Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete ska återspeglas i en plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier som årligen skall upprättas i verksamheten. I planen ska framgå hur arbetet för att främja likabehandling genomförs, hur arbetet med för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs och rutiner för det åtgärdande arbetet. Enligt Skollagen (2010:800) 6 kap, 6 ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avser att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp. Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012) samt DO s handledning Planforskolan har använts som stöd i arbetet med att formulera denna plan. Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig trygga och respekterade i förskola och skola. Diskriminering eller kränkande behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan elever eller mellan personal och elever. All verksamhet i Härryda kommuns förskolor och skolor skall genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt förhållningssätt. Arbetsmiljön i förskola/skola skall präglas av respekt, trygghet och studiero. Välmående och kunskapsutveckling följer varandra. Varje barn och elev har rätt att gå till förskolan eller skolan med glädje och att känna ett välbefinnande i att få ta del av en social gemenskap och kunskapsinhämtning. I Härryda kommun ska alla barn och unga få starka rötter som hjälper dem att stå stadigt, men också vingar som bär ut i en omvärld och genom livet. Rötter och vingar är ledorden i 1

2 kommunens visionsarbete och de bottnar i kärnvärden som demokrati, goda kunskaper, social kompetens, hållbar utveckling, goda lärmiljöer, mod och självkänsla. Utvärdering av likabehandlingsarbetet läsåret Arbetet kring normer och värden utifrån läroplanens mål samt vårt målarbete på förskolan utvärderas tre gånger per läsår i varje arbetslag. Analysen och utvärderingen ligger till grund för utvärderingen av likabehandlingsarbetet 2014/2015. Utifrån förra årets kartläggning sattes främjande och förebyggande mål för arbetet det här läsåret. Dessa mål utvärderas nedan: Arbetet med att följa upp och utvärdera arbetet kontinuerligt under året har flutit på enligt planen. Även det här läsåret kommer arbetet att följas upp och utvärderas kontinuerligt och systematiskt i linje med Skolverkets allmänna råd för Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet. Vi har på vår förskola en grupp med pedagoger som ska verka som ambassadörer för likabehandlingsarbetet i arbetslagen samt fungera som ett likabehandlingsteam tillsammans med förskolechefen. Arbetet i gruppen har flutit på bra under året och upplägget planeras på ett liknande sätt även kommande läsår. Vi såg ett behov av att kompetensutveckla oss vad gäller arbetet med normkritik och fördjupa vår förståelse kring de olika diskrimineringsgrunderna. Vi ägnade en stängningsdag i oktober till att arbeta med vårt normkritiska förhållningssätt genom olika inspel samt lärande samtal i olika gruppkonstellationer. Dagen upplevdes givande av pedagogerna som deltog men vi kan i den totala utvärderingen från året se att vi inte lagt tillräckligt stort fokus på diskrimineringsgrunderna och kommer därför att lyfta in ett fördjupat pass i den stora pedagoggruppen nu under höstterminen Belysningen på toaletterna har åtgärdats och vi upplever inte längre några bekymmer för barnen kring detta. Vi såg ett stort behov av att säkerställa att pedagogerna rör sig på gårdens alla olika delar under utevistelsen och att vi behövde vara extra uppmärksamma på några platser utomhus. Vi har sett över rutinerna för utomhusvistelsen och fördelat oss på ett klokt sätt utifrån behovet. Dock kan vi se att vi under vårterminen haft stor omsättning på personal och att det har gjort att det blivit svårt att involvera all personal i våra gemensamma strategier för utomhusvistelsen. Ibland har vi upplevt att pedagogernas rörelse avstannat något. Utifrån de erfarenheterna blir det viktigt för oss i vårt kommande arbete att tillsammans motverka klumpbildning av pedagogerna och att fokus blir satt på att vara nära och aktiva i barnens lek. Insatsen på APT där vi tillsammans tittade på hur vi behöver röra oss på gården fick god effekt men vi ser vikten av att följa upp flera gånger under året och inte bara vid ett tillfälle. Vi ville också öka barnens förståelse för att alla vuxna är till för alla barn eftersom vi hade barn som uttryckte att de inte upplevde att de hade någon fröken ute vid de tillfällen då 2

