Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Skederid skola 2014 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 2. Kränkande behandling och diskriminering 3 Skolans uppdrag 4. Definiering 5. Långsiktliga mål 6. Processbeskrivning 7. Kartläggning och Nulägesbeskrivning 8. Förebyggande och främjande arbete 9. Uppföljning och kvalitetsredovisning 10. Arbete för att upptäcka olika former av kränkande behandling 11. Åtgärder 2

3 1. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att skolan vilar på demokratins grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.( Skollagen1 kap. 2 ) Vi har som uppgift att i skolan förmedla grundläggande värden såsom alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan män och kvinnor, individens frihet och integritet och solidaritet med svaga och utsatta. För att ytterligare skydda alla människors lika värde har också specifika skrivningar angående kränkande behandling samt diskriminering gjorts i lagtexterna. 2. Kränkande behandling och diskriminering Från och med 2009 skall skolan beakta bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen 6 kap 8 när det skrivs en Likabehandlingsplan. En sådan plan förutsätter att en kartläggning av den egna verksamheten först görs. Skederids skola har en röd tråd genom hela verksamheten. Både fritids, förskoleklass och skola har gemensamt arbetat fram Likabehandlingsplanen. Detta gör att alla verksamheter arbetar efter samma Likabehandlingsplan. 3. Definitioner Se bilaga 1 4. Långsiktiga mål för Skederids skola Alla elever och vuxna ska känna sig trygga på Skederids skola. Vi på Skederids skola nolltolerans mot all form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande handling. Alla som arbetar inom enheten har ett gemensamt ansvar för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5. Processbeskrivning: För att ta fram en likabehandlingsplan som uppfyller de krav som ställs av lagstiftaren där de olika delarna diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ingår har följande process valts. De två planerna (årlig plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier) sammanförs i ett dokument i enlighet med riktlinjer från BEO. 3

4 En kartläggning av skolans nuläge görs på höstterminen. Resultatet av denna presenteras för personal, elever och föräldrar. Eleverna ges då även möjlighet att komma med förslag på åtgärder. Olika grupper diskuterar sedan resultatet av enkäten mer ingående och förslag på åtgärder tas fram. De grupper som deltar i detta är: 1) Elevråd tillsammans med rektor. 2) Öppet möte, frivilliga engagerade föräldrar. 3) Arbetslaget under ledning av arbetslagsledaren. Den nya Likabehandlingsplanen skall presenteras i december. I november utvärderas Likabehandlingsplanen och analysen förs in i Kvalitetsredovisningen. Se även avsnitt Uppföljning. 4

5 7. Kartläggning och Nulägesbeskrivning Under senhösten 2013 genomfördes en trygghetsundersökning i Edsbro skola. Analysen av kartläggningen, trygghetsundersökningen, visar att stämningen på enheten är överlag mycket god. 63 elever (av 67 åk 1-6) har svarat på enkäten. Allas lika värde: Alla elever har någon vuxen de kan vända sig till på skolorna. Alla elever känner sig alltid eller nästan alltid respekterad av andra elever på skolan (Alltid 41 %, nästan alltid 56 %, Nej 3 %). Alla elever känner sig alltid respekterad av vuxna på skolan. Kränkningar och diskriminering: Två elever upplever att någon blir retad, men övriga elever upplever att det inte finns någon mobbning på skolan. Jämställdhet: 97 % känner att pojkar och flickor blir lika behandlade. Demokrati: Alla elever upplever (ja eller ja, nästan alltid) att de kan samarbeta med andra elever, känner att de blir lyssnade på, lyssnar på andra och har en IUP. 5 % upplever att de inte kan vara med och påverka saker i skolan. Miljö för lärande och utveckling: Eleverna har för det mesta när de behöver arbetsro omkring sig (Ja, alltid 16 %, Ja, för det mesta, när jag behöver 76 %, 8 % Nej, aldrig). 62 av 63 elever trivs på skolan. Eleverna fick färglägga områden de upplever som obehagliga. Ingen elev färglade någon plats. 5

