Plan mot diskriminering och kränkande behandling Landvetter familjedaghem LÄSÅRET 2015/2016

Transkript

1 Inledning Plan mot diskriminering och kränkande behandling Landvetter familjedaghem LÄSÅRET 2015/2016 Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete ska återspeglas i en plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier som årligen skall upprättas i verksamheten. I planen ska framgå hur arbetet för att främja likabehandling genomförs, hur arbetet med för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs och rutiner för det åtgärdande arbetet. Enligt Skollagen (2010:800) 6 kap, 6 ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avser att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp. Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig trygga och respekterade i familjedaghem, förskola och skola. Diskriminering eller kränkande behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan elever eller mellan personal och elever. All verksamhet i Härryda kommuns familjedaghem, förskolor och skolor skall genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt förhållningssätt. Arbetsmiljön skall präglas av respekt, trygghet och studiero. Välmående och kunskapsutveckling följer varandra. Varje barn och elev har rätt att gå till familjedaghemmet, förskolan eller skolan med glädje och känna ett välbefinnande i att få ta del av en social gemenskap och kunskapsinhämtning. I Härryda kommun ska alla barn och unga få starka rötter som hjälper dem att stå stadigt, men också vingar som bär ut i en omvärld och genom livet. Rötter och vingar är ledorden i kommunens visionsarbete och de bottnar i kärnvärden som demokrati, goda kunskaper, social kompetens, hållbar utveckling, goda lärmiljöer, mod och självkänsla. 1

2 Utvärdering av likabehandlingsarbetet läsåret Utvärderingen av förra årets arbete med plan mot diskriminering och kränkande behandling riktades mot att arbeta för att barnen skulle acceptera och respektera varandra i den stora gruppen. Vi ville jobba med barnens ibland hårda språkbruk samt främja en god kamratlig anda i gruppen. Vi har återkommande arrangerat olika lekar och på så sätt bidragit till att det blir mer naturligt att hålla olika kompisar i handen. Till exempel Båten sjunker där man tillsammans ska lösa problem eller när vi ska ställa oss i mulleledet har vi valt att ställa oss i bokstavsordning eller åldersordning. Detta har vi gjort för att barn från olika barngrupper ska kunna leka med varandra och hålla varandra i handen, samt ta ansvar för en kompis när vi är ute och går. Vi har samtalat med barnen om någon har använt ett språkbruk som inte är acceptabelt. Vi har varit noga med att ingen ska säga fula ord till varandra. Det strategiska arbetet med inkludering av alla barn i verksamheten har fungerat som önskat. Alla pedagoger är nöjda med arbetet som utförts runt detta under det senaste året. De åtgärder som använts under året har gett resultat, vi ser att barnen oftare uttrycker sin önskan om tex vilken lekplats, måltider, böcker och aktiviteter. Pedagogerna i gruppen känner i nuläget att inget borde gjorts på annorlunda vis, men att vi ska fortsätta jobba med detta kontinuerligt. 2

3 Det främjande arbetet Vi i Landvetter familjedaghem arbetar aktivt tillsammans för att alla barn och vuxna ska känna tillhörighet och trygghet i vår verksamhet. Genom lekar och samtal med barnen som individer och i grupp och med varandra som kollegor kämpar vi för att alla skall känna sig lika sedda och väl behandlade i vår verksamhet. Varje individ ska få känna stolthet över sig själv. Ha tilltro till sin förmåga fungera väl tillsammans med andra och ha drömmar om framtiden! För pedagoger i Landvetter familjedaghem innebär arbetet att: Gentemot barnen: Att fortsätta arbeta med att stärka barnens relationer och kamratskap. Ge barnen en trygg grund att stå på genom att arbeta för att bygga goda, trygga relationer och att stärka barnens självkänsla samt lyfta fram barnens goda agerande i kamratrelationerna. Lyssna på barnen så att de känner sig värdefulla och att deras röst blir hörd. Att respektera barnen för deras olikheter och arbeta för att barnen ska respektera varandra. Att vi samtalar med barnen och lyfter ordet respekt och dess innebörd. Tillsammans med barnen arbeta fram trivselregler och kontinuerligt hålla dessa levande. De gemensamma reglerna ska vara enkla så att barnen lätt kan ta dem till sig och komma ihåg dem: I familjedaghemmen lyssnar vi på varandra. Vi är snälla mot varandra. Vi säger eller gör förlåt till våra kompisar när något hänt. Vi hälsar på varandra när vi möts, och säger hej då när vi går hem. Vi är rädda om saker, både ute och inne. Vi pratar med varandra, inte om varandra Pedagogerna arbetar för att utveckla barns inflytande och handlar efter demokratiska principer genom att tyda barns signaler och lyssna till deras önskemål. Alla barn ska ges lika stora möjligheter att pröva olika aktiviteter. Familjedaghemmen lånar barnböcker på biblioteket som både tar upp de olika barnens intressen och på olika sätt berör diskrimineringsgrunderna. Pedagogerna är goda förebilder genom att uppmuntra, stötta och finnas till hands för barnen i familjedaghemmens alla vardagssituationer. Varje barn ska dagligen bli sedda och bekräftade av dagbarnvårdaren. Alla barn ska ha rätt att vara sig själva och känna att de duger som de är. 3

4 Gentemot vårdnadshavare: Berätta om och inkludera vårdnadshavarna i barnens vardag. Tydliggöra hur vi pedagoger jobbar med våra mål för verksamheten vad gäller kränkande behandling och diskriminering. Pedagogerna har dagliga samtal med vårdnadshavaren vid lämning och hämtning. Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavarna till varje enskilt barn minst en gång per år eller oftare vid behov. På föräldramötet informerar personalen om familjedaghemmens mål och aktiviteter. 4

