Skärpeskolans årliga plan

Transkript

1 Skärpeskolans årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling Vt 2012 Vt 2013

2 Grunduppgifter De verksamhetsformer som omfattas av planen är : Grundskola, fritidshem och grundsärskola Ansvariga för planen : Rektor ansvarar för att planen omarbetas årligen. Arbetslagen ansvarar för att arbetet med diskrimineringsgrunderna utvärderas. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. VÅR VISION Här på Skärpeskolan har vi en helhetssyn på barnet, där varje barn och vuxen möts med ett öppet och tillåtande förhållningssätt med lärandet i centrum. Vi accepterar aldrig någon form av kränkande beteende mellan elever eller mellan personal och elever. Om vi upptäcker att detta förekommer är det skolans ansvar att se till att det upphör. Ingen kränkande behandling eller diskriminering skall förekomma på Skärpeskolan. Planen gäller från till Delaktighet Elevernas delaktighet i arbetet med den årliga planen utgår alltid utifrån elevernas egen förmåga. Inför varje omarbetning av den årliga planen ges eleverna möjlighet att komma med synpunkter och förslag till förbättringar. Detta sker fortlöpande under läsåret: vid reflektioner under samlingar/klassråd vid samtal enskilt och i elevgrupp För att på detta vis ge uttryck om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Informationen om den årliga planen till vårdnadshavarna ges av rektor vid höstens föräldramöte. Lokala styrelsen används som remissorgan under arbetet med planen. På Skärpeskolan ska all personal gemensamt: arbeta för att främja goda relationer och trygga lärmiljöer. uppmana barn/elever att påtala diskriminering och kränkande behandling som förekommer i verksamheten för någon vuxen som de har förtroende för. upprätta den årliga planen genom att diskutera diskrimineringsgrunderna utifrån skolans vision. På skolan förankras den årliga planen hos eleverna genom gruppdiskussioner. Samtliga elever och vårdnadshavare får tillgång till den årliga planen via hemskick. Intyg om att elev och föräldrar tagit del av den årliga planen skickas åter till skolan. 1

3 Utvärdering Vid ett tillfälle under vårterminen utvärderades fjolårets aktiviteter och åtgärder. Under året har fjolårets plan utvärderats både i arbetslagen och genom diskussioner med eleverna. Vi ser att dokumentationen har varit bristfällig och ämnar hitta nya och bättre rutiner för detta. Inför nästa års plan vill vi utveckla arbetet med att förankra och sprida planen bland eleverna. Årets plan ska utvärderas senast Årets plan ska utvärderas genom att vi går igenom målen och försöker tolka graden av måluppfyllelse. Vi använder oss av OSIS-rapporter (Olycksfall och Skador I Skolan) samt rapporter om kränkande behandling som eventuellt inkommit. Vi sammanställer också om det framkommit något som berör de olika diskrimineringsgrunderna under läsårets utvecklingssamtal. Eleverna fyller tillsammans med föräldrarna i ett frågeformulär där frågor om trivsel och trygghet i skolan berörs inför utvecklingssamtalet. Ansvariga för att årets plan utvärderas är rektor och arbetslag. Främjande insatser Funktionsnedsättning Mål: Alla elever ska ha deltagit i någon aktivitet som ger ökad kunskap/insikt om olika funktionsnedsättningar. del av temadag läsa litteratur se film gemensamma aktiviteter grundskola/grundsärskola samtal Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Mål: Att alla elever utvecklar förståelse för etniska tillhörigheter, religioner eller andra trosuppfattningar. ingår som en del av temadag skolan bjuder in, i den mån det är möjligt, representanter från olika religioner, trosuppfattningar eller andra etniska grupper. vi uppmärksammar och diskuterar aktuella händelser. vi arbetar kontinuerligt i flera ämnen med dessa frågor, som en naturlig del av ämnesundervisningen utifrån styrdokumenten. 2

