Mobacken och Villans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Mobacken och Villans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Inledning Planen gäller från Planen gäller till a för planen Förskolechef Ewa Ottosson Vår vision På vår förskola skall alla barn känna sig trygga och bli respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola skall inget barn bli diskriminerat, trakasserat, eller utsatt för kränkande behandling. Barnens delaktighet Vi involverar barnen genom att aktivt skapa en medvetenhet kring föreställningen om att alla människor är lika mycket värda. Detta genom att hålla dilogsamlingar en gång i veckan där detta ämne behandlas på olika sätt. Fokus kommer ligga på att förmedla kunskap kring begreppet likabehandling genom tillexempel bokläsning, dockteater och andra typer av dramatiseringar. Barnet får göra sin röst hörd genom olika hjälpmedel såsom dockor och bilder samt i lättare diskussioner kring ämnen de kan relatera till. Deras berättelser, bilder och liknande tas till vara och utgör grunden för materialet till nästa likabehandlingsplan. Här får även barnen vara med och forma arbetet kring det vi kallar livsviktigt och här får barnen ha inflytande i Villan/Mobacken andan. Villan/Mobacken andan är regler som vi har och genom att barnen själva får upprätta dessa kan det bidra till att de följer dem bättre. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi kommer att göra föräldrarna delaktiga genom att informera kring arbetet med Likabehandlingsplanen på föräldramötet i höst. Vi kommer även att skicka ut skriftlig information till de som inte kan närvara vid mötet. Vi uppmuntar föräldrarna att omedelbart berätta för oss om de upplever att deras barn utsätts för kränkande behandling på förskolan- antingen genom direktkontakt vid hämning/lämning, mailkontakt med oss i personalen eller vid ett bestämt möte med personalen. Föräldrarnas berättelser och synpunkter tas tillvara och används sedan i framställandet av den nya likabehandlingsplanen. Personalens delaktighet den här likabehandlingsplanen och dess förslag till främjande, förebyggande och åtgärdande aktiviteter har upprättats av personalen på Mobacken och Villans förskola samt förskolechef Ewa

2 Ottosson. Förankring av planen Varje enskild personal ansvarar för att hålla sig uppdaterad kring likabehandlingsplanen: tid skall tas till studerande och diskussion kring denna. Personalen ansvarar för den pedagogiska verksamheten och ska därmed införliva Likabehandlingsplanen i den verksamhet som bedrivs på Mobacken och Villan. Personalen ansvarar även för att samtliga vikarier som kommer till Mobacken och Villans förskola får ta del av likabehandlingsplanen. Det är personalens uppdrag att levandegöra förskolans värdegrund, vilken ligger till grund för likabehandlingsplanen. Denna förankras genom ett dagligt arbete för likabehandling i varje vardaglig situation i förskolan. Vi kommer att använda likabehandlingsplanen som grund för fortsatt arbete i barngruppen och på olika sätt förankra denna hos barnen genom drama, bild och musik, samt dialog och reflektion i mindre grupp. Vi kommer även ta hjälp av förskolelådan i detta arbete, här finns böcker och material om kamratskap, våra känslor samt olika kompisövningar som handlar om hur man skall vara som vän. Även sånger, rim och ramsor som handlar just om de ämnen man vill arbeta med. Personalen ansvarar att vårdnadshavare får information kring likabehandlingsplanen och den värdegrund som ligger bakom densamma. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultat av effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades på utvärderingsdagen. Föräldrarnas och de anställdas synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete fångades även upp i den årliga kvalitetsenkäten. Barnets synpunkter har fångats upp inom ramen för den dagliga verksamheten. Delaktighet i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, personal, vårdnadshavare och barn Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Årets plan skall utvärderas senast Beskriv hur årets plan skall utvärderas Barnens och vårdnadshavarnas samt personalens åsikter tas tillvara under året och utgör grunden för utvecklingsarbetet kring Mobacken och Villans Likabehandlingsplan. Samtliga dokument sparas i pärmen Planer, under en flik märkt Likabehandlingsplan. Planen utvärderas och revideras årligen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. för att årets plan utvärderas

