Plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan Ögonstenen Läsåret

Transkript

1 Handläggare Datum Helén Eriksson Plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan Ögonstenen Läsåret Syfte Att ha ett målinriktat arbete med tydlig ansvarsfördelning om någon skulle utsättas för kränkande behandling och diskriminering. Arbetet ska främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn i vår verksamhet Ansvar Förskolechef och all personal på förskolan. Fakta och begrepp De sju diskrimineringsgrunderna är: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder ålder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck Diskriminering: Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. indirekt diskriminering menas när alla behandlas lika men i praktiken missgynnas ett barn. Ett förfaringssätt som verkar vara neutralt kan i praktiken missgynnar ett barn som tillhör en skyddad diskrimineringsgrund. Barn- o ungdomsförvaltningen Förskolan Ögonstenen Adress Koltrastvägen 15, Kalmar Tel vx forskolanogonstenen@kalmar.se

2 2 (5) Kränkande behandling: Är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningarna kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) Lagen delar in kränkande behandling i trakasserier och annan kränkande behandling. A. Trakasserier: Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggningen eller könsöverskridande identitet. B. Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling är uppträdanden som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsbakgrund. Tanken är att lagen skall täcka in alla former av kränkande behandling, det kan vara mobbing eller andra enstaka händelser som inte är mobbing. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till annan kränkande behandling. Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Däremot är sättet det sägs på viktigt så att det inte blir en kränkning. Genomförande/aktivitet Allt pedagogiskt arbete ska motverka alla former av kränkande behandling. Information om Plan mot diskriminering och kränkande behandling ges på föräldramöten och Brukarråd. Om diskriminering eller kränkande behandling upptäcks, vidtas åtgärder efter Kalmar kommuns rutiner, och om möjligt redan samma dag. Planen revideras varje år och nya mål upprättas. Kartläggning/ Nulägesanalys För att följa upp hur barnet trivs på avdelningen, med verksamheten, i barngruppen och med pedagogerna erbjuds vårdnadshavare följande: Uppföljningssamtal efter introduktion. Utvecklingssamtal varje termin och/ eller vid behov. Förskolechef följer upp barngruppen tillsammans med respektive arbetslag en gång varje termin.

3 3 (5) Varannan vecka finns möjlighet för pedagogerna att boka tid för EHTsamtal med förskolechef. Utvärdering läsåret Avdelningarna med barn i de yngre åldrarna har använt sig av STOPP! För att lära barnen att säga nej. Detta har gett positiva effekter i barngrupperna. Både i vardagen på förskolan och i hemmet används stopptecknet för att tydligt visa på att Jag vill inte! Metoden kommer att användas vidare under kommande läsår. I förlängningen kommer alla barn att ha fått kunskap om att våga säga nej, och förstärka detta med stopptecknet. Att de vuxna fördelar sig i de olika rummen inomhus och ute på gården förhindrar också att diskriminering och kränkningar uppstår. Detta arbetet kommer att fortsätta under läsåret Mål för Läsåret Arbeta för att kränkande behandling inte uppstår genom att avdelningarna kartlägger var risker för detta finns. Efter kartläggning, som sker under september/oktober, formuleras konkreta mål. Avdelningarnas mål Äventyret: Efter kartläggningen så kom vi fram till att det är störst sannolikhet att kränkande behandling kan ske vid och under rutschkanan, vid klätterställningen, lilla stugan, karusellen och vid vattentunnan. Målet är att fördela oss på gården så att vi har god översikt över dessa platser, för att minimera riskerna att kränkande behandlingar kan uppstå. När vi är inomhus konstaterade vi att kränkande behandlingar kan uppstå i alla rum där det inte finns personal, då vi har många små rum. Vårt mål är att begränsa ytorna vi vistas i de tillfällen då vi är färre personal, tex vid raster, förmiddagar och eftermiddagar. Vi introducerar och uppmuntrar alla barn att använda ordet STOPP och visa med handen, för att tydligt markera när något inte känns ok eller man inte vill. Solen: Målet på Solen är att ge barnen strategier för hur man är en bra kompis. De strategier vi vill utveckla hos barnen är att de ska hjälpa och trösta varandra. Detta gör vi genom dramatiseringar där vi bjuder in barnen att komma med lösningar och även samtal och diskussioner med barnen. Den metoden vi använder för att se om måluppfyllelsen ökar att observera och anteckna hur många gånger vi ser att barnen hjälper och tröstar varandra. Detta görs vid återkommande tillfällen så att vi kan jämföra observationstillfällena. Månen: Vi arbetar med materialet Vännerna i Kungaskogen, som synliggör ett värdegrundande arbetssätt, vi fortsätter att använda tecknet STOPP som hjälp om något barn känner sig kränkt. Vi synliggör hur man är en bra kompis, bla genom att göra kompisträd och har kompisråd. Personalen fördelar sig i varje