4 Sexuell läggning Mål: På vår skola har vi nolltolerans mot att använda benämningar på sexuella läggningar som skällsord. Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter. ingår som del av temadag samtal läsa litteratur film Kön Mål: På vår skola har alla elever har rätt till lika utrymme oberoende av kön. Det är viktigt att aktiviteterna anpassas och väljs efter ålder och förutsättningar. Arbetet kring genus skall bedrivas fortlöpande i vardagsarbetet. all personal ska kontinuerligt diskutera genusfrågor samt vara goda förebilder. uppmuntra pojkar och flickor att blandas i lekar och aktiviteter. i skolområdet finns det ett genusnätverk med representanter från Förskola - årskurs 9. Kränkande behandling Mål: Alla elever ska känna till innebörden av begreppet kränkande behandling. Vidare ska förebyggande arbete ske för att motverka alla former av kränkande beteenden, såväl fysisk och psykisk kränkning som verbal- och icke verbal kränkning. För att motverka de olika formerna av kränkande behandling bedrivs olika aktiviteter och övningar. Exempel på olika aktiviteter: jobba med kroppsspråk och charader. rollspel och dramaövningar med efterföljande reflektioner. träna jag-budskap, det vill säga göra om anklagelser/påhopp till jag-budskap. exempel: Jag blir ledsen när... film läsa berättelser kompissamtal och etiska samtal värderingsövningar och diskussioner berätta om läroplanen och skollagen Detta ingår i det dagliga arbetet, extra tid till detta avsätts vid skolstart. 3

5 Kartläggning De områden som berörs i kartläggningen är kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kartläggningsmetoder: utvecklingssamtal/föräldrakontakter elevsamtal enskilt och i grupp observationer elevhälsan bestående av specialpedagog, kurator, skolsköterska, skolpsykolog och skolledning. rastvandrare (frivilliga vuxna) rastansvariga (personal) kartläggning med hjälp av diskrimineringsombudsmannens material Husmodellen. trygghetsvandringar OSIS-rapporter, kränkande behandlingsrapporter Eleverna har involveras i kartläggningen genom återkommande diskussioner i klassen, vid utvecklingssamtal samt trygghetsvandringar. Trygghetsvandringarna gör personal tillsammans med eleverna i skolans närmiljö både inom- och utomhus då eleverna får beskriva hur de känner sig på olika platser. Personalen har involverats i kartläggningen genom diskussioner på arbetslagsplaneringar, APT och användandet av Husmodellen. Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärderna är kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning Alla som arbetar i skolan ska: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka genom att direkt agera vid diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Detta sker genom: diskussioner i arbetslagen och klasserna. samtal i mindre elevgrupper, med enskilda elever och eventuellt förädrakontakt.. 4

6 Rutiner för akuta situationer Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Som vuxen på en skola är det viktigt att alltid vara vaksam på och reagera över vad som händeroch sker i samspelet mellan elever och mellan vuxna och elever. Det finns alltid schemalagd rastansvarig personal och rastvandrare ute på rasterna. Personalen har extra uppsikt över vissa områden tex innebandyplan, skogen. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt och upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar i verksamheten så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Om denne inte är skolpersonal måste vederbörande kontakta skolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Ärendegång: 1.Samtal med den som känner sig kränkt. 2.Enskilda samtal med den eller de som varit inblandade. 3.Kartläggning av situationen med hjälp av information från andra barn och vuxna. 4.Samtal med alla berörda. 5.Kontakt med berörda föräldrar. 6.Upprättande av gemensamma strategier med berörda. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Vi har en nollvision vad gäller att vuxna kränker barn. Det får inte förekomma! Vi ska agera som vuxna i enlighet med vårt uppdrag. Om vi som vuxna skulle uppleva att ett barn kränks av en vuxen eller ett barn ger uttryck för att det känner sig kränkt ska vi agera utifrån ovanstående punkter. Om en elev, som känner sig kränkt, inte upplever att situationen utreds professionellt och korrekt skall vederbörande ta kontakt med ansvarig rektor med hjälp av förälder eller annan vuxen. Rutiner för uppföljning Uppföljande/utvärderande samtal utifrån punkt 6. Rutiner för dokumentation Alla incidenter som kan räknas som diskriminering eller kränkande behandling och har nått fram till punkt 6 i arbetsgången dokumenteras av berörd personal i form av en OSIS-rapport eller kränkande behandling rapport. Dessa finns i en pärm i personalrummet. Ifylld rapport kopieras, originalet lämnas till ansvarig skolledare för arkivering. Kopian förvaras på skolan under tiden barnet går på Skärpeskolan. Ansvarsförhållande Klassläraren eller den vuxna som eleven/föräldrarna valt att ta kontakt med. tel: Skärpe F-3 tel: Skärpe grundsärskolan Skolsköterska tel: Skolkurator tel: Skolpsykolog tel: Bilaga 1 Begrepp Bilaga 2 Diskrimineringsgrunder 5

7 Begrepp Bilaga 1 Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

8 Bilaga 2 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.