Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullegårdens förskola Partille Kommun 2014

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Grunduppgifter Utvärdering Främjande insatser Kartläggning Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer Begrepp och exempel

3 1. Inledning Rättigheten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter och bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett deras eller deras närståendes kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Dessa rättigheter regleras av diskrimineringslagen (2008:567) där det står att alla förskolor varje år skall skriva en likabehandlingsplan. Barnen har också rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för kränkande behandling. Denna rätt uttrycks i skollagen (2010:800), där det står att alla förskolor även skall skriva en plan mot kränkande behandling. Vi har valt att slå ihop dessa två planer till en gemensam, Plan mot diskriminering och kränkande behandling. I fortsättningen benämns denna likabehandlingsplan eller planen. Två pedagoger från vår förskola har suttit i en likabehandlingsgrupp tillsammans med två pedagoger från den andra förskolan i vår enhet. I gruppen har vi diskuterat och planerat våra förskolors arbete med likabehandlings- och värdegrundsfrågor. Detta arbete har resulterat i en likabehandlingsplan för respektive förskola. I vår plan gör vi skillnad på ansvar som ligger på pedagoger och ansvar som ligger på all personal. Med pedagoger menar vi både barnskötare och förskollärare. Med all personal menar vi förutom pedagoger även köks- och städpersonal. Förskolechefen ansvarar för att all nyanställd personal blir insatt i den aktuella likabehandlingsplanen. 2. Grunduppgifter 2.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. 2.2 iga för planen Förskolechefen. 2.3 Vår vision Vår gemensamma vision är att alla barn och vuxna skall känna sig omtyckta, trygga och sedda på vår förskola för att få en positiv bild av sig själva. En positiv självbild är en förutsättning för att se och bemöta andra med respekt och acceptera varandras olikheter. Vårt uppdrag är att visa på alla människors lika värde och förebygga och förhindra diskriminering utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Ingen skall heller behöva utsättas för trakasserier eller kränkande behandling på vår förskola. 2.4 Giltighet Planen gäller från till

4 2.5 Barnens delaktighet Vi har kartlagt verksamheten utifrån samtal med och observationer av barnen. Denna kartläggning har legat till grund för arbetet med likabehandlingsplanen. Vi pratar med barnen om deras rätt att bli lyssnade på samt deras möjligheter att kunna påverka sin vardag. Vi samtalar kontinuerligt samtala med barnen om var och när de eventuellt känner sig otrygga/utsatta på förskolan. 2.6 Vårdnadshavarnas delaktighet På höstens föräldramöte presenterades och diskuterades delar ur vår likabehandlingsplan. Vårdnadshavarna fick möjlighet att uttrycka sin syn på delaktighet och innebörden av kränkande behandling. Vi strävar efter att ha ett öppet klimat där vårdnadshavarna har möjlighet att diskutera likabehandlingsfrågor samt kunna ge förslag på förbättringsområden. Majoriteten av vårdnadshavarna uttrycker att den dagliga kontakten är viktigast både när det gäller barns och vårdnadshavares delaktighet och motverkan av kränkande behandling. 2.7 Personalens delaktighet Likabehandlingsgruppen representerar personal från vår förskola samt den andra förskolan i vår enhet. Alla pedagoger träffas regelbundet i våra AL-samtal för att hålla värdegrundsarbetet levande. 2.8 Förankring av planen Likabehandlingsgruppen ansvarar tillsammans med förskolechefen för att planen blir ett levande dokument, bland annat genom att se till att planerade satsningsområden genomförs. All personal får tillgång till planen genom att den finns tillgänglig på vår hemsida. En gång per termin träffas alla nyanställda med en representant ur likabehandlingsgruppen för att gå genom och diskutera likabehandlingsplanen. Vårdnadshavare får tillgång till planen genom att den anslås på varje avdelning. Det finns också möjlighet att få ett eget exemplar för de som är intresserade. 3. Utvärdering 3.1 Delaktiga i och beskrivning av hur utvärderingen av föregående års plan har genomförts. Vi har tillsammans i AL-samtalen diskuterat de olika diskrimineringsgrunderna och våra insatser och utvärderat planen tillsammans. Sedan har likabehandlingsgruppen sammanställt och reviderat planen. 3.2 Utvärdering av plan för 2013 Främjande insatser: Kompetensutveckling hos personal Vi har diskuterat alla sju diskrimineringsgrunderna och under våren hade vi extra stort fokus på diskrimineringsgrunden kön som var ett område vi såg att det behövdes extra fokus på. Alla pedagoger har läst Lilla genushäftet av Maria Hedlin och haft efterföljande diskussioner och provat på olika observationsmodeller för att synliggöra de olika förutsättningar flickor/pojkar ges. Pedagogerna har fått se filmen Tusen gånger starkare och även där har vi haft efterföljande diskussioner i arbetslagen. Under hösten har vi haft fokus på de resterande sex grunderna i våra AL-samtal. Det har framkommit att det kan vara svårt att få in vissa 4