3 det aktuella arbetslaget exempelvis var inne för planering. Vi inledde en samverkan i huset där pedagogerna kontinuerligt rör sig någon gång i alla grupper i samband med arbetslagsplaneringar. Vi upplever att den samverkan fått god effekt och att barnen i större utsträckning än innan vänder sig till alla vuxna på förskolan. Vi hör också väldigt sällan barnen uttrycka du är inte min fröken och tar det som ett tecken på att vi arbetat i rätt riktning. I arbetslagen har frågan om pedagogernas roll och plats i barnens lek inomhus kontinuerligt varit en del av veckans reflektionsstund och vi upplever att vi ständigt utvärderar och förändrar vår egen roll utifrån barnens/barngruppens behov. 3

4 Det främjande arbetet Det är i det dagliga mötet mellan vuxen och barn som de grundläggande värderingarna kommer upp till ytan. Detta kommer till uttryck genom samtal med barnen i vardagssituationer, vid konfliktlösning, genom att medvetandegöra barnen om betydelsen av att lyssna på varandra och att stödja dem att ta ansvar för sina egna handlingar. Pedagogerna arbetar med att vara goda förebilder i verksamheten. Genom att dela in barnen i mindre grupper skapas ökade möjligheter att se och möta varje barn respektfullt. Alla pedagoger på Björkängens förskola ska arbeta för ett respektfullt förhållningssätt i alla led; vuxen - vuxen, vuxen - barn, barn barn och ha förståelse för att de vuxna är verktyget för att förmedla viktiga goda värden till barnen. För pedagoger på Björkängens förskola innebär arbetet att: gentemot barnen Att finnas nära barnen i deras lek och aktivitet för att stödja och vägleda i det sociala samspelet. Det ger möjlighet till reflektioner i nuet och att fånga situationer och frågor för fortsatt dialog. Vara inlyssnande och respektfulla i mötet med barnen. Lyssna på barnen, respektera det barnen säger och låta barnens delaktighet göra avtryck i den dagliga verksamheten. Prata med barnen och inte om barnen. Vara medveten om att kroppsspråket ofta säger mer än ord. Arbeta för att vara goda förebilder för våra barn. gentemot vårdnadshavarna Informera vårdnadshavarna kontinuerligt om att vi har en likabehandlingsplan och göra dem delaktiga i arbetet med likabehandling. Välja rätt tillfälle att ta emot och ge information om barnet. Ha ett inlyssnande förhållningssätt och verka för en öppen dialog. Respektera vårdnadshavarnas åsikter utan att lägga egna värderingar på det som sägs. 4

5 Mål, insatser och uppföljning Utifrån analysen av vårt systematiska kvalitetsarbete från föregående läsår är vårt prioriterade utvecklingsområde för läsåret 2015/16: Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer (Lpfö 98). Vårt prioriterade utvecklingsområde ligger även till grund för vårt arbete med likabehandling och värdegrundsarbete under läsåret. Arbetet kommer att följas upp och utvärderas kontinuerligt och systematiskt i linje med Skolverkets allmänna råd för Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet tre gånger under läsåret. På vår förskola har vi en grupp med pedagoger som ska verka som ambassadörer för likabehandlingsarbetet i arbetslagen samt fungera som ett likabehandlingsteam tillsammans med förskolechefen. Gruppen träffas regelbundet några gånger per termin och följer då upp arbetet med likabehandling samt ansvarar för kartläggning samt utformning av ny likabehandlingsplan en gång/läsår. Förskolechefen ansvarar för gruppens arbete och utvärdering. 5