6 8. Förebyggande och främjande arbete Vi prioriterar det förebyggande arbetet. Ett bra arbetsklimat utgör grunden för allas trygghet, trivsel och utveckling. Aktivitet Det förebyggande arbetet sker i huvudsak inom arbetslaget. Likabehandlingsplan Värdegrundsarbete Arbetslagsmöten Så här gör vi Vi samtalar och utvärderar hur stämningen är på raster, vad som händer och hur vi kan arbeta för att förbättra arbetsmiljön varje vecka. Planen utvärderas årligen och det skrivs en ny på vårterminen varje år. Uppföljning och utvärdering redovisas i kvalitetsredovisningen. På Fronter informeras föräldrar om planen och den finns på vår hemsida. Varje hem erbjuds ett exemplar. Gemensamma aktiviteter såsom tema, aktiviteter i åldersblandade kompisgrupper, olika värderingsövningar klassvis och gemensamma aktiviteter för hela skolan. Elevvård finns med som en punkt på våra ALT. Gemensamma diskussioner och reflektion över vårt arbete och förhållningssätt. Ansvar Arbetslagsledare och pedagoger. Rektor och pedagoger. Psykolog och kurator finns tillgängliga vid behov. Rektor och pedagoger. Ansvarig pedagog. Arbetslag. Rektor och arbetslagsledaren. 6

7 Ordningsregler Raster Kompisgrupper Klass-, fritids-, barnoch elevråd Arbetsmiljöarbetet Vi arbetar med att förankra ordningsreglerna hos alla elever. Utvärdering sker kontinuerligt mellan personal och elever. Vårdnadshavare involveras vid behov. Ordningsregler anslås i klassrummen. Det finns alltid rastvärdar ute. År 5 och 6 har ansvar för utlåning av rastlekredskap. Alla vuxna ingriper vid otrevligt språk, konflikter eller skojbråk. Särskild uppmärksamhet riktas mot de ställen där eleverna känner sig minst trygga. Äldre elever tar hand om yngre elever på skolan. På alla möten måste trivsel och trygghet tas upp. Varje månad är det elevråd, med elever från år F-6. Klassråd hålls kontinuerligt, minst var fjortonde dag, vid behov oftare. Varje år genomförs en arbetsmiljöenkät och en trivselenkät. Pedagoger. Pedagoger och Rektor. Ansvarig pedagog. Pedagoger. Rektor och pedagoger och övriga vuxna som upptäcker att det sker. Rektor och pedagoger. Ansvarig pedagog, och ansvarig för barn-, fritids- och elevrådet. Rektor, ledningsgrupp, samverkansgrupp och ansvarig pedagog. Ovan beskrivna åtgärder är alla viktiga, men den allra viktigaste delen av det här arbetet sker i det dagliga mötet mellan de människor som finns i verksamheten. 7

8 9. Uppföljning och kvalitetsredovisning Likabehandlingsplanen utvärderas i arbetslagen tillsammans med elever under senare delen av vårterminen. Gemensam utvärdering för medarbetarna genomförs i slutet av vårterminen och följs även upp i samband med att verksamheterna utformar sina kvalitetsredovisningar. Rektor är ansvarig för att uppföljningen görs med hjälp av underlag från medarbetare och elever. Exempel på underlag är: elevenkäter djupintervjuer av rektor samtal och arbete med elevråd medarbetarnas bedömning utvecklingssamtal/iup dokumentation av incidenter 8

9 10. Arbete för att upptäcka olika former av kränkande behandling och diskriminering. Aktivitet Personalen skall vara lyhörd och observant på barnens tilltal, ordval och beteende mot såväl barn som vuxna. Ansvar Alla vuxna på skolan. Information från elever och föräldrar. Utvecklingssamtal Enkäter till elever, föräldrar och personal på skolan. Synpunkter från elevråd och klassråd. Ansvarig pedagog Norrtälje kommun, Rektor, Samverkansgruppen Rektor och ansvarig pedagog. 9

