Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Förskolan Björkenäs

Transkript

1 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Liselott Göth-Hallgren Förskolechef Cecilia Svensson Biträdande förskolechef (5) Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Förskolan Björkenäs Syfte Att ha ett målinriktat arbete med ansvarsfördelning om någon skulle utsättas för kränkande behandling och diskriminering. Att främja likabehandling samt förebygga och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder samt annan kränkande behandling och mobbing. Att skapa en miljö där barn och personal känner trygghet och arbetsro. Ansvar Förskolechef och all personal på enheten. VISION/POLICY Förskolan Björkenäs är en förskola där vi arbetar efter allas lika värde. Vi kan aldrig acceptera att människor behandlas olika på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna. (Vi pratade om att ta bort detta, men nu när jag läser det igen tänker jag annorlunda) Alla är vi olika - och därför lika! Fakta och begrepp De sju diskrimineringsgrunderna 1. Kön Vi möter alla med respekt oavsett kön. Vi är medvetna om att flickor och pojkar ofta bemöts olika utifrån traditionella krav och förväntningar på könen, och reflekterar över vårt eget förhållningssätt för att motverka detta. Vi har diskussioner om hur miljön och verksamhetens innehåll kan utveckla varje barns inneboende resurser oavsett kön. Vi är uppmärksamma på hur olika material och utrymmen används av flickor och pojkar, och strävar efter att alla utrymmen och material ska vara roliga och spännande för alla. 2. Etnisk tillhörighet Vi möter alla med respekt oavsett etnisk tillhörighet. På förskolan arbetar vi för att information ska kunna förstås av alla. Vi använder oss av telefontolk vid samtal och ber mottagningsförskolans lärare att närvara vid t ex Föräldramöten. Vi använder oss av möjligheten att översätta våra informationsskrifter till de språk vi har i verksamheten.

2 2 (5) 3. Religion eller annan trosuppfattning Vi möter alla med respekt oavsett religiös tillhörighet. De som av religiösa anledningar inte äter viss kost erbjuds likvärdigt alternativ, exempelvis fläsk- och blodfritt. Verksamheten anpassas så att de barn vars familjer tillhör annan religion eller trosuppfattning erbjuds alternativ vid tillfällen där behov uppstår, t ex högtider. 4. Sexuell läggning Vi möter alla med respekt oavsett sexuell läggning. Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer. 5. Funktionshinder Vi möter alla med respekt oavsett funktionshinder. Vi organiserar våra resurser så att verksamheten passar alla. 6. Ålder Vi möter alla med respekt oavsett ålder. Vi bortser från allmänna föreställningar om hur äldre respektive yngre är, vad vi klarar av och vilka drivkrafter vi har. Ålder i sig säger egentligen inte så mycket om en person. Vi är så mycket mer än vår ålder. 7. Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi möter alla med respekt oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck. Vi respekterar individens rätt att definiera och uttrycka sig. Diskriminering När förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Indirekt diskriminering menas när alla behandlas lika men i praktiken missgynnas ett barn med t ex visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller funktionshinder. Ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, kan i praktiken missgynna ett barn som tillhör en skyddad diskrimineringsgrund. Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningarna kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar och öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) Lagen delar in kränkande behandling i trakasserier och annan kränkande behandling. Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling är uppträdanden som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsbakgrund. Tanken

3 3 (5) är att lagen skall täcka in alla former av kränkande behandling, det kan vara mobbing eller andra enstaka händelser som inte är mobbing. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till annan kränkande behandling. Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Genomförande/aktivitet Främjande arbete Enhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vara väl förankrad för alla medarbetare i enheten. Pedagogerna ska noga observera samspelet mellan barnen och mellan vuxen - barn och vuxen - vuxen. Pedagogerna ska se, uppmuntra och lyfta fram barnets/ barnens positiva sidor. Förskolans pedagoger är noga med att inget sägs över huvudet på barnet/ barnen. Varje förskoleavdelning arbetar med att utveckla barnets sociala kompetens/förmåga och allas lika värde genom att vara en bra kamrat utveckla medkänsla och inlevelse introducera förskolans miljö och material för alla barn kunna ta ansvar för egna handlingar och för förskolans material flickor och pojkar ges samma möjligheter avdelningarna arbetar fram trivselregler, som förankras i barngruppen. Förebyggande arbete Planerade samtal med personal, förälder och eventuellt barn. Exempel på samtal är inskolningssamtal, uppföljningssamtal och utvecklingssamtal. Syftet med samtalen är att bygga upp en förtroendefull relation mellan förskola-hem och att ta reda på hur barnet trivs på avdelningen, med verksamheten, i barngruppen och med pedagogerna. Alla vårdnadshavare ska erbjudas ett samtal per läsår. Barnhälsamöten med förskolechef, biträdande förskolechef och pedagog med specialpedagogutbildning, ca en gång/månad. Pedagogerna redogör för avdelningens arbete, barngruppen och de enskilda barnen. Detta för att kunna anpassa verksamheten till stöd för barnet/barnen. Avdelningarna observerar förhållandena på den egna avdelningen för att identifiera och uppmärksamma situationer, tillfällen, lokalernas utformning etc. där diskriminering eller kränkande behandling kan uppstå. Utifrån observationerna formuleras mål och metoder för avdelningen att arbeta för att motverka diskriminering och kränkande behandling.