6 Kartl ä ggning: Barngrupperna är kartlagda med hjälp av intervjuer, observationer och enkätundersökning till vårdnadshavare. Åldersspannet för de intervjuade barnen är ca 3-5 år och har helt utgått från barnens individuella förutsättningar att delta i en intervjusituation. Observationerna har omfattat barn oavsett ålder och enkäten har gått ut till samtliga vårdnadshavare på förskolan. Syftet med intervjuerna, observationerna och enkätundersökningen har varit att kartlägga barnens trivsel och trygghet på förskolan samt få en bild av hur de uppfattar förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Någon avdelning har i arbetet med intervjuerna använt sig av handdockor för att underlätta och skapa goda förutsättningar för språkande med barnen. Resultatet av kartläggningen redovisas nedan. I intervjuerna har vi kunnat identifiera följande riskområden för otrygghet: Rädsla för andra barn i verksamheten Gården, särskilt följande platser: Buskar, fotbollsplanen och området vid komposten. Platserna upplevs i första hand otäcka vid konflikter mellan barnen. I observationerna har vi identifierat följande riskområden för otrygghet: Kompisgungan, denna plats anävnds inte lika frekvent av de yngre barnen och vi har kunnat se att de ibland blir skrämda av den leken som pågår där. Stora rutschkanan upplevs skrämmande för de yngre barnen. Förrådet, här signalerar barnen en rädsla för att bli instängd eller att hamna i konflikt med andra barn. Övergångar i rutinsituationer exempel in- och utgång. Barn som i leken stänger dörrar hårt och upprepat. Risk för klämskador. Kommentarer mellan barnen om vad som är okej när man är kille respektive tjej. I enkätundersökningen till vårdnadshavare har vi identifierat följande riskområden för otrygghet: Toaletterna inne på avdelningen - det är ofta många barn utanför och situationen kan då upplevas som rörig. Personal utomus som är okänd för vårdnadshavarna. Den höga rutschkanan - det bildas långa köer och barnen knuffar varandra i ryggen för att komma framåt. Många barn på gården samtidigt. Barn som har svårigheter i leken tillsammans med andra barn och behöver mer stöd. Sagor/film på TV:n/Ipad/dator. Några barn har uttryckt en rädsla för något de sett i dessa situationer. Sammantaget ser vi att barnen rör sig i förskolans olika miljöer och leker varierat både inomhus och utomhus. Barnen upplever att de har kamrater att leka med och har strategier för hur de går tillväga om de upplever motsatsen. När barnen hamnar i situationer med andra barn där det känns obekvämt av någon anledning har barnen strategier för hur man kan säga stopp och hur man kan få stöd av en vuxen. Vi ser att barnen tar kontakt med vuxna på flera olika sätt. De ropar, hämtar, visar, berättar, bjuder in till lek och vänder sig till olika vuxna på förskolan när de har behov av olika former av stöd, både praktiskt och i exempelvis konflikthantering. 6

7 Det förebyggande arbetet: Genom ett medvetet arbetssätt kan vi förebygga eventuellt kränkande situationer. Med ett medvetet arbetssätt menar vi att hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor, prata om hur vi är mot varandra och hur man är en bra vän. Ett medvetet arbetssätt innebär också att vi fångar upp situationer eller tankegångar hos barnen som uppstår i vardagen för att utmana vidare kring olikheter och att olika är bra. Vi hoppas på att få trygga barn som har respekt för sig själva och andra och behandlar varandra väl. Vi är medvetna om att kränkningar upplevs olika och att det är individen som avgör var gränsen går. En kränkning för mig kanske inte är en kränkning för dig. Vi tänker och känner olika men det är alltid den som är utsatt som avgör när det är en kränkning. Utifrån vår kartläggning hösten 2015 är följande förebyggande strategier satta: Mål: Säkerhetsställa att pedagoger rör sig på gårdens alla olika delar under utevistelsen. Pedagogerna behöver vara extra uppmärksamma på följande platser utomhus: fotbollsplanen samt bakom bollplanket, kompisgungan, buskarna vid komposten, förrådet och den höga rutschkanan. Viktigt är också att man som vuxen håller sig så nära att man hör dialogen mellan barnen. - Insats: Kommunikation mellan pedagoger på APT och husmöte samt informera vikarier om arbetssättet. Mål: Säkerhetsställa att vi har en god plan för vår utevistelse. - Insats : Vi samtalar och lyfter återkommande frågan på våra husmöten och APT. Vi organiserar för ett väl avvägt antal vuxna i förhållande till antal barn samt för att vi använder hela gården på ett välplanerat sätt så att alla barn inte vistas på samma ställe. Mål: Vårdnadshavarna ska ha tillgång till vem som arbetar med barnen på varje avdelning. - Insats : Tydlig information i tamburen om vem som arbetar på respektive avdelning samt information om vem som ansvarar för barnen exempelvis på måndag eftermiddagar då flera avdelningar har planeringstid. Mål: Utveckla barnens förståelse för olikheter, andras känslor och hur vi är mot varandra. - Insats: Att vi vuxna har ett medvetet förhållningssätt och tar till vara på och samtalar med barnen kring situationer som uppstår i vardagen. Ett medvetet normkritiskt förhållningssätt hos pedagogerna där särskild vikt läggs vid att motverka traditionella könsrollsmönster. Mål: Skapa en lugn miljö på barnens toaletter. - Insats: Prata med barnen om integritet och att på toaletten vill man vara ifred. Viktigt att någon vuxen är närvarande när många barn står i kö till att tvätta sig samtidigt vilket kan upplevas som rörigt för den som är inne på toaletten. Skapa en tilltalande miljö med hjälp av bilder. Mål: Alla barn får det stöd de behöver. - Insats: Pedagogerna har ett nära samspel med barnen i hela deras vardag på förskolan för att kunna förebygga och stötta det goda samspelet barnen emellan. Mål: Digitala verktyg såsom Ipad, TV, dator ska alltid användas som ett stöttande verktyg i det pedagogiska arbetet. 7

