2016 samt en utvärdering av insatser från tidigare års arbete. Planen ska vara bekant för alla på skolan och fungera som ett stöd i arbetet. Den ska diskuteras vid varje centralt elevråd och vid minst ett personalmöte per termin. Planen ska följas upp i slutet av 2017 och uppföljningen ska ligga till grund för planen Planen gäller på Komvux/Sfi:s tre enheter samt på praktikplatser som organiseras via Komvux/Sfi. Mål: Alla på Komvux/Sfi känner sig respekterade av personal och elever. Ingen blir diskriminerad eller kränkt. Alla känner till rutinerna för hantering av misstanke om diskriminering och kränkande behandling. Alla använder sig av rutinerna för hantering av misstanke om diskriminering och kränkande behandling.

2 2 Främjande arbete Återkommande, tydlig, varierande, åskådlig information om kunskapskraven. Återkommande samtal om språk och språkutveckling i grupperna och med enskilda elever. Vi har arbetat fram en språkplan som kan användas vid samtalen om elevens språkutveckling. Återkommande samtal om studiemiljön, om vad som inte är bra i kontakterna elev elev och elev personal. Varierande gruppsammansättning på lektionerna. Möjlighet att prata enskilt med lärare, kurator, assistent och skolledare. Återkommande samtal i grupperna om grunderna för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska finnas uppsatt i alla klassrum och finns även översatt till de största elevspråken. Kartläggning Kartläggningen består av en enkätundersökning och av samtal i elevgrupperna, i elevrådet och i arbetsgrupper bestående av både personal och elever. För eleverna i spår 1 har lärarna vid utvecklingssamtal med tolk tagit upp frågan för att få fram elevernas åsikter. Analys av kartläggning och av förra årets arbete Från samtalen i fokusgrupper framkom följande. Det är viktigt att elever och lärare tillsammans skapar en god relation i gruppen och att man visar varandra respekt fullt ut. De elever som har ett modersmål som är i minoritet känner sig ibland utanför. Detta bör lärarna observera. Hur samtalsutrymmet på lektionerna fördelas av lärarna är också viktigt. Vissa elever pratar gärna och rätt ut. Elevenkäten får gärna komma oftare än en gång per år. Likabehandlingsplanen bör också gås igenom i början av kursen. Några förslag fanns också att ändra vissa av enkätfrågorna och att en del ord var svåra att förstå. En förklaring till varför eleverna ska fylla i enkäten och hur resultatet följs upp önskades. Från samtal med spår 1 elever framkom följande. En del elever är rädda att säga fel (på svenska) så de lyssnar hellre. Man vågar prata men tycker oftast att ens språk är så torftigt att det är bättre att låta en kamrat förklara. Ibland pratas det för mycket modersmål på lektionerna.

3 3 Elevenkäten Resultatet av elevenkäten visar att våra elever är mycket nöjda med sin skola och sina lärare. Eleverna känner sig trygga och respekterade av personalen. Svar från elevenkät december 2016, antal svar 386 st. Fråga Ja % Nej % 1. Kön Man 54,1 %, Kvinna 44 %, Annat 1,8 % 2. Trivs du på skolan? 95,6 2,8 3. Är du nöjd med gruppen? 89,6 5,5 4. Känner du dig trygg i skolan? 91,7 3,6 5. Känner du dig respekterad av personalen? 96,1 1,3 6. Känner du dig respekterad av andra elever? 92,2 3,4 7. Vågar du prata svenska inför klasskamraterna? 82,5 13,6 8. Har du blivit dåligt behandlad på skolan för att du är 7,1 86,6 man/kvinna? 9. Har du känt dig utanför gruppen på grund av språket 20,5 72,4 10. Har du blivit orättvist behandlad av någon personal? 8,4 85,6 11. Har du blivit orättvist behandlad av någon elev? 7, Vågar du säga till om något är dåligt på skolan? 47,4 43,8 Det finns några områden att arbeta vidare med. Respekterad av andra elever. En del signaler framkommer att det kan finnas spänningar mellan kristna och muslimer. En del som inte talar arabiska kan känna sig utanför om man inte förstår vad som sägs. Inte våga tala svenska inför klasskamraterna. Detta kan ha en naturlig förklaring när man arbetar med språkutveckling men resultatet visar att det är en stor del som inte vågar prata svenska i klassrummet. Dåligt behandlad för att du är man/kvinna. Ett område att arbeta med. Hur kan vi få reda på vad som ligger bakom. Vad kan vi som skola påverka? Orättvist behandlad av personal. Vad ligger bakom denna upplevelse? Är man missnöjd med bedömning av resultat, att man inte få skriva test, att man får beslut om att ens tid på sfi är slut eller finns det andra förklaringar? Orättvist behandlad av någon elev. Vad ligger bakom denna upplevelse? Hur gör vi det tydligt för eleverna hur man agerar om man upplever sig orättvist behandlad? Vågar du säga till om något är dåligt på skolan. Här uppger ca 40 % av eleverna att de inte vågar säga till. Vad som ligger bakom detta bör vi ta reda på.

