Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling ( ) FÖRSKOLAN PÄRLAN

Transkript

1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling ( ) FÖRSKOLAN PÄRLAN Gyllene regeln Jag vet en regel som skiner i guld och gult. Jag vet en regel som varar livet ut. Den handlar om hur vi ska vara mot varandra var dag. Och för att få en vän så måste man ju vara en. Så som jag vill att andra ska vara, vara mot mig så ska jag vara mot dem. Så ska vi vara mot varann, den gyllene regeln vi fann!

2 Innehåll Inledning/vår vision Utvärdering 2013 Kartläggning och nulägesanalys Målområden med arbetet kring likabehandlingsplanen 2014 Främjande och Förebyggande arbete Konflikthantering Barnens och föräldrars delaktighet i likabehandlingsplanen Definition av kränkande behandling Handlingsplan vid fall av kränkande behandling Ansvarsfördelning Bilagor Barnintervju glada och ledsna gubbar Händelserapport Skriftlig klagomålsrutin för föräldrar Säkerheten ute på gården vår zon indelning

3 Inledning/Vår vision Grunden för vårt arbete med baren och den kultur som ska råda på förskolan finns i FN:s barnkonvention, i Skollagen och i Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever som trädde i kraft den 1 april Vår vision - en grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och vuxna på Pärlan skall ha samma rättigheter, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Alla ska känna sig välkommen och sedd när de kommer till förskolan. Alla barn skall kunna vistas på Pärlan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Utvärdering 2013 Vi introducerade materialet Vännerna i Skogen för barnen som ett projekt för att stärka barnens värdegrund. Materialet är omfattande med både bok, cd-skiva och konkreta tips på arbete i barngruppen. Resultatet av det arbetet ser vi dagligen i barngruppen där barnen relaterar vardagliga situationer och små konflikter till nyckelpersonerna Snick och Snack. Pedagogerna har tillsammans med barnen konkritiserat olika begrepp som t ex skratta med och skratt åt och den gyllene regeln. Vi ser att barnen har tagit till sig budskapet i materialet i samspelet med kompisarna på förskolan. Ett bra material som vi kommer att utveckla och fortstätta att arbeta med kopplat till vårt likabehandlingsarbete. Kartläggning och nulägesanalys Målområden med arbetet kring likabehandlingsplanen 2014 Stor utegård där barnen lätt kan gömma sig Mål 1: Vi delar in gården i olika zoner för att hålla uppsikt över barnen och vad som händer i deras lek. Vi kallar det för "Zon-läge". (se bifogad zon indelning). Utvärdering augusti Utifrån observationer och intervjuer har det framkommit att barn upplever att de inte har tillgång till visst lekmaterial då andra hinner före. Mål 2: Fråga barnen om egna lösningar? Fråga hur vi vuxna kan hjälpa till? Ta vara på barnens egna lösningar, idéer och förslag. Dokumentera och följ barnens lösningsförmåga från problematik till lösning. Utvärdering augusti 2014 De yngsta barnen är inne i en period då man tar saker ifrån varandra och knuffas Mål 3: Vi lär barnen att vara en bra kompis genom gruppstärkande lekar. Vi lär barnen STOP metoden (sätter upp handen för att tydligt visa nej). Barnen leker glad/ledsen leken. Vi läser boken Max kaka. Vi uppmuntrar baren att klappa och krama (fysiskt och aktivt närvarande). Barnen leker i olika rum och i mindre grupper. Utvärdering augusti 2014

