Lissgårdens. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Lissgårdens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Läsåret 2010/2011

2 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Två planer som bakats ihop till en. Vår vision Arbrå och Vallsta förskolors personal och ledning tar avstånd från alla tendenser till diskriminering och kränkning. Alla barn är välkomna till vår förskola. Vad säger lagen? Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser som syftar till att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling dels i 14 a kap. skollagen, dels i de delar av diskrimineringslagen som rör utbildningsområdet. 4 Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagen innehåller även ett förbud mot sexuella trakasserier. Diskrimineringslagen beskriver också huvudmannens skyldigheter. 5 Skollagen beskriver huvudmannens (skolornas/förskolornas) skyldighet att förebygga, förhindra och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Där står också om huvudmannens ansvar att se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Elever och personal ska vara delaktiga i arbetet med planen/planerna. Planen/planerna ska vara kända i verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare. Också läroplanerna ger anvisningar: 6 Lpfö - läroplan för förskolan Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. 7 Lpo - läroplan för obligatoriska skolformer och Lpf - läroplan för frivilliga skolformer Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste mötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

3 Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna 8 kön, 9 könsöverskridande identitet eller uttryck, 10 etnisk tillhörighet, 11 religion eller annan trosuppfattning, 12 funktionshinder, 13 sexuell läggning eller 14 ålder Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Skolpersonals befogade tillrättavisningar för att upprätthålla ordning och god miljö är inte kränkande behandling, även om en elev kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara 15 Fysiska slag, knuffar 16 Verbala hot, svordomar, öknamn 17 Psykosociala utfrysning, grimaser, alla går när man kommer 18 Texter och bilder teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och

4 meddelanden på olika webb-communit Lissgårdens arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Det här gör vi redan Kön Vi ser barnen som jämbördiga individer oavsett kön genom att: Se till att alla barn får komma till tals vid t.ex. samlingen eller matbordet. Inte uppmärksamma barnen för deras yttre. I samtal med barnen ständigt motverka traditionella könsmönster t.ex.att rosa är en tjejfärg, killar kan inte ha kjol. Medvetet plockat bort böcker med uttalade traditionella könsmönster. Leksaker,lekmiljö och material är till för alla barn oavsett kön. Etnisk tillhörighet haft hemspråksundervisning för barn med förälder från annat land. pratat lite om länder som barnen har en relation till. Religion och annan trosuppfattning firar kulturella traditioner utan religiös värdering t.ex. jul,påsk. Funktionhinder anpassar verksamheten efter barnen med allergier anpassar förkolans material t.ex play doodeg utan vetemjöl. Vid födoämnesallergi anpassas maten efter dessa barn. Sexuell läggning. Bemöter barnens eventuella frågor och funderingar utan att lägga in egna värderingar. Kränkande behandling i allmänhet ständigt stärka barnens empatiska förmåga genom samtal och genom att gå in i situationer som uppstår. Jobbar dagligen med vårt värdegrundsarbete, regler och normer. Jobbar med stopp/ nej-metoden, vilket innebär att barnen tränar på att säga nej och sätta upp handen för att värna om den egna integriteten. Vi har med 5-åringarna jobbat med Värsta, bästa vänner - en programserie från UR. Könsöverskridande identitet eller uttryck bemöter barnen på ett öppet sätt när det gäller att bryta könsmönster t. ex att killar vill gå i kjol.

5 Ålder vi anpassar, när det finns möjlighet, verksamheten efter var barnen står i sin utveckling, inte efter ålder. Det här behöver vi utveckla Introducera stopp/nej- metoden på alla avdelningar, vilket innebär att barnen/ personalen tränar på att säga nej och sätta upp handen för att värna om den egna integriteten. Förskollärarna ansvarar för att introducera metoden för barn och föräldrar och arbetslagen ansvarar för att den används och följs. Föskolechefen utarbetar en blankett att använda när barn blir trakasserade eller kränkta. Arbetslaget ansvarar för att den används. Minimera väntansituationer, t.ex före/ efter maten eller vid in/ utgång för att minska konflikter. Mindre grupper/ fördela personalen. Arbetslagen på varje avdelning ansvarar för detta. Söka litteratur om människor med olika sexuell läggning, samkönade äktenskap, olika kulturer.arbetslaget på varje avdelning ansvarar för detta. Det här kommer vi att satsa på kommande läsår.. Vi kommer att introducera stopp/ nej-metoden på alla avdelningar. Hela arbetslaget ansvarar för att den används och följs. Föskolechefen utarbetar en blankett att använda när barn blir trakasserade eller kränkta. Arbetslaget ansvarar för att den används. Det här krävs för att vi ska klara det Hela arbetslaget ansvarar för planering och genomförande. Schemalagd planeringstid för arbetslaget.

6 Lissgårdens arbete med att förebygga/ upptäcka och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vi kartlägger regelbundet för att identifiera riskfaktorer Att vara medvetet närvarande vuxna i verksamheten. Låta barnen leka i avskildhet men under viss uppsikt. Barnintervjuer Enkäter Regelbundna samtal med föräldrar Observationer Regelbundna samtal i personalgruppen TRAS - ett material som Bollnäs kommun använder för tidig registrering av språket i förskolorna. Vi går igenom likabehandlingsplanen med barnen och föräldrarna. Lissgårdens arbete med att utreda/ åtgärda trakasserier och kränkande behandling Handlingsplan mot trakasserier och kränkningar 1. Prata med den utsatte 2. Prata med den som utsätter 3. Informera föräldrarna 4. Observationer under en tid 5. Uppföljning med barn och föräldrar 6. Avslut. Allt dokumenteras på särskild blankett.

7 Likabehandlingsplanens process Förskolechefen ordnade två dagar i Tällberg 5-6 maj 2011, då planen aktualiserades och Lissgården utarbetade ett förslag. Planen skall presenteras för föräldrarna på ett föräldramöte i höst för att ta in deras synpunkter på denna. Planen kommer även att finnas presenterad på hemsidan om föräldrarna vill titta mera ingående. Planen introduceras på ett lättfattligt sätt för barnen på samlingar. Den fastställs först när alla åsikter har beaktats dock senast 1 oktober 2011 och gäller 1 år frammåt.