4 4 (5) rum för att stötta i barnens lek och aktiviteter men också ute på gården. Månen grön: halva barngruppen har gått ett helt läsår på Kajaken och halva är nya. De gamla barnen visade gärna runt både ute och inne och välkomnade de nya barnen under inskolningen. Vi har kompisråd i Atlasgruppen för att lyfta fram om någon situation uppstått för att uppmärksamma barnen på hur viktigt det är att vara en bra kompis och vad det innebär. Vi har gjort kompis-träd och kompis-sol och samtalat om hur man är som en kompis. I temaarbetet dokumenteras med film och bilder samt text om hur barnen visar intresse och lärsituationer. Handdockorna i Vännerna i Kungaskogen använder vi för att fånga barnen och de visar detta genom att bli tysta och fokuserade på vad som sägs. Månen blå: Hela barngruppen är ny och sammansatt av två avdelningar. En del av barnen var ledsna när terminen startade och det höll på ca en månad och detta påverkade hela barngruppen och personalen fick stötta mycket för att få trygga barn. Detta påverkade arbetet på avdelningen genom att tid inte fanns att kunna förbereda det pedagogiska arbetet och miljön på avdelningen. Sjukdom i personalgruppen påverkade också det pedagogiska arbetet negativt pga svårt att få tag i vikarie. Vi har börjat med kompisträd och pratat med barnen om hur en kompis är. I byggrummet behöver en vuxen alltid vara närvarande för att inspirera i lek och stötta i konflikter. Stranden: Efter kartläggningen som gjordes i september har vi utformat konkreta mål, för att motverka kränkande behandling. Att på ett aktivt sätt få barnen att respektera varandra genom att arbeta med metoden STOPP. Vi kommer fortsätta fördela oss i de olika rummen för att förhindra kränkningar. Vi kommer fortsätta fördela oss på gården. Vi på enheten har bestämt att vi ansvarar för alla barn, oavsett vilken avdelning barnen går på, så att kränkande behandling inte uppstår. Doddo symboliserar social kompetens. Vinden Efter vår kartläggning på Vinden har vi utformat konkreta mål för att motverka kränkande behandling. På Vinden arbetar vi med stopp-metoden som är ett arbetssätt för att ge barnen ett verktyg i att hantera, lösa konflikter och förebygga kränkande behandling. Vi är närvarande pedagoger och fördelar oss i våra olika lärmiljöer. Ute på gården är vi uppmärksamma på hur vi fördelar oss. Vi har observerat att det finns en större risk för kränkande behandling vid övergångarna mellan olika aktiviteter/situationer. För att förebygga kränkningar arbetar vi med att skapa en tydligare struktur och tydliga rutiner som tillexempel att dela barngruppen i mindre grupper i leken och vid förflyttningar. I leken har vi observerat att det förekommer kränkande behandling i samspelet

5 5 (5) mellan barnen. För att få bättre samspel och hjälpa barnen att utveckla sin empatiska förmåga kommer vi att vara delaktiga i leken och hjälpa barnen att kommunicera med varandra. Vågen: Efter kartläggning såg vi vikten av att pedagogerna delar sig i olika rum, barnen är var vuxna är. Vi ska använda STOPP metoden vid behov. Pedagogerna ska säga till barnen vad det kan göra istället för, vad de inte ska göra. Istället för att använda ordet duktig ska vi berömma barnen med t.ex...vad du kan Pedagogerna tar reda på barnens intresse, visar de vilket material som finns samt erbjuder olika aktiviter. Pedagogerna delar sig i olika rum och är tillsammans med barnen, samt är extra vaksamma på de tysta barnen. Pedagogerna gör ingen skillnad på kön när vi undervisar i matematik. p.ga matematiklyftet blir det mycket matematik som genomsyrar vårt dagliga arbete denna termin. Snäckan: Vi använder ordet STOPP, visar med handen och förklarar med ord vad som är rätt eller fel. Vi vuxna vägleder barnen hur man är mot varandra. Utvärderas i slutet av vårterminen 2017.