3 Ewa Ottosson Främjande insatser Namn Arbetet mot kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Ålder Barnen skall få kännedom om skillnaden i ett respektfullt bemötande och ett kränkande bemötande. Vi vuxna skall bemöta barnen, kollegorna och föräldrarna med respekt och därmed vara goda förebilder. Barnen får tillgång till kunskaper om sin rätt att framföra sin egen vilja samt att agera efter densamma. Barnen ges möjlighet att göra egna val i och bestämma över den vardagliga verksamheten. Barnen får uppleva hur deras initiativ och åsikter tas tillvara av oss vuxna i den vardagliga verksamheten. Insats Barnen får samtala och reflektera kring begreppet respekt i mindre grupp under ledning av en vuxen, detta under upprepade gånger under året. Personalen spelar upp olika dramatiseringar kring respektfullt bemötande, både med dockor och med sig själva som agerande. Här kan figurerna ur förskolelådan Kaninen och Igelkotten vara med också. Vi använder oss av förskolelådan och tar hjälp av figurerna kaninen och igelkotten och använder oss av dem och använder böcker och övningar som berör respektfullt bemötande. Vi arbetar tematiskt utifrån respektfullt bemötande och lånar böcker på biblioteket som berör ämnet. Här låter vi barnen reflektera och samtala i mindre grupper om ämnet. Personalen uppmärksammar barnen då de visat respekt mot varandra och talar om detta för dem. Personalen är lyhörd, uppmuntrande, berömmande i sin yrkesroll och följer den gyllene regeln Du skall vara mot andra som du vill att andra skall vara mot dig. Arbetslaget ansvarar för att de planerade aktiviteterna genomförs.

4 Områden som berörs av insatsen Kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning På förskolan tillämpar vi ett normkritiskt förhållningssätt i vårt arbete och diskuterar normer och stereotypa förväntningar som finns kring kön. Personalen skapar förutsättningar i verksamheten för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Förskolan ger flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Personalen stärker barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Insats Vi lånar och läser böcker tillsammans med barnen om olika familjekonstallationer, och som utmanar stereotypa förväntningar kring kön. Ett ex Boken Kenta och barbisarna. Utbildningskväll tillsammans med föräldrar. Anpassar lekmiljön så att olika lekar kan integreras med varandra och stimulerar barnen att delta även i lekar som de kanske inte skulle ha valt själva. Arbetslaget ansvarar för att de planerade aktiviteterna genomförs. Namn Arbetet med etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattningar. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning. Personalen arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. Personalen ger barnen kunskap om religionsfrihet och vad detta innebär, inklusive rättigheten att inte tro på någon gud. Personalen lyfter fram och betonar det gemensamma inom olika religioner.

5 I förskolans lokaler ska det synas att vi välkomnar mångfald och arbetar aktivt mot diskriminering. Utrustning, leksaker och annat material ska spegla människor med olika etniskt ursprung och religion, olika intellektuell eller fysisk förmåga, olika kön och människor som lever i olika familjekonstallationer. Insats Lånar och läser böcker om barn med annat etniskt ursprung och andra kulturer för barnen. Dockor/lekfigurer med annat etniskt ursprung ska finnas i lekmiljön. Arbetslaget ansvarar för att de planerade aktiviteterna genomförs. Namn Funktionsnedsättning Insats Personalen anpassar sin verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Personalen reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer kring funktionsförmåga och funktionsnedsättning och granskar sitt arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. Personalen fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Lånar och läser böcker för barnen om barn med funktionsnedsättning. Planerade aktiviteter för barnen utifrån deras utvecklingsområden. Arbetslaget ansvarar för att de planerade aktiviteterna genomförs Namn Kompetensutveckling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Personalen ska ha kunskaper om FN:s konvention om mänskliga rättigheter och om Barnkonventionen, samt om varje specifik diskrimineringsgrund, så att man därigenom

