Skärpeskolans DK-plan Läsåret

Transkript

1 Skärpeskolans DK-plan Läsåret Skärpeskolans DK-plan beskriver arbetet MOT Diskrimenering och Kränkande behandling och FÖR främjande och likabehandling. Den gäller för ett läsår, augusti 2015 juni 2016 och beskriver skolans arbete med, för och tillsammans med eleverna och föräldrarna

2 Grunduppgifter De verksamhetsformer som omfattas av planen är: Grundskola, fritidshem och grundsärskola Ansvariga för planen: Rektor ansvarar för att planen upprättas årligen. Arbetslagen ansvarar för att likabehandlingsarbetet utvärderas En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. VÅR VISION På Skärpeskolan känner jag mig respekterad rör den jag är, jag känner mig glad, trygg och längtar till nästa dag Vi accepterar aldrig någon form av kränkande beteende mellan elever eller mellan personal och elever. Om vi upptäcker att detta förekommer är det skolans ansvar att se till att det upphör. Ingen kränkande behandling eller diskriminering skall förekomma på Skärpeskolan. Planen gäller från augusti 2015 till juni 2016 Delaktighet Elevernas delaktighet i arbetet med den årliga planen utgår från elevernas förmåga. Eleverna ges möjlighet att vara med och diskutera. Detta sker fortlöpande under läsåret: vid reflektioner under samlingar/klassråd vid samtal enskilt och i elevgrupp På detta vis ges också utrymme för eleverna att prata om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Informationen till föräldrarna om DK-planen ges av rektor vid höstens föräldramöten. Föräldrarådet används för samråd under arbetet med planen. På Skärpeskolan ska all personal tillsammans: arbeta för att främja goda relationer och trygga lärmiljöer. uppmana barn/elever att påtala diskriminering och kränkande behandling som förekommer i verksamheten för någon vuxen som de har förtroende för. upprätta den årliga planen genom att diskutera främjande och förebyggande arbete utifrån skolans vision. På skolan förankras DK-planen hos eleverna genom gruppdiskussioner. Samtliga elever och föräldrar får tillgång till DK-light via hemskick. DK-light är en lättläst version av den mera fullständiga plan som skolan arbetar efter. En genomgång hemma blir "hemläxa", så att elev och förälder tillsammans får tillfälle att diskutera likabehandlingens innebörd. DK-light förses med talong, så att eleverna kan kvittera att läxan är gjord. Det betonar hur viktig samverkan med

3 hemmen är. Den fullständiga DK-planen förmedlas till hemmen via Unikum och på skolans hemsida. Främjande insatser Det stora uppdraget i DK-planen gäller att främja ett arbetsklimat där olikheter upplevs som berikande och där var och en bemöts med respekt utifrån sitt sätt att vara. Det innebär att medvetandegöra för eleverna vad diskriminering och kränkande behandling är för något och vad de omfattar. Samtliga sju diskrimineringsgrunder ska under årets gång på olika sätt behandlas. Årliga främjande teman är regnbågsveckan och FN-dagen. Två särskilda områden prioriteras kommande läsåret: Kränkande behandling och förebyggande åtgärder. Insatserna beskrivs därför närmare här nedanför. Kränkande behandling Mål: Alla elever ska känna till vad kränkande behandling betyder. Dessutom ska alla former av kränkande beteenden motverkas, såväl fysiska och psykiska kränkningar som verbala och icke-verbala kränkningar. Insatser och aktiviteter för att nå målen: För att motverka kränkningar bedrivs olika aktiviteter och övningar Exempel på olika aktiviteter: jobba med kroppsspråk och charader - rollspel och dramaövningar med efterföljande reflektioner träna "jag-budskap", det vill säga göra om anklagelser/påhopp till "jag-budskap" filmer läsa berättelser kompissamtal och etiska samtal värderingsövningar och diskussioner inslag om läroplan och skollag Detta ingår i det dagliga arbetet, extra fokus i samband med skolstart. Ansvariga för detta är arbetslagen