5 delar naturligt men diskussionerna bidrar till att vi synliggör svårigheter och kan få tips av varandra. Alla nyanställda har blivit introducerade i likabehandlingsplanen och konflikthanteringsmodellen. Barns och vårdnadshavares inflytande - Likabehandlingsplanen presenterades för vårdnadshavare på föräldramöte under I diskussioner gällande former för vårdnadshavares inflytande framkommer att ett öppet klimat och en god kommunikation i den dagliga kontakten är den viktigaste faktorn. Vi pedagoger upplever att våra dagliga samtal med och observationer av barnen är ett bra sätt att synliggöra situationer och områden där diskriminering eller kränkande behandling kan uppstå. Värdegrundsarbete - Vi arbetar efter vår konflikthanteringsmodell och tycker oss se positiva effekter av att vi pedagoger hanterar konflikter på samma sätt. Det ger trygghet för både barn och pedagoger. Vi upplever modellen som ett bra stöd både i konfliktsituationer och som samtalsunderlag med kolleger. Aktionslärande samtal- Vi har haft ett forum 1g/vecka där pedagoger har getts möjlighet till diskussioner och reflektioner kring likabehandlings/värdegrundsfrågor. Barns rättigheter- Alla barn som lämnar förskolan ska ha fått en inblick i barns rättigheter utifrån barnkonventionen. Vi arbetar med det med ett extra fokus under barnets sista år på förskolan. Vi jobbar ständigt med alla barn om att få barnen medvetna om deras rätt att påverka sin vardag. Förebyggande åtgärder : Konflikthantering- Alla pedagoger har läst diskuterat Margareta Öhmans konflikthanteringsmodell. Det känns som en trygghet för pedagogerna att alla hanterar konflikter på samma sätt och att den är ett samtalsunderlag pedagoger mellan. Vi ser att det är viktigt att vi har en gemensam modell och det är viktigt att vi håller den levande. Utanförskap: Vi arbetar med känslor för att hjälpa barnen att sätta ord på vad de känner. Det är vårt jobb att se till att alla får möjlighet att bli sedda. Som underlag i vårt värdegrundsarbete använder vi oss bl. a av Snick och Snack - materialet. Övergångar mellan aktiviteter- Vi delar barnen i mindre grupper, förbereder dem inför aktivitet. Vid påklädningssituationer ser vi till att en pedagog så fort det går tar dem som är färdiga och går ut. 3.3 Utvärdering av plan för 2014 Likabehandlingsgruppen ansvarar tillsammans med förskolechefen för att utvärdera planen, detta ska vara gjort senast För att kunna se resultaten kommer vi gå igenom de insatser vi gjort. 4. Främjande insatser 4.1 Vårdnadshavarnas inflytande Få vårdnadshavare delaktig i arbetet kring vår likabehandlingsplan. Vi ser till att planen presenteras och finns tillgänglig för vårdnadshavare och uppmuntrar till delaktighet i arbetet med den. Vi arbetar för ett gott samarbete mellan hem och förskola, detta för att den dagliga kontakten ska genomsyras av ett öppet klimat och en god kommunikation. 5