6 förstår och ser behovet av främjande arbete och på vilket sätt man kan göra det. Insats Arbete med Husmodellen som är ett arbetsmaterial från DO. Utifrån en en ritning av förskolan och dess verksamhet lär sig personal identifiera problem- och riskområden utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Förskolechef Ewa Ottosson Kartläggning Kartläggningsmetoder Strukturerade samtal Genomgång av rutiner och regler Trygghetsvandring/husrond Enkät Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen En enkät skickas ut till föräldrarna under året där de har möjlighet att lämna synpunkter på hur de upplever att deras barn har det i förskolan, samt om det finns saker som i förskolemiljön eller verksamheten som de vill förändra för att undvika diskriminering och trakasserier. Synpunkter kan även lämnas via mail, idé lådan samt direkt till personalen vid hämtning/lämning eller föräldrasamtalen. Barnen tillfrågas regelbundet av personalen om hur de upplever sin situation, samt deltar i strukturerade samtal i syfte att kartlägga risker för diskriminering och trakasserier. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen samtalar regelbundet om verksamhetens rutiner och regler samt observerar hur samtarbetet i barngruppen är, och arbetar medvetet för att det inte ska uppstå strukturer i verksamheten som kan vara diskriminerande. En personalrepresentant deltar i trygghetsvandringen/husronden där både inomhus och utomhusmiljön ses över inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet är bl.a att kartlägga förskolans inom och utomhusmiljö utifrån ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Resultat och Analys Förebyggande åtgärder Namn

7 En stimulerande lekmiljö för alla. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Funktionsnedsättning och Ålder. Barnen skall ha möjligheter att värna om sin integritet och utveckla sin förmåga att känna empati för andra människors behov. Personalen ska ge barnen konkreta redskap för att lösa konflikter. Barnen skall ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön eller ålder. De skall välja sina lekar utifrån sina intressen utan att bli begränsade av traditionella könsmönster eller andra skapade begränsningar. Åtgärd Vi agerar direkt när det uppstår bråk och i situationer där kränkningar förekommer. Små barns förmåga att överblicka en situation och att inse konsekvensen av det egna beteendet är begränsad och de behöver ofta de vuxnas stöd för att reda ut situationer. Vi går aktivt in i situationer där flickor utesluter pojkar från sina aktiviteter med hänvisning att de är pojkar och i situationer där pojkar utesluter flickor. Vi ger barn som bryter könsbundna lekmönster positiv bekräftelse. Vi möblerar om så det finns rum i rummen med olika sorters leksaker (som bygg och konstruktionssaker samt hemmiljöer med dockor, matlagning) i närheten av varandra, på det viset blir det lättare för barnen att kombinera olika lekar. Vi pedagoger kan även utmana barnen att kliva in i lekar och välja något annat som de annars inte brukar. Motivera åtgärd Vi har observerat att barnen bevakar sina lekar/lekutrymmen, och i vissa lägen har de svårt att dela med sig av saker och utrymme. Miljön behöver förändras så att alla har möjlighet till både gemensam och enskild lek, utan att det ska ske på bekostnad av andras lekmöjligheter. Arbetslaget ansvarar för att de planerade aktiviteterna genomförs. Rutiner för akuta situationer Policy På Mobacken och Villans förskola skall det råda nolltolerans mot takasserier och kränkandebehandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

