Likabehandlingsplan Östad förskolor

Transkript

1 1 (10) Likabehandlingsplan Östad förskolor I Östad förskolor ingår: Björkhyddans förskola, Björnens förskola och familjedaghem omfattande åldrarna 1-5 år. Vår vision är: På vår enhet möts du av barn och elever som med lust, glädje och nyfikenhet är med och formar sin egen framtid. De har tillit till sin egen förmåga och vågar göra skillnad för att kunna möta omvärlden. Vår värdegrund baseras på delaktighet, trygghet och gemenskap. Uppdraget Förskolans uppdrag är att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns lagar och förordningar som vi ska följa. Enligt 6 kap i Skollagen angående kränkande behandling samt 3 kap i Diskrimineringslagen ska huvudmannen (Lerums kommun) se till att: Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Man förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering. Det upprättas en årlig plan/likabehandlingsplan. LERUM2000, v 2.0, För Östad förskolor och familjedaghem finns en gemensam likabehandlingsplan, men olika årliga planer för varje verksamhet. En gemensam likabehandlingsplan syftar till att öka likvärdigheten bland våra förskolor, höja kompetensen på likabehandlingsarbetet samt stärka känslan av att vi tillhör samma enhet och arbetar tillsammans. I likabehandlingsplanen beskrivs det som gäller för alla förskolor och det som är gemensamt, t.ex. uppdrag, rutiner och dokumentation. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges Torg (vx) Pg Lerum (fax) lerums.kommun@lerum.se Bg

2 2 (10) Den årliga planen skiljer sig från förskola till förskola då den bygger på respektive förskolas kartläggningar vilka kan resultera i olika målsättningar och åtgärder. Då det är en årlig plan, analyseras kartläggningsmetoderna och målen utvärderas vilket sedan ska resultera i en ny årlig plan. Likabehandlingsplanen revideras vid behov, till exempel om uppdraget ändras eller om vi på enheten ändrar gemensamma beslut. Definitioner: Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer och grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn enligt någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Eftersom diskriminering handlar om missgynnande, förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering/trakasserier. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Enligt läroplanen för förskolan ska "inget barn i förskola utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan religionsuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling" (SKOLFS 1998:16).

3 3 (10) Trakasserier innebär ett handlande av en individ som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Kön: När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker de är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi kan kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. Könsidentitet eller könsuttryck: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att han vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. Etnisk tillhörighet: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. Religion eller annan trosuppfattning: Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av pedagogerna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. Funktionsnedsättning: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. Sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. Ålder: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som har valt det. De andra barnen retar honom för det. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Det betyder att någon missgynnas genom tillämpning av

4 4 (10) en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund. Med begreppet likabehandling menas att barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. I Skollagen 6 kap 3 definieras kränkande behandling som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna, kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. En handling benämns som kränkande om den upplevs så av den enskilda individen. Främja och förebygga: Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Arbetet med att främja likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som ska prägla arbetet i verksamheterna. För att arbetet ska bli systematiskt sätter respektive förskola upp utvärderingsbara mål för det främjande arbetet. Dessa skrivs i varje förskolas årliga plan. Attityder och föreställningar, uttalade eller outtalade, om vad som är att betrakta som normalt eller onormalt ligger ofta bakom kränkningar och diskriminering av barn i verksamheten. Ett sätt att hantera detta i Östad förskolor är att personalgruppen återkommande reflekterar och synliggör både egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Det främjande arbetet ska vara en del av det dagliga arbetet, baserat på kunskap, omfatta kompetensutveckling, genomsyras av diskussioner om normer och attityder samt omfatta delaktighet och inflytande för barnen. I mål och insatser för det främjande arbetet ska alla diskrimineringsgrunder finnas med. Mål och insatser i det främjande arbetet kan skilja från förskola till förskola. Flertalet insatser är dock gemensamma för alla förskolor, till exempel:

