Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Enligt 14a kap. 8 skollagen och 3 kap. 16 diskrimineringslagen Sonfjällsskolan, Hede Rymden, Paviljongen och 6-9 Gäller under läsåret Handlingsplanens främsta syfte är att främja barn och elevers lika rättigheter och att förebygga och motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling, trakasserier och mobbning.

2 All verksamhet på Sonfjällsskolan i Hede skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt. Kännetecknen skall vara respekt, solidaritet och tolerans. Vision All personal vid Sonfjällsskolan i Hede tar bestämt avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och olika slag av kränkande behandling. Vid Sonfjällsskolan ska barn, elever och vuxna arbeta tillsammans i trygghet, trivsel och en ömsesidig respekt för varandra. Det är personalens förhoppning och mål att varje barn/elev varje går till sin arbetsplats med positiva förväntningar och med en vetskap om att trygghet och kamratskap existerar. Varje barn skall veta de är värdefulla i skolorganisationen. Alla som vistas på skolan har ett gemensamt ansvar för skapandet av den goda skolan. Verksamheten i skolan skall utformas enligt grundläggande demokratiska värderingar. Skolan skall arbeta för barn och elevers lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta förhållningssätt har sin grund i de två lagar som reglerar likabehandlingsarbetet. Diskriminering föreligger då skolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det finns en direkt koppling till barnet, denna koppling kan exempelvis vara barnets kön. Indirekt diskriminering kan föreligga om skolan behandlar alla lika. Detta sker då skolan tillämpar ett förfaringssätt som verkar vara helt neutralt men missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med; kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder

3 Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är också trakasserier när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder eller andra av ovan nämnda anledningar. Trakasserier och kränkande behandling kan vara; fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn, viskningar) psykosociala (utfrysning, grimaser, hånfulla leenden, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, msn, fotografier och meddelanden på olika webbcommunities) Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Ansvar Rektor har det övergripande ansvaret för; att årliga planer mot diskriminering och kränkande behandling upprättas att se till att ett målmedvetet arbete för att främja barns lika rättigheter och att motverka diskriminering och kränkande behandling bedrivs vid Sonfjällsskolan att planen förankras hos all personal i verksamheten. Detta sker genom att planen presenteras vid de olika enheternas personalkonferenser. att nyanställda blir informerade om vad Likabehandlingsplanen innebär. att alla barns vårdnadshavare får information om den reviderade Likabehandlingsplanen samtidigt som de ges möjlighet att lämna egna synpunkter. att Föräldrarådet är delaktigt vid revidering och upprättande av ny Likabehandlingsplan. Föräldrarådet träffas två gånger per termin. ansvara för att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av ärenden där diskriminering och kränkande behandling förekommit och se till att dessa rutiner följs

4 Alla som arbetar i skolan skall; aktivt motarbeta alla former av diskriminering och kränkande behandling genom kontinuerliga kartläggningar och samtal medverka till att upptäckt av överträdelser görs aktivt ingripa och skyndsamt rapportera vid misstänkt kränkande behandling och diskriminering samt medverka vid eventuella utredningar och åtgärder främja jämställdhet mellan könen vara goda förebilder för den uppväxande generationen medverka till att innehållet i denna plan blir känt för alla som är berörda av Sonfjällsskolans verksamhet Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen på Sonfjällsskolan leder tillsammans med rektor det övergripande arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Den bistår direkt eller indirekt med utredning och åtgärder gällande den aktuella kränkningen. Berörd personal informeras. Trygghetsgruppen träffas först och främst 1 gång/månad men även då behov finns. För att förverkliga skolans vision krävs att; eleverna ges tid och möjlighet att uttrycka sina åsikter på ett respektfullt sätt i olika forum och diskussioner alla vuxna tydligt markerar den värdegrund som gäller för alla på skolan arbetsmiljön kontinuerligt diskuteras och utvärderas alla som finns i verksamheten är lyhörda och uppmärksamma på hur elever och personal mår det finns en aktuell Likabehandlingsplan som är förankrad hos elever, personal och vårdnadshavare. Vid varje terminsstart revideras planen. Befogade tillsägelser Förbudet för personal att utsätta elever för kränkningar och trakasserier gäller inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och en god lärmiljö. Detta trots att eleven ibland kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Tillrättavisningar skall alltid ges på ett omdömesgillt sätt.