4 4 (5) Åtgärdande arbete - Rutiner vid diskriminering och kränkning på förskolan Kränkning vuxen barn A) När personal upplever att ett barn blir utsatt för en smärre diskriminering/kränkning gäller följande: 1. Den personal som gjort iakttagelsen har skyldighet att genast ta upp detta med berörd person B) När personal upplever att ett barn blir allvarligt diskriminerat/kränkt av annan personal gäller följande: 1. Den personal som gjort iakttagelsen har skyldighet att ta upp detta med berörd person samt med förskolechef. Händelsen rapporteras på avsedd blankett. 2. Förskolechef och fackligt ombud träffar den person som kränkt barnet för att lyssna av vederbörandes upplevelse. 3. Förskolechef och inblandade personer och fackligt ombud diskuterar igenom det inträffade. Vid detta möte avgörs om man går vidare till punkt 4 eller punkt Barnets föräldrar informeras av förskolechef. 5. Förskolechef och inblandade personer samt föräldrar träffas och reder ut det inträffade. Handlingsplan upprättas vid detta tillfälle. Förskolechef ser till att ärendet dokumenteras. Tidpunkt för uppföljningssamtal fastställs. 6. Uppföljning Samma deltagare som under punkt 3 respektive punkt 5. Vid detta möte avgörs om ny handlinsplan skall upprättas eller om ärendet skall avslutas. Förskolechef dokumenterar. Kränkning barn barn Vi identifierar förekomst av diskriminering/kränkning mellan barn genom personalens iakttagelser, vårdnadshavare/annan person eller barn som berättar om händelse. A)När barn diskriminerar/kränker ett annat barn gäller följande: 1. Personalen som gjort iakttagelsen har skyldighet att genast agera. Att ta reda på om den utsatte har upplevt handlingen som diskriminerande/kränkande och vid behov följa upp diskrimineringen/ kränkningen med inblandade barn. Händelsen rapporteras på avsedd blankett. Vid upprepade händelser går man vidare till punkt Händelserna följs upp och åtgärder planeras på arbetslagsträff snarast möjligt. Vid allvarliga diskrimineringar/kränkningar går man vidare till punkt 3 och Förskolechef informeras. 4. Barnens vårdnadshavare kallas till möte av ansvarig personal. Förskolechef, berörd personal samt föräldrar reder ut det inträffade. Vid behov upprättas en handlingsplan. Förskolechefen ser till att ärendet dokumenteras. Tidpunkt för uppföljningssamtal fastställs (se rutin bu712.12). Medverkan och delaktighet i arbetet Vårdnadshavare deltar i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genom föräldramöten, föräldraråd och utvecklingssamtal. På förskolan har vi barn som inte kan uttrycka sina åsikter på samma sätt som äldre barn kan. Det

5 5 (5) är då viktigt att hitta vägar för tolkning av barnens vilja. På förskolan har vi valt att arbeta med pedagogisk dokumentation som vi diskuterar och reflekterar över. Förankring i verksamheten Plan mot diskriminering och kränkande behandling tas upp i enhetens lokala samverkansgrupp, som en stående punkt på dagordningen. Man diskuterar då rapporterade händelser och praktiska utförandet i verksamheten. På avdelningsnivå tas mål och metoder fram för läsårets arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Planen diskuteras kontinuerligt på personalkonferenser. Kompetensutveckling Vi håller oss uppdaterade och informerade genom litteratur, forskning och media samt deltar i lämplig fortbildning när så erbjuds för att få kunskap om; Jämställdhet/mångfald hur samhällsstrukturen är uppbyggd i olika kulturer olika religioner HBTQ frågor.