4 Främjande och Förebyggande arbete Benämn varje diskrimineringsgrund och hur vi arbetar Etnisk tillhörighet: Hur lyfter verksamheten fram likheter och olikheter på ett positivt sätt? * Vi vill väcka intresse och nyfikenhet för andra kulturer och försöker medvetet se varandras olikheter som en tillgång, t ex att en del pratar ett annat språk hemma. Vi försöker ta tillvara barnens resor till andra länder och låta dem berätta om vad de sett och upplevt. * Vi använder materialet Snick och Snack i Kungaskogen Funktionshinder: Inget barn får bli missgynnade på grund fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga förutsättningar * Vi läser böcker som belyser olikheter * Vi har ett inkluderade förhållningssätt - här finns plats för alla! Religion och annan trosuppfattning: Hur ser vi till att alla familjer kan delta i förskolans verksamhet oavsett tro? * Vid inskolningen ges familjerna möjlighet att informera om sig själva. * Vår kokerska lagar ibland mat med influenser från andra delar av världen vilket pedagogerna kan inleda ett samtal kring vid lunchen. Kön/könsöverskridande identitet: Vi vill ge alla barn samma möjligheter avsett kön och arbetar aktivt för att motverka steriotypa könsmönster * Vi kollar över våra lärande hörnor så det finns ett brett utbud av blandat material * Vi uppmuntrar barnen att utvecklas efter intresse och inte förväntningar. Sexuell läggning: *Vårt informations material till familjerna är könsneutral *Vi lånar böcker på biblioteket som visar på mångfalden av olika familjeförhållanden Ålder: Inget barn får behandlas sämre än något annat på grund av sin ålder *Barnen har inflytande över det lekmaterial de väljer att leka med ute/inne * Verksamheten ska utgå ifrån barnets förutsättningar, behov och intressen, oavsett ålder.

5 Konflikthantering (1-5år) *Vi lyssnar in barnen och låter dem sätta ord på vad som hände och varför. Hur kände du? Hur tror du din kompis kände? Hur tänkte du? Kunde du/ni har gjort på annat sätt? * Vi vuxna visar på att beteendet inte är acceptabelt och ger förslag på hur man kan göra. * Pedagogerna är uppmärksamma och finns till hands för att undvika och ligga steget före konflikten inträffar. (fast och rörlig pedagog) * Vi lär ut STOP metoden för att barnen tydligt ska visa vad han/hon vill. * Vid upprepade tillgällen eller situationer riktade mot ett och samma barn skall föräldrar och förskolechef informeras. Barnens och föräldrars delaktighet i Likabehandlingsplanen * Likabehandlingsplanen går på remiss till föräldrarna att läsa igenom * Nya föräldrar informeras vid inskolningen * Ett exemplar finns i förskolan hall * Barnen intervjuas (glad/ledsen gubbe) * Barnen får sätta ord på hur man kan vara en god kompis (Snick och Snack) * Bra samarbete med föräldrarna som vid daglig kontak och utvecklingssamtal får vetskap om barnets trivsel Definition av kränkande behandling När ett barn blir kränkt utan att det har med någon diskrimineringsgrund att göra. En kränkning kan vara både fysisk(slag, knuffar), verbala (hot, kallad fula ord), psykosocial (utfrysning), text och bildburna (att inte bli bjuden på kalas) och psykisk(förlöjligande, förolämpning, hot, understimulering, ignorering och nonchalans). Är barnet som kränker yngre än 3år räknas det inte som en kränkning utan den vuxne har brustit i sitt ansvar! Det är alltid den utsattes upplevelse som avgör vad som är kränkande behandling. Diskriminering: Innebär att ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier: Är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: Ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller elevs värdighet. Mobbning: När en person upprepade gånger under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.

6 Handlingsplan vid fall av kränkande behandling 2014 *Prata med de inblandade och låt dem sätta ord på vad som hänt vid misstanke *Informera förskolechefen/vallentuna församling *Informera föräldrarna *Händelserapport skrivs av inblandad pedagog * En handlingsplan upprättas tillsammans med vårdnadshavare, förskolechef och pedagog vid behov för fortsatt arbete. Uppföljningssamtal bokas. Ansvarsfördelning Pedagogerna på avdelningen utformar en verksamhet så fri från kränkningar som är möjligt. Likabehandlingsplanen hålls levande vid planering, föräldramöten och dagliga samtal. Förskolechefen ansvarar för att alla föräldrar, all ny personal och alla vikarier är insatta i Likabehandlingsarbetet samt att den årligen skrivs om. Förskolechefen ansvar för att dokumentation kring kränkning följs upp samt vid behov vidtar nödvändiga åtgärder. Ansvarig för planen Pernilla Qvist Holm vik förskolechef Tel