5 Åtgärder som behövs för att främja likabehandling och förhindra trakasserier och kränkande behandling Det är genom samtal och observationer som trakasserier och kränkande behandling kan förhindras, upptäckas, bedarra och försvinna. Det är av yttersta vikt att denna upptäckt görs i ett tidigt stadium annars är det lätt att kränkningarnas och trakasseriernas omfattning ökar med en accelererade hastighet. Alla som ser, hör eller utsätts för handlingar som inte acceptabla skall omedelbart kontakta en vuxen på skolan för att få stöd, stöttning och hjälp med att komma tillrätta med problemet. I de vardagliga rutinerna ingår även nedanstående punkter som mentorer, övriga i arbetslaget och rektor ansvarar för; Klassråd varannan vecka. Vid dessa möten skall punkten arbetsmiljö och trivsel finnas med. Klassens elevrådsrepresentant tar med sig frågor och funderingar till elevrådet. Elevråd en gång per månad. Vid detta möte deltar rektor och en person från Grottan. Under elevernas raster skall det finnas rastvärdar enligt ett uppgjort schema. Under en lektion i veckan används arbetsmaterialet SET som innebär social och emotionell träning. Varje klass utarbetar egna ordningsregler. Dessa regler skall utformas i en positiv anda. Vid utvecklingssamtalen, 1 gång per termin, tas frågor om trivsel och kamratskap upp. Varje termin görs en trivselenkät som tydligt visar hur barnen trivs i skolan och den visar också tydligt om elever är utsatta för kränkningar eller trakasserier. På skolan finns Kompisstödjare som är utbildade av Friends. Mål och åtgärder för läsåret Med Skolverkets rapport, Sonfjällsskolans kvalitétsredovisning, elevenkäter och observationer som underlag har varje arbetsenhet en egen arbetsgång för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. På Sonfjällsskolan arbetar vi genomgående med studiematerialet SET. All personal har genomgått SET-utbildning. Under SET-lektionerna arbetar eleverna återkommande med samtal, värderingsövningar och diskussioner kring etiska frågor och dilemman.

6 Rymden har som mål att utveckla elevernas förmåga i konflikthantering. Det är av stort värde att barn i tidig ålder får verktyg att lösa och hantera konflikter. Eleverna på Rymden går antingen i förskoleklass eller tillhör åk. 1. Personalen skall använda sig av olika konfliktlösningsmetoder för att barnen skall kunna upptäcka sambandet mellan sitt eget handlande, reaktioner hos klasskamrater och konsekvenser av handlandet. De olika konfliktlösningsmetoder som de huvudsakligen kommer att använda sig av är: SET- Social Emotionell Träning Seriesamtal, en metod där elev och vuxna ritar och samtalar utifrån något som inträffat Lions Quest Vid läsårets slut och fortlöpande under läsåret utvärderas konflikthanteringsmetoderna. På Paviljongen går elever som tillhör årskurs 2-5. All personal på Paviljongen har en grundtanke i sitt arbete. Alla barn är allas ansvar och alla barn skall vara allas skolkamrater. För samhörigheten mellan barnen skall växa sig stark organiseras Elevens val utifrån intresse och inte utifrån klasstillhörighet Storsamlingar för åk. 2-5 var femte vecka. Då får alla barn på Paviljongen se, lyssna till och upptäcka vad barn i andra klasser arbetat med sedan förra Storsamlingen. Livskunskap SET- är schemalagd varje vecka. Klassråd var 14:e dag. Elevråd, en gång per månad. Massage, för att lära sig att slappna av och lära sig vad avslappning och ro innebär. Fortlöpande samtal med barnen om hur de uppträder mot varandra och hur de skall hantera konflikter, trakasserier och kränkande behandling. Trivselenkät 1 gång per termin Vid arbetslagskonferensen i början av höstterminen enades personalen i åk 6-9 om att åtgärda de brister i barnens psykosociala arbetsmiljö som framkommit vid enkäter, redovisningar och rapporter. Det framkom att några elever blir retade, förolämpade och utsatta för trakasserier under sina skoldagar