8 Gemensam uppfattning Personalen har gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i förskolan skall reagera på. Uppmärksamma kännetecken Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Ett barn som långvarigt blir utsatt för kränkningar kan: Verka ledsen och olycklig, håglös och passiv Ha svårigheter att koncentrera sig Underprestera Sakna vänner Ha svårigheter att tala i grupp Ha svårigheter att hävda sig i kamratgruppen Sova dåligt och ha mardrömmar Vara motvillig att gå till förskolan Komma hem med trasiga, förstörda eller borttappade kläder och saker utan förklaringar Komma hem med blåmärken eller sår utan att förklara varför Muta eller köpa kompisar med pengar och saker. Uppsikt och närvaro Personal har god uppsikt över barnen och är redo att ge barnen stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. Någon att prata med Alla barn och föräldrar har någon vuxen på förskolan till vilka de med förtroende kan vända sig när de själva eller något annat barn blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Pesonal som barn och föräldrar kan vända sig till Ann-Christin Söderlund Mona Raftsjö Kent Danielsson Jimmy Persson Ann-Katrin Holmberg Ulrika Persson Elin Kallin Mobacken Villan Förskolechef: Ewa Ottosson , Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal i förskolan som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för takasserier eller kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Chefen är i sin tur skyldig att

9 föra informationen vidare till huvudmannen. Informationen skall ges muntligt eller skriftligt så skyndsamt som möjligt efter att man blivit uppmärksammad om ärendet, och det ska alltid samtidigt dokumenteras skriftligt i boken som är avsedd för detta. (Observera att allt som vi sätter in i pärmar är officiellt material. Därför är det viktigt att tänka igenom vad man stätter i pärmar då det handlar om sekretess i förskolan. Likabehandlingsplanen är däremot en officiell handling och kan förvaras i pärm. ) Senast inom tre arbetsdagar ska arbetet med att utreda vad som har skett i den aktuella situationen vara avslutat samt åtgärder för att komma tillrätta med problemet vara påbörjade. I särskilt allvarliga fall skall det ske med omedelbar verkan. Utredningen skall belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt. Det innebär bland annat att de ska föras samtal med alla inblandade barn. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta även samtal med barnens föräldrar. Åtgärderna ska inte vara enbart individinriktade, utan även grupp- och organisationsnivå ska tas i beaktande. Mentor till det barn som kan ha blivit utsatt ansvarar för ärendet och sköter dokumentation och organiserar de kontakter som behöver tas med andra berörda. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal i förskolan som får kännedom om att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Ens skyldighet är även att se till att huvudmannen också skyndsamt får reda på detta eftersom huvudmannen står som den skadeståndsskyldiga. Kränkningar som begås av personal betraktas som mycket allvarliga. Förskolans personal ska därför agera skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn har blivit kränkt av någon anställd. Förskolechefen ansvarar för en sådan utredning, vilket i sin tur är skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Skulle det visa sig att någon av huvudmannen och förskolechefen eller rektorn kränker personal eller barn kontaktar man någon som är högre uppsatt än vad dessa är. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personalbyten Den första veckan ett ärende kommit till vår kännedom ska det följas upp med berörda parter dagligen att trakasserierna/kränkningarna upphört. Den påföljande veckan sker avstämning vid 2-3 tillfällen, och därmed en gång/ vecka under en månads tid eller längre om behov finns. Samtliga tillfällen för uppföljning inom ärendet ska dokumenteras. Rutiner för dokumentation Den person som genom annan person fått reda på, eller själv upptäckt, att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling dokumenterar ärendet i vår dokumentations bok som är avsedd för detta. Denna information ska delges kollegorna i arbetslaget och förskolechefen, så att all personal har kännedom om ärendet och kan delta i arbetet med att komma till rätta med situationen. Ansvarsförhållande

10 Personalen på förskolan ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med det som angetts i Likabehandlingsplanen. Förskolecefen har det yttersta ansvaret, samt ansvarar för att planen utvärderas och revideras årligen. Material som finns till hjälp och stöd med att upprätta en plan för detta arbete: Skolverkets allmänna råd 2012, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandling i förskola och skola Kajsa Svaleryd och Moa Hjertson, Man kan även ta stöd i Diskrimineringslagen, Skollagen samt Dos handledning för skola och förskola.