8 - Insats: När film eller andra sekvenser visas är det viktigt att pedagogerna är närvarande med barnen så att eventuella känslor kan följas upp. - Insats: Pedagogerna använder de digitala verktygen på ett pedagogiskt medvetet sätt tillsammans med barnen. 8

9 Det åtgärdande arbetet Upptäcka För att i tid kunna upptäcka överträdelse mot likabehandlingsplanen ska all personal på förskolan arbeta för: - Ett tillåtande klimat som gör att barn, vårdnadshavare och pedagoger vågar synliggöra problem och upptäcka samt lyfta kränkningar. - Att man som pedagog är närvarande och lyhörd för stämningar och relationer i barngruppen. - Systematiskt dokumentera och utvärdera barnens relationer, uttryck och behov. - Att pedagoger samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, samt tar deras ord och upplevelser på allvar. - Att alla på arbetsplatsen har god uppsikt över alla platser där barnen vistas samt förändrar och åtgärdar vid behov. - En öppen och tillitsfull kontinuerlig konakt med vårdnadshavarna samt tydlig information till dem om hur vi bedriver vårt arbete kring likabehandling. - Alla som arbetar på förkolan har en skyldighet att reagera och följa åtgärdsplanen vid upptäckt av brott mot likabehandlingsplanen. Till dig som vårdnadshavare Om du misstänker att ditt eller andras barn utsätts/utsätter andra barn för diskriminering eller kränkande behandling önskar vi på förskolan att du som vårdnadshavare tar kontakt med ditt barns pedagoger eller förskolechefen så att vi tillsammans kan lösa situationen. Vårt samarbete är viktigt och Ni som vårdnadshavare är viktiga i vårt arbete med att förebygga och åtgärda kränkande behandling. Förskolan har rutiner för att hantera kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, utreder alltid skyndsamt och kommer att kontakta hemmet om sådana situationer uppstår. Organisationsnivå: Vid misstanke om kränkning skall barn och vuxna vända sig till förskolechefen eller till pedagogerna som i sin tur vänder sig till förskolechefen. Vid utredning av misstänkta kränkningar skall anmälan alltid göras till förskolechef, som ansvarar för att anmäla till huvudman. Vid anmälan skall dokumentation upprättas omedelbart med beskrivning av händelsen och beskrivning av vilken plan som upprättats för att förhindra ytterligare uppkomst av kränkning. Händelsen och efterföljande plan skall följas upp och utvärderas. I den akuta fasen hålls alltid samtal med berörda parter vid fall av kränkning/diskriminering/trakasserier. 9

10 Arbetsgång barn barn - Pedagogen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen och hjälpa berörda barn att sätta ord på sina känslor och upplevelser samt att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt. Vi utgår från frågorna: Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du att den andra kände sig? Kunde du gjort på något annat sätt? Vi arbetar med olika metoder för att bearbeta det som skett genom ex sociala berättelser, drama, rollek, sagan samt i den fria leken genom pedagogernas närvaro och delaktighet. Vidare - Förskolechef informeras. - Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. - Förskolechef ansvarar för att anmäla den misstänkta kränkningen till huvudman. Arbetsgång vuxen barn Om en vuxen, personal eller förälder, kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål: - Ta den vuxne åt sidan och ställa hur - frågor, samt markera att det observerade beteendet är oacceptabelt. - Förskolechef informeras. - Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. - Förskolechef ansvarar för att anmäla den misstänkta kränkningen till huvudman. Dokumentationen är ett viktigt redskap för att kunna följa upp kränkningar samt förebygga uppkomsten av ytterligare händelser av sådan karaktär. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag i arbetet med att dokumentera och följa upp händelser som är av arten kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar. 1. Vad har hänt? 2. På vilket sätt kan det inträffade kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling? 3. Vem har anmält? 4. Vilka åtgärder har vidtagits omgående? 5. Vilka vidare åtgärder är planerade? När? 6. Vilka berörda har informerats? När? Hur? 7. Tid för uppföljning. Vem deltar vid uppföljningen? 8. Dokumenterat av? 9. Dokumentationen lämnas omgående till förskolechef. 10

11 Vart ska jag vända mig? Vid kännedom om eller frågor om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling vänder du dig till: Förskolechef Sofie Johansson, eller till personalen på förskolan. Planen upprättad Sofie Johansson Förskolechef Björkängens förskola Tfn: