Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Transkript

1 Mycklingskolans Likabehandlingsplan

2 Inledning Verksamhetsformerna som omfattas av likabehandlingsplanen är: grundskola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för likabehandlingsplanen: Rektor ansvarar för att planen upprättas årligen. Arbetslagen ansvarar för att likabehandlingsarbetet genomförs och utvärderas. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Vision På Mycklingskolan har vi en helhetssyn på barnet. All personal arbetar för att alla barn ska känna sig trygga, sedda, lyssnade på, viktiga och kunna vara sig själva. Vi accepterar inte någon form av kränkande beteende mellan elever eller mellan personal och elever. Om vi upptäcker att detta förekommer är det skolans ansvar att se till att det upphör. Ingen kränkande behandling eller diskriminering skall förekomma på Mycklingskolan. Planen gäller från augusti 2014 till augusti 2015.

3 Delaktighet Elever Elevernas delaktighet i arbetet med den årliga likabehandlingsplanen utgår från elevernas förmåga. De ges också möjlighet att prata om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier fortlöpande under läsåret. Eleverna ges möjlighet att vara med och reflektera under läsåret på: Samlingar Klassråd Veckoutvärderingar Samtal enskilt och i elevgrupp Vårdnadshavare Vårdnadshavarna görs delaktiga genom: att rektor informerar om likabehandlingsarbetet vid höstterminens föräldramöte. Likabehandlingsplanen läggs ut på Unikum och Mycklingskolans hemsida.

4 Främjande insatser Det främjande arbetet syftar till att förstärka respekten för allas lika värde och behöver inte utgå från definierade problem i verksamheten. De ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning och vara en naturlig del av skolans arbete. Skolans främjande arbete ska utgå från skolans, klassens och elevens behov. Mål för det främjande arbetet Alla elever ska känna till vad kränkande behandling innebär. Dessutom ska alla former av kränkande beteenden motverkas, såväl fysiska och psykiska kränkningar som verbala och icke verbala kränkningar. Personalen ska ha en samsyn i bemötandet av eleverna. För att nå målen arbetar vi utifrån dessa arbetssätt och rutiner: elevråd klassråd skolråd pedagogisk lunch för personal kontinuerligt arbete kring värdegrundsfrågor, värdegrundstema under början av höstterminen rastvakter/rastvandrare planerad rastaktivitet 1 rast/vecka samlingar i början och/eller slutet av skoldagen trygghetsteam direkt konflikthantering vid kränkning presentation av trivselregler och likabehandlingsplan vid läsårets början trivselenkät 2 ggr/läsår föräldramöten inskolningssamtal med nya elever Förebyggande arbete Alla som arbetar i skolan ska: Medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor. Aktivt motverka och direkt agera vid diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Visa respekt för den enskilde eleven och i arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Detta sker genom: Diskussion i klasserna. Samtal i mindre elevgrupper, med enskilda elever och vid behov föräldrakontakt.

5 Kartläggning Genom olika typer av kartläggning får vi reda på elevers trivsel och känsla av trygghet samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningsmetoder: utvecklingssamtal/föräldrakontakter elevsamtal enskilt och i grupp observationer via elevhälsan bestående av specialpedagog, kurator, skolsköterska, skolledning rastvandrare rastvakter elevenkäten skriftlig utvärdering vid veckans slut Eleverna involveras i kartläggningen genom återkommande diskussioner i klassen, vid utvecklingssamtal, klassråd och elevråd.

6 Rutiner för akuta situationer Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Som vuxen är det viktigt att alltid vara vaksam på och reagera över vad som händer i samspelet mellan elever och mellan vuxna och elever. Det finns alltid schemalagd rastansvarig personal och rastvandrare ute på rasterna. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar i verksamheten så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Åtgärder ska påbörjas genast när det kommer signaler om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Ärendegång: 1. Samtal med den som känner sig kränkt. 2. Enskilda samtal med den eller de som varit inblandade. 3. Kartläggning av situationen med hjälp av information från andra barn och vuxna. 4. Samtal med alla berörda. 5. Kontakt med berörda föräldrar. 6. Upprättande av gemensam handlingsplan. 7. Utvärdering av handlingsplan Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Vi har givetvis också nolltolerans vad gäller vuxen som kränker elev. Det får inte förekomma! Vi ska agera som vuxna i enlighet med vårt uppdrag. Om vi som vuxna upplever att barn kränks av vuxna eller barn känner sig kränkta, ska vi agera utifrån ovanstående punkter. Rektor kopplas alltid in. Rutiner för uppföljning Uppföljande/utvärderande samtal utifrån punkt 6. Rutiner för dokumentation Alla incidenter som räknas som diskriminering eller kränkande behandling och som når fram till punkt 6 i arbetsgången, dokumenteras av berörd personal i form av en rapport om kränkande behandling till huvudmannen. Ifylld rapport kopieras, originalet lämnas till ansvarig skolledare. Kopian förvaras på skolan under tiden barnet går på Mycklingskolan. Ansvarsförhållande Klassläraren eller den vuxna som eleven/föräldrarna valt att ta kontakt med.

7 Definitioner Diskriminering Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna, dvs. kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskrimingering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

8 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.