7 Mål 1: Fler elever skall känna sig trygga och respekterade Detta mål kan nås genom att; SET-lektioner på mentorstiden Tjej- och killsnack i åk.6 och 8. Kyrkan ansvarar för dessa samtal. Trygghetsgruppens arbete där både lärare och elever ingår. Dessa möten genomförs en gång per månad och det är rektors ansvar att det fungerar med kallelser, genomförande och uppföljning. Det grova språket som stundtals förekommer skall reduceras. Vi från skolan påtalar det grova språket och är verbala föredömen. Vi skall vara rädda om orden så att de inte sitter kvar livet ut. En del elever upplever inte att de har någon vuxen att tala med när de har problem och funderingar. Mål 2: Alla elever skall känna att det finns någon vuxen som de kan vända sig till när de har problem av något slag Detta mål kan förhoppningsvis nås genom att ; Elevhälsan synliggörs och skapar förtroendefull atmosfär Mentorerna har en tid då de är anträffbara för eleverna. Varje mentor har ansvar för att denna tid disponeras på bästa möjliga sätt. Alla elever skall veta att de med förtroende kan vända sig till sin mentor eller annan personal på skolan. Tyvärr är det också så att några elever känner sig kränkta av vuxna på skolan. Mål 3: Ingen elev skall känna sig kränkt av någon vuxen på skolan För att nå detta mål skall; Alla fall där personal kränker elever skall rapporteras till Trygghetsgruppen och därefter genomför gruppen samtal med berörda elever. Mentorerna samtala med eleverna om vad ordet kränkning betyder för var och en. Alla samtal med enskilda elever skall genomföras på ett respektfullt och omdömesgillt sätt. Under och efter en dag på skolan har några elever problem med huvudvärk och ett irriterat sinnelag. Detta kan i vissa fall bero på en orolig klassrumssituation, dålig luft och konflikter

8 med kamrater men kan även bero på att eleverna inte har tillräckligt stor kunskap om vad som påverkar hälsan och måendet på ett positivt sätt. Mål 4: Elevernas hälsa skall förbättras Det finns många sätt att förbättra välmåendet och uthålligheten hos eleverna. Personalen i åk 6-9 har valt att detta läsår ; arbeta för att lugn och ro råder i klassrummet ljudabsorberande plattor sätts upp i de klassrum där de enligt ljudmätningar behövs rektor ansvarar för att en ny mätning av luft och temperatur genomförs i klassrum 19 lektioner där elever arbetar med området Mat och sömn. En obligatorisk kvällsaktivitet i åk 6-9. Polisen, drogsamordnaren och en hälsoterapeut föreläser. Barnens vårdnadshavare bjuds in till denna kväll i hälsans tecken. Alla elever får en gång per termin utvärdera den psykosociala miljön genom att fylla i en trivselenkät. Varje arbetslag tar del av resultatet och kommer gemensamt fram till hur resultatet kan förändras positivt fram till nästa enkättillfälle. Trygghetsgruppen konstruerar enkäten. Åtgärdsplan vid kränkande behandling Steg 1 Personal som får kännedom om kränkande behandling eller diskriminering bedömer fallet och kontaktar Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen ansvarar för att utse två ansvariga samtalsledare som tillsammans med rektor är ansvariga för att en utredning omgående påbörjas. Samtalsledarna meddelar/kontaktar rektor, elever och vårdnadshavare. Steg 2 Åtgärdstrappan 1. Enskilt samtal med den kränkta/kränkte 2. Enskilt samtal med den som kränkt 3. Samtal med den kränkta/kränkte föräldrar samma dag, denna kontakt tas efter samtalet med eleven. 4. Samtal med kränkarens föräldrar samma dag men efter samtal med eleven. 5. Samtal med den som kränkt. Antal samtal kan variera beroende på hur framgångsrika träffarna är. 6. Uppföljningssamtal med alla inblandade. Efter detta samtal görs en bedömning om fortsatta stödåtgärder.

9 7. Återkoppling till föräldrar samt eventuellt beslut om fortsatta stödåtgärder. Om ovanstående stödåtgärder inte är tillräckliga fortsätter vi med andra stödinstser 1. Samtal med kränkarens föräldrar, ansvariga samtalsledare samt rektor. Beslut tas om ytterligare stödåtgärder. 2. Uppföljande samtal med dem kränkte/kränkta och dennes föräldrar, ansvariga samtalsledare samt rektor. Utvärdering av stödåtgärder och eventuellt beslut om nya stödåtgärder. Om dessa stödåtgärder inte är tillräckliga sätts ytterligare stödåtgärder in 1. Samtal med kränkaren och dennes föräldrar, samtalsledare och rektor 2. Uppföljningssamtal med den kränkte/kränkta och dennes föräldrar, samtalsledare och rektor. 3. Polisanmälan 4. Kontakt med sociala myndigheter Alla samtal dokumenteras och godkänns av berörda parter. Hede 2010.