4 4 Förra årets arbete Under 2016 arbetade vi mycket med frågan om bedömning av elevernas språk. Vi har en stor utmaning speciellt vid tider när Nationellt prov ska ske. Nationellt prov får bara göras av de elever som lärarna bedömer kunna klara av provet. Alla elever accepterar inte lärarnas bedömning. Det medför ibland hetsiga elevsamtal. Vi har tagit fram en språkplan med en matris som ska underlätta bedömningen och som tydliggör var eleven befinner sig kunskapsmässigt utifrån kursen mål och betygskriterier. Här har vi kommit en bit på väg men detta arbete behöver vi fortsätta med. För mycket användande av modersmålet på lektioner och raster har fortsatt varit ett problem. I viss grupper kan % av eleverna tala samma språk. Det gör det viktigt att ta upp frågan så att de med annat modersmål inte känner sig utanför. Lärarna tar ofta upp problemet men det är svårt att helt undvika att det språk som de flesta eleverna talar tar över. Fokusområden under 2017 Pedagogiska omdömen, deltagande i test, betygsättning ska vara tydliga och rättvisa. Vi fokuserar extra på samtalen med de elever som inte får skriva Nationellt prov. Vi samlar in statistik, antal elever och skäl till varför man är besviken, från de elever som upplever sig missnöjda med att inte få skriva Nationellt prov. Vi använder dessa värden som utgångspunkt i vårt arbete med att få fler elever att förstå varför de inte få göra testet. Ansvarig: rektorerna, förstelärarna, arbetslagens kontaktpersoner samt kompetensutvecklingsgruppen. Svenska och andra språk ska användas på ett bra sätt så att ingen känner sig utanför. (Problem med för mycket modersmål på lektioner och raster.) Vi gör en enkät ett par gånger per läsår så att resultatet kan användas för att under pågående kurs göra ev. förändringar. Ansvarig: rektorerna, förstelärarna och arbetslagens kontaktpersoner. Respekterad av andra elever och att bli orättvist behandlad Detta arbetar vi med genom att tydligare och tidigare ta upp likabehandlingsplanen och tillhörande diskussion i grupperna. Vi behöver också tydliggöra hur eleverna ska anmäla om något sker som bryter mot skolans likabehandlingsplan. Ansvarig: rektorerna och alla personal. Fokusområdena har presenterats och diskuterats med personalen under vecka 16 samt med eleverna under vecka 18. Uppföljning av arbetet med fokusområdena sker i juni-17 samt i slutet av höstterminen-17. Ansvarig. Rektorerna

5 5 Rutiner för att anmäla, utreda och dokumentera trakasserier, diskriminering och kränkande behandling All personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att aktivt agera och informera berörd rektor. (6.kap 10 skollagen). En elev som upplever sig vara utsatt för kränkande behandling eller diskriminering kan vända sig till valfri personal. Detsamma gäller om en elev upplever att en annan elev är utsatt för kränkande behandling. Den i personalen som får ta del av en misstänkt händelse anmäler detta på blanketten Händelserapport sfi trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Denna händelserapport ligger till grund för rektors vidare hantering av ärendet. Rektor ansvarar för att utreda händelsen och övriga åtgärder enligt gällande rutin och rutin för ärendehantering. I akuta eller pågående allvarliga situationer kontaktas rektor, annan personal eller i yttersta fall polisen. Rutin för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev upplever sig kränkt av en lärare eller av annan personal på skolan ska eleven kontakta rektor som utreder och vidtar åtgärder. Rektor Sfi 1, S:t Olofsskolan Anders Frick anders.frick@norrkoping.se , Rektor Sfi 2, S:t Olofsskolan Margareta Nilsson margareta.nilsson@norrkoping.se , Rektor Sfi 3, Vrinnevipark Pia Wallin pia.wallin@norrkoping.se ,

6 6 Definitioner (Från Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.) En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

7 7 Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen.

8 8 Händelserapport sfi trakasserier, kränkande behandling och diskriminering Datum: Rapporterat av: Händelse: trakasserier kränkning diskriminering Inblandade i händelsen: elev lärare annan personal Namn på inblandade (+personnr för elev) Beskriv händelsen: Mottagits av rektor den / 20 Rektor ansvarar för att utreda händelsen och övriga åtgärder enligt gällande rutin och rutin för ärendehantering.

9 9 Likabehandlingsplan 2017 Komvux Norrköping Sfi S:t Olofsskolan och Vrinnevipark En förutsättning för att trivas och utvecklas är att man känner sig trygg och respekterad för den person man är. Alla på Komvux blir respektfullt och lika bemötta oavsett kön, könöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ingen, varken studerande eller personal, ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Det är allas skyldighet att reagera mot kränkande beteenden och uttryck som kan upplevas stötande. Det är allas ansvar att säga ifrån och ingripa om någon blir utsatt. Om Du blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering pratar du med någon av personalen som sedan vänder sig till skolledningen. Du kan även vända dig direkt till skolledning eller kurator. Om någon blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering utreder skolledningen händelsen så snabbt som möjligt och vidtar de åtgärder som krävs. Rektor Sfi 1, S:t Olofsskolan Anders Frick , Rektor Sfi 2, S:t Olofsskolan Margareta Nilsson , Rektor Sfi 3, Vrinnevipark Pia Wallin , Kurator ,