4 Förebyggande åtgärder Alla som arbetar i skolan ska: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor. aktivt motverka och direkt agera vid diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Detta sker genom. diskussioner i klasserna samtal i mindre elevgrupper, med enskilda elever och eventuellt föräldrakontakt. Ansvarig för detta är arbetslagen. Kartläggning De områden som berörs i kartläggningen är kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Kartläggningsmetoder: utvecklingssamtal/föräldrakontakter elevsamtal enskilt och i grupp observationer via elevhälsan bestående av specialpedagog, kurator, skolsköterska, skolpsykolog och skolledning. rastvandrare (frivilliga vuxna) rastansvariga (skolpersonal) den gemensamma elevenkäten för Gullängetområdet används i F-3 Dokumentation Anmälan till huvudman Kartläggningsmetoder i grundsärskolan: Observationer Elevsamtal enskilt Utvecklingssamtal/föräldrakontakt Trygghetsvandring oftast vuxen med under utevistelsen samtalsmattan används trivselfrågor/trivselenkät OSiS-rapporter och rapporter om kränkande behandling Eleverna involveras i kartläggningen genom återkommande diskussioner i klassen och vid utvecklingssamtal. Personalen har involverats i kartläggningen genom diskussioner på arbetslagsplaneringar och APT.

5 Rutiner för akuta situationer Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Som vuxen på en skola är det viktigt att alltid vara vaksam på och reagera över vad som händer i samspelet mellan elever och mellan vuxna och elever. Det finns alltid schemalagd rastansvarig personal ute på rasterna och vissa dagar även rastvandrare. Personalen har extra uppsikt över vissa områden t ex innebandyplan, skogen. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt och upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar i verksamheten så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Om denne inte är skolpersonal måste vederbörande kontakta skolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Ärendegång: 1. Samtal med den som känner sig kränkt. 2. Enskilda samtal med den eller de som varit inblandade. 3. Kartläggning av situationen med hjälp av information från andra barn och vuxna 4. Samtal med alla berörda. 5. Kontakt med berörda föräldrar. 6. Upprättande av gemensam handlingsplan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Vi har nolltolerans också vad gäller vuxen som kränker elev. Det får inte förekomma! Vi ska agera som vuxna i enlighet med vårt uppdrag. Om vi som vuxna upplever att barn kränks av vuxna eller barn känner sig kränkta ska vi agera utifrån ovanstående punkter. Rektor kopplas alltid in. Rutiner för uppföljning Uppföljande/utvärderande samtal utifrån punkt 6. Rutiner för dokumentation Alla incidenter som räknas som diskriminering eller kränkande behandling och som når fram till punkt 6 i arbetsgången ska dokumenteras och rapporteras av berörd personal. Dessa finns i en pärm i personalrummet och på nätet. Ifylld rapport kopierasoriginalet lämnas till ansvarig skolledare. Kopian förvaras på skolan under tiden barnet går på Skärpeskolan. Ansvarsförhållande Klassläraren eller den vuxna som eleven/föräldrarna valt att ta kontakt med, tel: Skärpe F-3 tel: Skärpe grundsärskolan

6 Skolsköterska tel: Skolkurator tel: Skolpsykolog tel: Bilaga 1 Begrepp Bilaga 2 Diskrimineringsgrunder Bilaga 3 Utvärdering läsåret

7 Bilaga 1 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna, d v s kön, könsidentitet eller könsuttrycltnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel "kvinnliga", "homosexuella" eller "bosniska" egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad "blatte", "mongo", "fjolla", "hora", eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

8 Bilaga 2 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Könsidentitet eller könsuttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Ålder Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. Tillgänglighet Från och med 1 januari 2015 gäller en åttonde diskrimineringsgrund, diskriminering på grund av bristande tillgänglighet. Med bristande tillgänglighet menas att ett barn eller en elev missgynnas på grund av sin funktionsnedsättning i skollokaler och i undervisningen.