6 ig 4.2 Värdegrundsarbete Vårt mål är att alla barn och vuxna i vår verksamhet skall få ett positivt och stärkande bemötande. I Lpfö 98 står: "Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningsätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder." Personalen tar ansvar för att vara goda förebilder och tillvaratar möjligheter att visa på positiva bemötanden i vardagen. Vi hjälper barnen genom att visa olika sätt att uttrycka sig på och uppmuntrar dem att sätta ord på sina känslor. Vi ingriper alltid i konfliktsituationer för att stödja barnen på deras väg mot att kunna lösa konflikter på ett konstruktivt och socialt accepterat sätt. Vi utgår från en gemensam konflikthanteringsmodell utifrån boken Empati genom språk och lek av Margareta Öhman. ig All personal. 4.3 Aktionslärande samtal (AL-samtal) Vårt mål är att ha ett forum där alla pedagoger ges möjlighet att lyfta och diskutera frågor som rör värdegrunds och likabehandlingsarbete på vår förskola. Detta blir ett viktigt forum för implementeringen av vår plan. I forumet diskuterar vi och följer upp de insatser som ingår i planen. Förskolechef och alla pedagoger. 4.4 Barns rättigheter Vårt mål är att alla barn under sin tid på förskolan ska få kännedom om sina rättigheter enligt Barnkonventionen. I vårt dagliga arbete ska vi stödja/uppmuntra barnen till att vara självständiga individer som vågar 6

7 uttrycka sin vilja/åsikt och att sätta sina egna gränser. Detta innebär att vi redan med de minsta barnen visar på metoder för att kunna läsa av andra men också kunna ge uttryck för sina egna känslor. Sista året på förskolan ska alla barn få kännedom om sina rättigheter med utgångspunkt i de olika artiklarna i barnkonventionen. De ska också ges möjlighet att fördjupa sig i dessa utifrån sina egna intressen och förutsättningar. 4.5 Diskrimineringsgrunden Kön Vårt mål är att inget barn ska bli diskrimerat på grund av kön. Vi arbetar aktivt med förhållningssätt hos barn och pedagoger för att minimera riskerna att vi i planeringen av verksamheten och utformning av miljöer befäster traditionella könsroller som kan begränsa barnen i deras val. 4.6 Diskrimineringsgrunden Könsidentitet eller könsuttryck Vårt mål är att inget barn ska bli diskriminerat på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Vi stärker barnen genom att uppmuntra dem till att själva välja hur de vill klä sig och vilken roll de vill ta i olika sammanhang. 4.7 Diskrimineringsgrunden Etnisk tillhörighet Vårt mål är att inget barn ska bli diskriminerat på grund av sin etniska tillhörighet. Vi arbetar aktivt med förhållningssätt hos både barn och personal för att minimera riskerna för fördomar som hindrar oss från att se till varje individs unika egenskaper. 7

8 4.8 Diskrimineringsgrunden Religion eller annan trosuppfattning Vårt mål är att inget barn ska bli diskriminerat på grund av religion eller annan trosuppfattning Genom ett medvetet val av bland annat de aktiviteter och den litteratur vi erbjuder på förskolan visar vi på ett naturligt sätt det positiva med att vi har en stor mångfald i vårt samhälle. 4.9 Diskrimineringsgrunden Funktionsnedsättning Vårt mål är att inget barn ska bli diskriminerat på grund av funktionsnedsättning. Vi utformar vår verksamhet så att både aktiviteter och miljöer är tillgängliga för alla barn Diskrimineringsgrunden Sexuell läggning Vårt mål är att inget barn ska bli diskriminerat på grund av närståendes sexuella läggning. I vårt val av litteratur och i samtal med barn är noga med att visa på många olika typer av relationer och familjekonstellationer. 8

9 4.11 Diskrimineringsgrunden Ålder Vårt mål är att inget barn ska bli diskriminerat på grund av ålder. Vi ser till att barnens intressen och behov väger tyngre än deras ålder i planeringen av verksamheten och erbjudandet av material och miljö. 5. Kartläggning 5.1 Kartläggningsmetoder Vi har kartlagt verksamheten och miljön genom observationer av och samtal med barnen på de olika avdelningarna. Vi har även samtalat med vårdnadshavare om deras bild av en god förskoleverksamhet och -miljö. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har observerat och samtalat med barn på vår förskola för att kunna fånga upp deras egna känslor om var och när diskriminering och kränkande behandling kan uppstå. Vi har uppmuntrat vårdnadshavare till att berätta om det som barnen pratar om hemma gällande deras vistelse på förskolan. I den dagliga kontakten kan vi tidigt fånga upp barnens upplevelser, positiva som negativa. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi har kartlagt miljön på vår förskola och utifrån denna funderat kring var och när diskriminering och kränkande behandling kan uppstå. Under våra AL-samtal har vi uppmärksammat områden som vi behöver lägga extra fokus på. 5.2 Resultat och analys I vår kartläggning har framkommit att Trots en gemensam konflikthanteringsmodell händer det att barn i konfliktsituationer får negativ uppmärksamhet. Vi tror att detta är negativt för barnens möjlighet att få en positiv självbild. Vi ser svårigheten i att visa på mångfald i en homogen miljö som vår förskola är. Under våra AL-samtal har vi upptäckt att våra samtal om barns inflytande/delaktighet behöver fördjupas. 9