5 5 (10) Pedagogerna ger barnen vägledning i att lösa konflikter Vuxennärvaro vid utevistelse och inomhus där barnens lek är Pedagogerna bekräftar, bemöter och förstärker positiva tankar och handlingar Planerade rutiner för inskolning Inga inbjudningskort till kalas delas ut på förskolan Pedagogerna för ett kontinuerligt arbete med att granska sina egna attityder och värderingar Dagliga och kontinuerliga samtal med föräldrar Genomgång av material Planerat och kontinuerligt arbete för gruppens sammanhållning Pedagogisk planerad verksamhet, till exempel sammansättningar av olika grupper Genom årlig kartläggning av det förebyggande arbetet får personal och barn förståelse för varför och i vilka sammanhang kränkningar uppstår, samt hur de tar sig uttryck, så att verksamheten kan sätta in relevanta åtgärder. Det som kartläggningen visar ska ligga som grund för kommande års mål med likabehandlingsarbetet och skrivs i den årliga planen. Den årliga planen är specifik för respektive förskola, då kartläggningen kan visa på olika saker. Mål och åtgärder i det förebyggande arbetet behöver inte innefatta diskrimineringsgrunderna. Upptäcka/kartlägga: Ett sätt att motverka diskriminering och kränkande behandling är att återkommande kartlägga förhållandena i den egna verksamheten. En kartläggning kan bland annat innebära att se över om verksamheten genom sin organisation, regler, gruppindelningar, rutiner, schemaläggning och andra inslag kan leda till att barn blir diskriminerade eller utsätts för kränkande behandling. Gemensamma kartläggningsmetoder för Östad förskolor är: planerade samtal enkäter

6 6 (10) incidentrapporter genomgång av rutiner och regler kartläggning av indirekt diskriminering Utöver dessa har respektive förskola egna kartläggningsmetoder, beroende på mål i den årliga planen. Det är avgörande att alla barn och vuxna känner att de har någon på förskolan till vilka de med förtroende kan vända sig när de själva eller något annat barn blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Ett barn som långvarigt blir utsatt för kränkningar kan: verka ledsen och olycklig, håglös och passiv ha svårigheter att koncentrera sig underprestera sakna vänner ha svårigheter att tala i grupp ha svårigheter att hävda sig i kamratgruppen sova dåligt, ha mardrömmar vara motvillig att gå till förskolan komma hem med trasiga, förstörda eller borttappade kläder och saker utan förklaringar komma hem med blåmärken eller sår utan att förklara varför muta eller köpa kompisar med pengar eller saker Utreda och åtgärda: Ur Skollagen: Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En

7 7 (10) förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller elev känner sig utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. För rapportering till huvudmannen gäller samma rutin för alla förskolor i Lerums kommun. Anmälan görs skyndsamt via särskild blankett av rektor eller förskolechef. Detta gäller alltså när personal har kränkt eller trakasserat ett barn eller elev. Personalen har skyldighet att anmäla till sin chef om han/hon upptäcker att en annan personal kränker eller trakasserar ett barn. Det krävs inga bevis för att en kränkning ska ha ägt rum för att en utredning ska inledas. Utredningsskyldigheten är också oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare, barn eller elev uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. I Lerums kommun tillämpas följande rutin för ett första utredningssamtal och för information till vårdnadshavare: När skol- eller förskolepersonal får information om att ett barn eller en elev känt sig utsatt för kränkande behandling genomför förskolan eller skolan ett utredningssamtal inom 24 timmar. De tar också kontakt med vårdnadshavarna, både till den som blivit utsatt för kränkande behandling och den som utsatt någon för kränkande behandling. Detsamma gäller för barn eller elev som anser sig ha blivit utsatt för trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Utredningen ska alltid dokumenteras. På Östad förskolor sker all dokumentation och utredningsrutiner på samma sätt, oavsett förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen fördelar sig alltid över de platser där barn leker för att ha bästa uppsikt. En god och daglig kontakt med vårdnadshavarna för att eventuellt få fram mer information än det vi ser och hör. När någon i personalen har minsta misstanke ska hela arbetslaget informeras, så särskild noggrann observation kan göras.

8 8 (10) I all kontakt med barnen verkar vi för att göra det enkelt och naturligt för dem att ta hjälp av oss vuxna vid osämja/konflikt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Berörda barn observeras särskilt. Diskussion i arbetslaget eller med andra kollegor kring vad det är vi ser och vad det betyder. Vid behov tas hjälp av specialpedagogen. Samtal med barnen kring aktuell händelse. Allas upplevelser blir lyssnade till och bekräftade. Förskolechefen ska informeras enligt lag. Förskolechefen anmäler till huvudman. Ansvarig pedagog samtalar med barnets föräldrar. Ansvarig pedagog utreder och tecknar åtgärder. Vid behov medverkar specialpedagog eller förskolechef i detta. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Händelsen anmäls till förskolechefen. Vårdnadshavare informeras. Förskolechefen utreder och tecknar åtgärder. Förskolechefen anmäler till huvudman. Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och hans/hennes vårdnadshavare. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om hur relationen med det berörda barnet fungerar. Om åtgärderna inte är tillräckliga kontaktas verksamhetschefen för hjälp och stöd i det fortsatta arbetet.