9 Bilaga 3 Utvärdering Grundskolan/Fritids Under vårterminen har fjolårets aktiviteter och åtgärder utvärderats. Fjolårets plan har varit ett levande dokument i verksamheten. Vi upplever att det varit lätt att koppla ihop planen med våra trivsel- och ordningsregler i diskussionerna med eleverna. Under läsåret har eleverna i grundskolan besvarat en trivsel enkät som är gemensam för Skärpe- och Ängetskolan. Eleverna fick inloggningsuppgifter till enkäten för att kunna fylla i den hemma, själva eller tillsammans med föräldrarna. Ca hälften av eleverna svarade på enkäten och vi ser att det är stor trivsel här på skolan och fritids. Vi sammanställer också om det framkommit något som berör de olika diskrimineringsgrunderna under läsårets utvecklingssamtal. Inför utvecklingssamtalet fyller eleverna i grundskolan tillsammans med föräldrarna i ett frågeformulär på Unikum där frågor om trivsel och trygghet i skolan berörs. Inga rapporter om kränkande behandling har inkommit ännu detta läsår. Vi har vid några tillfällen haft storsamlingar i gymnastiksalen där vi gemensamt beslutat och samtalat kring våra gemensamma trivsel och ordningsregler. Vid dessa storsamlingar är alla elever och all personal med. Vid behov av gemensamt prat om något som inträffat som berör alla så har vi haft spontana storsamlingar. Det ena temat som som vi skulle satsa på i år var regnbågsveckan. Under den veckan i november läste vi böcker och såg på Lilla aktuellt om att vi alla är olika och har rätt att vara det, att familjer kan se olika ut med efterföljande samtal. Vi gjorde olika bilduppgifter. Vi har förmånen att ha en grundsärskola på vår skola vilket gör det naturligt att vi ofta pratar om likheter/olikheter. Det andra fokus området var FN-dagen. Den uppmärksammade vi genom att ha en storsamling där vi sjöng sånger om vänskap, såg filmer från hur det är att leva i andra länder med efterföljande samtal och bilduppgifter. Även nästa år har vi fokus på dessa två områden. En kartläggning på fritids har visat att en del elever känner oro vid mellanmålet eftersom det är två stor barngrupper som ska äta på kort tid. Därför äter vi nu vid två tillfällen, bestämda platser och har en högläsningsbok vilket har lett till en tryggare och lugnare stund vid mellanmålet. Vid samlingar på fritids ges eleverna möjlighet att vara med och diskutera diskriminering och kränkande behandling. Vi har även alltid dörrarna öppna i våra lokaler för att skapa en trygg miljö för alla. I år gjorde vi ingen trygghetsvandring. Nästa år har vi för avsikt att göra den både inne och utomhus som berör hela dagen dvs både skola och fritids. Vi ändrar vår vision så att vi har samma som Ängetskolan from ht-15. Vi känner att det ska vara en helhet från f-klass till åk 9 i vårt område. Vår nya vision blir: På Skärpeskolan känner jag mig respekterad för den jag är, jag känner mig glad, trygg och längtar till nästa skoldag.

10 Forts. bilaga 3 Vi upplever att vårt arbete med likabehandling gett ett gott resultat. Det är mycket ovanligt att vi behöver göra rapporter utifrån diskrimineringsgrunderna. Vi tar elevernas konflikter på allvar både under skoltid och fritidstid. Tid avsätts ALLTID till konfliktlösning och vi hjälper eleverna att kommunicera med varandra. Det är viktigt att de som är inblandade i en konflikt får komma till tals och känna att de blir lyssnade på och tagna på allvar. Vi dokumenterar, avgör skillnad på "vanlig konflikt" och kränkande behandling, är noga med att tydligt tala om för elever, föräldrar och övrig personal att konflikten är utredd. Detta är tidskrävande, men ger mycket tillbaka i arbetet för ett främjande klimat på skola och fritids. Vi är medvetna om att ett främjande och förebyggande arbete aldrig når i mål och kan avslutas. Det kräver tvärtom att vi förblir observanta och lyhörda för vad som sker under hela dagen på skolan och fritids och att vi även kan fånga upp signaler från elevernas fritid. Under året gick all personal gå på en föreläsning med Maja Wallin, om skillnad mellan konflikt och kränkning. Utvärdering Grundsärskolan Föräldrarna har tagit del av planen via rektorsinformation på föräldramöte. Vi har under året uppmärksammat bland annat regnbågsveckan, FN-dagen och Downs syndromdagen. Ett av våra utvecklingsområden är värdegrundsfrågor. Vi har därför arbetat hela året med "kompisböckerna" och barnkonventionsböckerna. Vi har jobbat med kroppsspråk, rollspel och dramaövningar. Eleverna har utarbetat trivselregler som gäller på Pantern. Genom rollspel och samtal visar vi eleverna hur man är bra kompis. I vår kartläggning av riskområden har vi fått fram att några elever upplever hallen, matsalen och rasten som "tummen ner-områden". Våra åtgärder för att komma tillrätta med det är att vi har försökt minska antalet elever som befinner sig i hallen. På- och avklädning kan ske i klassrummet. Vi äter tidigare än övriga skolan i matsalen för att undvika kö och hög ljudnivå. Det finns också möjlighet för elever att äta i klassrummet. På rasten har vi tagit fram aktivitetsbilder som man kan välja om man har svårt att hitta på något att göra. Det finns också möjlighet att välja innerast när vädret/underlaget gör att det är svårt att vara utomhus. Ansvariga för att årets plan utvärderas är rektor och arbetslag.