10 6. Förebyggande åtgärder 6.1 Positiv förväntning av barn Vårt mål är att alla barn som hamnar i konflikt ska känna att vi har en positiv bild av dem och att de får en positiv bild av sig själva och varandra. Åtgärd Vi arbetar med att förstärka det positiva barnet gör och stärker barnet inför gruppen. Vi behöver tänka på vårt förhållningssätt och få mer verktyg för hur vi hanterar situationerna. Vi vill lyfta problematiken i ett AL-samtal för att kunna dela med oss av våra olika erfarenheter och metoder. ig Alla pedagoger tillsammans med likabehandlingsgruppen och förskolechef. 6.2 Diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet samt Religion eller annan trosuppfattning. Vårt mål är att få arbetet med dessa diskrimineringsgrunderna mer levande i vår verksamhet. Åtgärd Vi arbetar i en homogen förskola där vi upplever det svårt att synligöra mångfald i samhället. Vi önskar fortbildning i form av t ex föreläsare med erfarenhet av ämnet. Vi kommer att leta efter goda exempel i vår närmiljö för att få tips och idéer. ig Likabehandlingsgruppen i samarbete med förskolechef. 6.3 Barns inflytande och delaktighet Vårt mål är att alla barn ska få möjlighet att kunna utveckla sin förmåga att kunna uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Lpfö 98/10 Åtgärd Att gå djupare in på ämnet inflytande/delaktighet för att se över barns möjlighet till att kunna påverka sin tid på förskolan. 10

11 ig Alla pedagoger och förskolechef. 7. Rutiner för akuta situationer 7.1 Policy På vår förskola skall det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På vår förskola skall vi ha en tillåtande och trygg miljö för barn och vuxna. Vi vill vara nära barnen för att kunna ha uppsikt över vad som händer. Genom att aktivt arbeta för att skapa en trygg miljö med närvarande vuxna ger vi även barnen förutsättningar att själva kunna signalera när någonting inte känns bra. Vårt mål är även att ha ett öppet klimat och en ständig dialog. Detta gäller såväl personal-barn som personalpersonal och personal-vårdnadshavare. 7.2 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vi vill att barn och vårdnadshavare skall kunna vända sig till all personal på vår förskola. Personalen har ett gemensamt ansvar för alla barn på förskolan. 7.3 Rutiner när barn kränks av andra barn Vi pratar med barnen om det som hänt och hjälper dem att reflektera över situationen. Vi tycker det är viktigt att båda parter kommer till tals och vårt fokus ligger på hur vi går vidare. Det är viktigt att vi ser över miljön och rutiner som rör händelsen. Detta för att kunna förebygga att liknade situationer skall uppstå. Vid mer långtgående och upprepade kränkande handlingar informeras vårdnadshavarna till båda parter och händelsen dokumenteras. I detta skede informeras även förskolechefen som i sin tur är skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. 7.4 Rutiner när barn kränks av personal I den aktuella situationen är vi måna om att visa att vi tar barnets parti. När barnen inte är närvarande diskuteras den uppkomna situationen med den berörda personalen. Vid upprepade kränkningar skall förskolechefen alltid informeras och händelsen dokumenteras. Förskolechefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till vårdnadshavare och sedan till huvudmannen. 7.5 Rutiner för uppföljning När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavare skall ett uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphört upprättas en handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Förskolechefen och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp. När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet för att följa upp händelsen. Om situationen inte förbättras kontaktar förskolechefen återigen huvudmannen. 7.6 Rutiner för dokumentation Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar dokumenteras och 11

12 att handlingsplan upprättas när så krävs. 7.7 sförhållande Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet när en kränkande handling har uppstått. 8. Begrepp och exempel Begrepp förklarade av Diskrimineringsombudsmannen (DO): 8.1 Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. 8.2 Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. 8.3 Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. 8.4 Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. 12

13 Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. 8.5 Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] 8.6 Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] 8.7 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] 13

14 8.8 Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] 8.9 Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] 8.10 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] 8.11 Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika 14

15 sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 15