9 9 (10) Rutiner för uppföljning och dokumentation: Varje gång det tecknas åtgärder ska det också anges när och hur uppföljningen ska ske. Vid behov tecknas sedan nya åtgärder och ytterligare uppföljning. Förfaringssättet är lika för alla förskolor i enheten: 1. Utredning om kränkande behandling 2. Handlingsplan 3. Uppföljning När barn kränker barn ska förskolechefen få del av denna dokumentation. När personal kränker barn dokumenterar förskolechefen. I den skriftliga dokumentationen ska det klart framgå vem som är ansvarig för varje åtgärd. Delaktighet och förankring: Delaktighet och förankring går hand i hand. Är du delaktig sker förankringen automatiskt. Diskussioner förs kontinuerligt på arbetslagsträffar, pedagogerna har enskilda ansvarsuppdrag vad det gäller kartläggningsmetoder. Utvärdering av den årliga planen sker gemensamt av alla på förskolorna, likaså de nya målen för kommande år. Själva utformandet av likabehandlingsplanen och den årliga planen skrivs av utvalda representanter. Information om gemensamma förhållningssätt och förfaranden sker på arbetsplatsträffar och studiedagar. Förankringen startar hos pedagogerna för att sedan spridas till barn och vårdnadshavare. För att vårdnadshavarna ska känna sig delaktiga och ha kunskap om likabehandlingsarbetet görs de delaktiga i olika kartläggningsmetoder, t.ex. genom enkäter, tydlig information om pågående arbete på respektive förskola. Vårdnadshavarna bjuds in till föräldramöte och enhetsråd där de aktivt kan delta i diskussioner. Likabehandlingsplanen och den årliga planen ska finnas väl synlig och vara lättåtkomlig på Östad förskolors hemsidor. Barnen involveras genom att pedagogerna hittar lämpliga metoder för att informera barnen om likabehandlingsarbetets syfte, planens innehåll och betydelse. Likabehandlingsarbetet kan brytas ner till olika områden där t.ex. bilderböcker, spel, handdockor och teckningar kan användas som medel för att ta upp olika teman som berör likabehandling eller belysa orättvisor som berör diskrimineringsgrunderna. Barnen görs också delaktiga och medvetna om när olika kartläggningsmetoder pågår, t.ex. enkäter och observationer.

10 10 (10) Den viktigaste förutsättningen för små barns delaktighet och inflytande, likväl som för oss vuxna, är att vi blir lyssnade till och att vi blir medvetna om hur vi lyssnar! Kompetensutveckling: De kompetensutvecklingsinsatser som genomförs varje år och är inriktade på likabehandlingsarbetet, kan skilja sig förskolorna emellan beroende på var respektive förskola befinner sig i sitt arbete. I Östad förskolor är det dock förskolecheferna och specialpedagogen som ansvarar för att personal kontinuerligt utbildas inom området diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ett sätt för oss att göra det på är att vi har en gemensam likabehandlingsgrupp med representanter från varje förskola och som har i sitt uppdrag att driva utvecklingen med likabehandlingsarbetet och fördjupa sig i det. Kompetensutvecklingsinsatser kan vara föreläsningar på APT, arbetsuppgifter utdelade av likabehandlingsgruppen och studiecirklar. På varje förskola ska det finnas flertalet exemplar av Skolverkets allmänna råd i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Kvalitetssäkring: Representanter från förskolorna och familjedaghemmen träffas 2-3 gånger per termin där bland annat uppdraget är att följa upp respektive förskolas arbete med den årliga planen. Den årliga planen löper över skolans höst -och vårtermin och startar veckan efter sommaruppehållet, vanligtvis vecka 32 och gäller ett år framöver. Utvärdering av planen påbörjas i april/maj för att sedan mynna ut i en ny årlig plan. Den nya planen ska vara klar vecka 25, men redo att tas i bruk först vecka 32. Detta för att förskolorna stänger några veckor under sommaren. Den förskola som har öppet under stängningsveckorna tar emot barn från alla förskolor i Östad/Gråbo och personal från de olika förskolorna arbetar tillsammans. Detta gör i praktiken att respektive förskolas årliga plan inte kan fullföljas under sommaren, utan måste utvärderas och revideras redan i vecka 25. Den personal som arbetar under sommaren har dock fortsatt ansvar och skyldighet att följa likabehandlingsplanen. De nya årliga planerna som skrivs, diskuteras och gås igenom av likabehandlingsgruppen. På så sätt säkerställs kvaliteten och förskolorna får insyn i varandras arbete. All personal som nyanställs på Östad förskolor ska delges och involveras i likabehandlingsarbetet och ta del av respektive förskolas årliga plan. Ansvarig är specialpedagogen och de pedagoger som sitter med i likabehandlingsgruppen.