10 11. Åtgärder När en elev blivit kränkt av annan elev. Alla samtal och överenskommelser dokumenteras. I varje klassrum finns en händelsebok där incidenter dokumenteras. Rektor informeras. Om kränkningen sker vid upprepade tillfällen arbetar trygghetsteamet: rektor, personal från skola, fritids och kurator/psykolog enligt följande: Steg 1 5 sker av pedagogen/ansvarig personal. Steg 1. Samla konkret information om vad som har hänt. Anteckna allt mycket noggrant. Steg 2. Samtal med den utsatte. Kontakt med vårdnadshavare tas. Steg 3. Individuella samtal med den elev/barn eller de elever/barn som uppfattas som mobbare/ledare. Steg 4. Samtal med medhjälpare och eventuella iakttagare. Eventuellt hålls samtal med klassen/gruppen. Steg 5 Uppföljning och eventuellt fortsatta åtgärder. Uppföljning inom en vecka, då även information om denna ges till vårdnadshavare. Föräldrar till både den utsatte eleven/barnet och den/de som mobbar blir kontaktade. Steg 2-4 bör genomföras samma dag. Om kränkningarna fortsätter Steg 6. Trygghetsteamet kopplas in. (medlemmar i trygghetsteamet) Steg 7. Två från trygghetsteamet intervjuar det utsatta barnet/eleven och därefter övriga inblandade. ( trygghetsteamets medlemmar) Steg 8 Åtgärdsprogram upprättas för den kränkande och för det kränkta barnet. (ansvarig pedagog/person/arbetslag) 10

11 Steg 9. Uppföljning inom en vecka, då även information om denna ges till vårdnadshavare. Alla ärenden skall dokumenteras. Steg 10. Som slutinsats om ovanstående åtgärder inte gett något resultat görs anmälan till socialtjänst och/eller polis. Arbetet får aldrig avslutas förrän den kränkta anser att mobbingen/trakasseriet har upphört och att vi vuxna är övertygade att så är fallet. När en vuxen på skolan kränker elev/barn Steg 1. Den som uppmärksammar kränkningen eller den elev/barn som blivit kränkt kontaktar rektorn. Steg 2. Rektor utreder vid samtal med berörda parter. Överenskommelse om framtida förhållningssätt till varandra träffas. Steg 3. Rektor kontaktar vårdnadshavare till eleven/barnet. Steg 4. Uppföljning sker inom en vecka. Steg 5. Om inte kränkningarna upphör kontaktar rektor förvaltningschefen. 11

12 När elev/barn kränker vuxen Steg 1. Den vuxne ger sin version av händelsen till rektor. Steg 2. Eleven/barnet ger sin version av händelsen till rektor. Steg 3. Vårdnadshavare informeras av rektor. Steg 4. Parterna dvs. den vuxne som blivit kränkt, eleven och elevens/barnets vårdnadshavare kommer överrens om ett framtida förhållningssätt till varandra. Rektor leder mötet. Steg 5. Uppföljning inom en vecka. Där alla inblandande blir informerade. Om kränkningarna fortsätter. Steg 6. Vårdnadshavare informeras igen. Steg 7. Vårdnadshavare och inblandade parter kallas till möte. Steg 8. Åtgärdsprogram upprättas. Steg 9. Uppföljning inom en vecka. Där alla inblandandeblir informerade. Steg 10. Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter, beroende på händelsernas art, görs anmälan tillsocialtjänst och/eller polis. När en vuxen kränker en annan vuxen. Steg 1. Rektor kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen eller av den som upplever sig kränkt. Steg 2. Rektor utreder via samtal med berörda parter. Steg 3. Rektor beslutar om åtgärder. 12

13 Steg 4. Uppföljning inom en vecka. Steg 5. Upphör inte kränkningarna kontaktar rektor förvaltningschef. Om en vuxen upplever sig ha blivit kränkt av rektorn kontaktas förvaltningschefen som utreder händelsen. Christian Rapp Rektor 13

14 Bilaga 1 Definitioner och begrepp enligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 14

15 Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. 15