Likabehandlingsplan och Handlingsplan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och Handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Mätbandet Upprättad november

2 Mätbandets vision En förskola för alla Ingen på förskolan Mätbandet skall känna sig diskriminerad, trakasserad eller bli utsatt för kränkande behandling. Alla har samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet. Syftet med likabehandlingsplanen och handlingsplanen mot kränkande behandling I Läroplan för förskola, LPFÖ 98/10 står det: Att inget barn på förskolan ska utsättas för kränkande behandling. Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Syftet är att främja alla människors lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet och uttryck. Förskolan skall förebygga och förhindra, trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen gäller mellan vuxen barn, barn barn, barn vuxen och vuxen vuxen. I diskrimineringslagen från den 1:a januari 2009 står det: 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958). 2

3 Vad står de olika begreppen för? Direkt diskriminering - att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder Indirekt diskriminering - att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet Bristande tillgänglighet - att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till; de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse, Trakasserier - ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, Instruktioner att diskriminera order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1 5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. 3

4 Kränkande behandling - ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet enligt skollagen (2010:800). Kränkning och kränkande behandling - det kan vara, fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bildburna (teckningar, lappar, sms, och fotografier). Förklaring av de olika diskrimineringsgrunderna Kön ~ att någon är kvinna eller man. Etnisk tillhörighet ~ nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, Religion och trosuppfattning ~ Alla får ha sin tro. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Förskolan får inte påverka åt ena eller andra åskådningen. Trosuppfattning kan vara; buddism, kristendom, ateism Funktionsnedsättning ~ varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, Sexuell läggning ~ Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet. Ålder uppnådd levnadslängd Könsöverskridande identitet eller uttryck är att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön 4

5 Kartläggning För att veta vad vår förskola behöver göra för att förebygga och motverka kränkning utifrån de sju diskrimineringsgrunderna (se sida 3-4) har vi observerat och reflekterat kring vår verksamhet. Vi har även fört kontinuerlig dialog med våra barn och vårdnadshavare kring detta, för att de ska bli delaktiga. Vi har kommit fram till genom olika observationer att det finns situationer i vardagen på förskolan där kränkande handlingar kan ske mellan barn-barn, barn-vuxna, vuxnabarn och vuxna-vuxna; en del barn utesluter andra barn ur sin lek barnen i verksamheten har olika status i olika situationer, även självkänslan hos olika barn varierar i olika situationer olika lekmaterial har olika status, det kan ibland leda till konflikter och maktspel bemötande och språkbruk (verbalt/kroppsspråk) visar att de varierar mellan oss individer (barn, pedagoger, föräldrar) Nulägesanalys Varje avdelning arbetar med att anpassa innemiljöerna (lekmaterial och möblering) utifrån barnens intressen och behov. Detta leder det till att barnen delar upp sig i mindre grupper i sina lekar. Vi vuxna stationerar ut oss på avdelningen för att vara närvarande i barnens samspel och lekar. Det är vårt ansvar som vuxna att finnas nära barnen för att locka, uppmuntra och handleda barnen i samspel med varandra. Pedagogerna arbetar medvetet med att dela upp sig runt gården, för att ha god uppsikt över barnen under utevistelsen. Vi vill visa dem att vi litar på dem och att de kan få leka ostört. Både i våra inne- och utemiljöer finns det kritiska platser, där kränkning och konflikter kan ske. Olika sagor och böcker används, både genom både gestaltning och läsning, för att beröra ämnet vänskap och hur man bemöter varandra. Bemötande gentemot varandra prioriteras högt. Pedagogerna ska vara goda förebilder när det gäller vårt språkbruk och bemötande gentemot barn, föräldrar och kollegor. Barnen behöver hjälp med ord och handling för att få rätt verktyg att lösa konflikter. Pedagogerna visar vägen och låter båda parter säga sin version. Vi arbetar och reflekterar kontinuerligt för att alla barn ska få förståelse för att alla individer blir sedda och hörda. Vi vill lyfta fram barns positiva egenskaper och kompetens. Det är viktigt att vi i personalgruppen visar respekt, är ödmjuka och lugna mot varandra och barnen. På så sätt är vi goda förebilder och viktiga medforskare. 5

6 Förebyggande arbetssätt Personalen (ordinarie och vikarier) ska vara nära barnen och ha en ständig dialog med sina kollegor om vad vi ser och hör i situationer som uppstår. Vi måste bli bättre på att informera våra vikarier konkret hur vi arbetar med detta dokument. De vuxna ska vara steget före för att kränkande handlingar inte ska ske. När personal är ensam med flera barn har man ansvaret att begränsa ytorna så att kränkande handlingar minimeras. Förskolans gård kan delas in i två delar, vid behov, med hjälp av ett staket. Genom att ge barnet positiv uppmärksamhet inför andra vill vi höja statusen hos varje individ. Vårt ansvar är att finnas nära barnet och locka, uppmuntra och handleda barnet in i samspel tillsammans med andra t.ex. genom att vi tillsammans med barnet startar upp en ny lek. Vi arbetar för att barnet ska bli självständigt, få en ökad självkänsla och ett bra självförtroende. Detta gör vi genom att låta barnet få pröva på, få misslyckas, pröva igen och så småningom lyckas. Det ska ske i en positiv och lockande anda från oss pedagoger. Vi vill ge barnen tid och tillfälle att få försöka själva för att ge dem ökad självkänsla. Barnet får utmaningar och ansvar efter mognad. När kränkning eller diskriminering har skett oavsett om det gäller barn-barn, barnvuxen, vuxen barn, eller vuxen vuxen, kontaktas alltid förskolechefen. Förskolechefen gör en utredning utifrån gällande lag. Berörda kallas till samtal, därefter beslutas om åtgärder, som t.ex. en handlingsplan eller en anmälan etc. 6

7 Mål Hur kan vi se att barnen blir mer toleranta mot varandras olikheter/likheter när vi arbetar med inkludering? Ges det förutsättning och möjligheter för att barnen ska känna sig delaktiga på förskolan? Det är effekten av det någon gör, som gör handlingen till diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Avsikten behöver inte alltid vara elak. Arbetsgång Denna plan ska kunna fås in i arbetsupplägget hur årsklockan ser ut, -kartläggning och nulägesanalys augusti-september, görs av varje arbetslag i skriftlig form -utvärdering juni, görs av varje arbetslag i skriftlig form, tas med till revideringen av planen som sker i november. Ytterst ansvarig är förskolechef Anna Bergqvist, sedan är varje avdelnings representant i pedagogisk forum gruppen ansvarig att det utförs. 7