Haffstaskolans likabehandlingsplan

Transkript

1 Haffstaskolans likabehandlingsplan Haffstaskolans likabehandlingsplan gäller för läsåret , och beskriver arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2 Grunduppgifter De verksamhetsformer som omfattas av planen är grundskola, förskoleklass och fritidshem. Rektor och Trygghetsteamet ansvarar för att planen upprättas årligen. Arbetslaget ansvarar för att likabehandlingsarbetet utvärderas. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande, trakasserande eller diskriminerande behandling. Vi accepterar aldrig någon form av kränkande beteende mellan elever eller mellan personal och elever. Om vi upptäcker att detta förekommer är det skolans ansvar att se till att det upphör. Vår vision På Haffstaskolan trivs eleverna. De känner sig trygga och upplever att de blir bemötta med respekt av både lärare och andra elever. Prioriterat mål Vi ska arbeta för att eleverna ska använda ett vänligt och respektfullt språk mot varandra. Delaktighet Elevernas delaktighet i arbetet med den årliga planen sker fortlöpande under läsåret: vid reflektioner under samlingar/klassråd vid samtal enskilt och i elevgrupp vid utvecklingssamtalen På detta vis ges också utrymme för eleverna att prata om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Informationen till föräldrarna om likabehandlingsplanen ges av rektor vid höstens föräldramöten. Föräldrarådet används för samråd under arbetet med planen. På Haffstaskolan ska all personal tillsammans: arbeta för att främja goda relationer och trygga lärmiljöer. uppmana elever att påtala diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som förekommer i verksamheten för någon vuxen. diskutera främjande och förebyggande arbete utifrån skolans vision. På skolan förankras likabehandlingsplanen hos eleverna genom gruppdiskussioner eller genom enskilda samtal. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för hemmen via Unikum.

3 Främjande och förebyggande arbete Alla som arbetar i skolan ska: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor aktivt motverka och direkt agera vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av individer eller grupper. visa respekt för den enskilda individen och i det dagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Främjande arbete Etiska samtal, värderingsövningar och diskussioner i klassen Information och samtal om likabehandlingsplan, läroplan och skollag Värdegrundsarbete ("Hjärtetimmen") i faddergrupper Samarbetsövningar Samtal om vikten av att tilltala varandra på ett trevligt sätt Temadagar i faddergrupper Samlingar Vi hälsar på varandra Organiserad rastaktivitet Klassråd Elevråd Utvecklingssamtal Drama Massage Förebyggande arbete Rastvakter Gemensamma ordningsregler Pedagogerna är på plats i klassrummet när lektionen startar Observans på elevernas språkbruk nolltolerans mot kränkande och diskriminerande uttryck Kartläggningsmetoder utvecklingssamtal/föräldrakontakter elevsamtal enskilt och i grupp observationer via elevhälsan - bestående av specialpedagog, skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog och skolledning rastansvariga (skolpersonal) den gemensamma trivselenkäten för Haffstaskolan rapporter om kränkande behandling skolsköterskans hälsosamtal

4 Rutiner för akuta situationer Som vuxen på en skola är det viktigt att alltid vara vaksam på och reagera över vad som händer i samspelet mellan elever och mellan vuxna och elever. Det finns alltid schemalagd rastansvarig personal ute på rasterna. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt och upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar i verksamheten så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Ärendegång: 1. Samtal med den som känner sig kränkt. 2. Enskilda samtal med den eller de som varit inblandade. 3. Kartläggning av situationen med hjälp av information från andra barn och vuxna. 4. Samtal med alla berörda. 5. Kontakt med berörda föräldrar. 6. Upprättande av gemensam handlingsplan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om vi som vuxna upplever eller får information om att barn kränks av vuxen kopplas rektor in. Rutiner för uppföljning Uppföljande och utvärderande samtal utifrån den gemensamma handlingsplanen (se punkt 6). Rutiner för dokumentation Alla incidenter som räknas som diskriminering eller kränkande behandling och som når fram till punkt 6 i arbetsgången dokumenteras av berörd personal i form av en rapport om kränkande behandling (i detta ingår också uppföljning i form av återrapportering och avslut). Dessa finns i en pärm i personalrummet och på nätet. Ifylld rapport kopieras och originalet lämnas till ansvarig skolledare. Kopian förvaras på skolan under tiden barnet går på Haffstaskolan. Ansvarsförhållande Klassläraren eller den vuxna som eleven/föräldrarna valt att ta kontakt med är ansvarig. Om mobbning föreligger kan klassläraren koppla in Trygghetsteamet. Bilaga 1 Begrepp Bilaga 2 Diskrimineringsgrunder Bilaga 3 Utvärdering

5 Begrepp Bilaga 1 Diskriminering Diskriminering är när någon behandlas sämre än andra och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna, d v s kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

6 Bilaga 2 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet avses enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddhism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder avses i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses uppnådd levnadslängd.

7 Utvärdering Denna plan kommer att utvärderas i juni Bilaga 3 Utvärdering av likabehandlingsplan Det gjordes ingen uppdelning av främjande och förebyggande åtgärder i vår förra likabehandlingsplan. Detta görs i den nya planen. Det finns inget skrivet om strukturerade aktiviteter som återkommer regelbundet (varje vecka), där vi arbetar utifrån ett främjande perspektiv. Ett sådant arbete Hjärtetimmen ; ett värdegrundsarbete har pågått under de senaste tre terminerna. Detta nämns i den nya planen. Där har vi dessutom skrivit ner punkter gällande främjande och förebyggande arbete under raster. Vi upplever att arbetsgången för När elev kränker elev har fungerat bra. Responsen från elever och föräldrar och resultatet av arbetet enligt arbetsgången har varit bra. Vi kommer att fortsätta använda denna modell även i fortsättningen. Vid sammanställning av enkätsvar framkommer att eleverna i allmänhet inte känner sig förtrogna med eller vet var de kan finna likabehandlingsplanen. Vi beslutar att arbeta med planen tillsammans med eleverna under höstterminen och att den ska finnas väl synlig i samtliga hemklassrum samt på fritids.