5 Kartläggning: Vi har kartlagt genom att intervjua barnen. Frågor kring barnets trivsel och trygghet fokuseras. Vi har observerat barnen i deras lekmiljöer både inne och ute. Resultat av kartläggningen: I observationerna uppvisar barnen stor trygghet och leker obehindrat med barn från andra grupper. Barnen vänder sig till den vuxne som är närmast, inte bara till den egna dagbarnvårdaren. Pedagogerna observerar några punkter som blir viktiga att tänka kring fortsättningsvis: * Integriteten för barn vid blöjbyten och toalettbesök. Det är viktigt med avskildhet och respekt för barnens olika önskemål vid toalettbesöken. * Det är viktigt med goda, trygga relationer mellan barn och vuxna så att vi når ett klimat där barnen vågar, vill och kan berätta om vad som hänt eller upplevt. * Vikten av att vi vuxna finns nära barnen i deras lek, både inne och ute. När vi är aktivt nära barnen har vi bättre möjligheter att förebygga och upptäcka. * Barnen upplever att det är extra viktigt att det finns vuxna nära när vi är på lekplatsen och när vi vistas i trafiken. * Var är det extra viktigt att det alltid finns en vuxen? - I husen och på lekplatsen. Det är viktigt att det finns en vuxen så man inte skadar sig eller går fel väg. - Barn 5 år - När man går över vägen så man inte blir överkörd - Barn 5 år Många av barnen i intervjuerna visar stort medvetande om hur man är en bra kompis, men vissa tar också upp att det ibland kan bli fel på lekplatsen då de kanske glömmer eller tänker fel. Risk: att barnen något som kan uppfattas kränkande utan att pedagog hör/ser Risk: att barnen inte skall känna sig tillräckligt trygga i våran verksamhet för att upplysa pedagog om eventuell diskriminerande/kränkande incident skulle förekomma. Risk: vid toalettbesök/blöjbyten kan barn känna sig kränkta om de inte får den integriteten de vill ha/behöver. Risk: att barn i verksamheten ska känna sig utanför/ kränkt/ diskriminerad 5

6 Det förebyggande arbetet Mål: Att säkerställa att vi har god uppsikt över barnen inne och ute. Insats: Skapa strategier för hur vi ska fördela oss ute och inne, vara mer uppmärksamma och nära i barnens lek inne och ute. Mål: Att få barnen att känna det som en självklarhet att tala om för någon vuxen i verksamheten om de upplever kränkande eller diskriminerande behandling gentemot sig själva eller någon annan. Insats: Samtala med barnen om hur viktigt det är att berätta om något de upplever eller ser känns fel. Mål: Att alla barn får lugn och ro vid toalettbesök. Insats: Att vi samtalar med barnen om att den som är på toaletten ska få vara ifred och att vi passar toalettdörren, samt samtalar/känner av med barnen om vad de som individer känner är passande för just deras toalettbesök/blöjbyte. Mål: Undvika att någon individ i verksamheten ska känna sig kränkt/utanför/diskriminerad. Insats: Arbeta för att prata med varandra, inte om varandra, 6

7 Det åtgärdande arbetet Organisationsnivå: Vid misstanke om kränkning skall barn och vuxna vända sig till förskolechefen eller pedagogerna som i sin tur vänder sig till förskolechefen. Vid utredning av misstänkta kränkningar skall anmälan alltid göras till förskolechef, som ansvarar för att anmäla till huvudman. Vid anmälan skall dokumentation upprättas omedelbart med beskrivning av händelsen och beskrivning av vilken plan som upprättats för att förhindra ytterligare uppkomst av kränkning. Händelsen och efterföljande plan skall följas upp och utvärderas. I den akuta fasen hålls alltid samtal med berörda parter vid fall av kränkning/diskriminering/trakasserier. Arbetsgång barn barn Pedagogen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen och hjälpa berörda barn att sätta ord på sina känslor och upplevelser samt att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt. Vi utgår från frågorna: Hur tänkte du? Hur kände du? Hur tror du att det andra barnet kände? Kunde du gjort på något annat sätt? Vidare: - Förskolechef informeras. - Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. - Förskolechef ansvarar för att anmäla den misstänkta kränkningen till huvudman. Arbetsgång vuxen barn Om en vuxen personal eller annan vuxen, kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål. Ta den vuxne åt sidan och ställer hur-frågor, samt markera att det observerade beteendet är oacceptabelt. - Förskolechef informeras. - Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. - Förskolechef ansvarar för att anmäla den misstänkta kränkningen till huvudman. 7

8 Dokumentationen är ett viktigt redskap för att kunna följa upp kränkningar samt förebygga uppkomsten av ytterligare händelser av sådan karaktär. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag i arbetet med att dokumentera och följa upp händelser som är av arten kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar. 1. Vad har hänt? 2. På vilket sätt kan det inträffade kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling? 3. Vem har anmält? 4. Vilka åtgärder har vidtagits omgående? När? 5. Vilka vidare åtgärder är planerade? Hur? 6. Vilka berörda har informerats? När? Hur? 7. Tid för uppföljning. Vem deltar vid uppföljningen? 8. Dokumenterat av? 9. Dokumentationen lämnas omgående till förskolechef. Vart ska jag vända mig? Vid kännedom om eller frågor om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling vänder du dig till: Förskolechef eller till personalen i familjedaghemmet. Planen upprättad: Förskolechef Sofie Johansson sofie.johansson@harryda.se