Plan mot diskriminering och kränkande behandling! Björkängens förskola!

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2014/2015 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete ska återspeglas i en plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier som årligen skall upprättas i verksamheten. I planen ska framgå hur arbetet för att främja likabehandling genomförs, hur arbetet med för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs och rutiner för det åtgärdande arbetet. Enligt Skollagen (2010:800) 6 kap, 6 ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avser att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp. Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012) samt DO s handledning Planforskolan har använts som stöd i arbetet med att formulera denna plan. Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig trygga och respekterade i förskola och skola. Diskriminering eller kränkande behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan elever eller mellan personal och elever. All verksamhet i Härryda kommuns förskolor och skolor skall genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt förhållningssätt. Arbetsmiljön i förskola/skola skall präglas av respekt, trygghet och studiero. Välmående och kunskapsutveckling följer varandra. Varje barn och elev har rätt att gå till förskolan eller skolan med glädje och att känna ett välbefinnande i att få ta del av en social gemenskap och kunskapsinhämtning. I Härryda kommun ska alla barn och unga få starka rötter som hjälper dem att stå stadigt, men också vingar som bär ut i en omvärld och genom livet. Rötter och vingar är ledorden i kommunens visionsarbete och de bottnar i kärnvärden som demokrati, goda kunskaper, social kompetens, hållbar utveckling, goda lärmiljöer, mod och självkänsla. 1

2 Utvärdering av likabehandlingsarbetet läsåret Arbetet kring normer och värden utifrån läroplanens mål samt vårt målarbete på förskolan utvärderas fyra gånger per läsår i varje arbetslag. Analysen och utvärderingen ligger till grund för utvärderingen av likabehandlingsarbetet 2013/2014. På några avdelningar har man valt att i projektform särskilt fokusera likabehandlingsarbete till exempel genom Vi kan se att arbetet i barngrupperna har skett på varierande sätt på avdelningarna och utifrån olika arbetsmaterial för att särskilt fokusera likabehandlingsarbete. Konflikthantering och hur-frågeställningar till barnen är aktuellt stora delar av dagen i förskolan. Ofta ställs hur-frågorna efter att något har hänt. Förebyggande arbete har skett exempelvis med inspiration från sagomaterialet "Kanin och igelkott" som tar upp olika dilemman som kan uppstå i barngruppen, eller i form av arbete med Barnkonventionen i en låda exempelvis hjärna, hjärta, hand-arbetet som är tänkt att göra det möjligt för barnen att sätta sig in andras tankar, känslor och agerande. Vi har uppmuntrat/utmanat barnen att lita på sin egen förmåga, mycket utifrån vardags-situationer på förskolan. Vi har i analysen av vårt arbete förstått vikten av att barnen har en grundtrygghet i förskolans miljöer och sammanhang för att sedan våga lita på sin förmåga att hantera situationer av olika slag. Vi har organiserat arbetet så att en stor del av arbetet med barnen skett i mindre grupper för att samtliga barn ska få möjlighet till ett större talutrymme, bättre förutsättningar till ett gott samspel och relationsskapande för att i ett längre perspektiv gynna barnens utveckling av empatiförmåga samt kognitivt tänkande. Genom hjärna, hjärta, hand-arbetet kunde vi se att att barnen kom fram till egna strategier för konflikthantering och ett gott bemötande. Ordet "dumma" som vi observerade användes en del före arbetet försvann nästan helt ur barnens vokabulär. Barnen har blivit tryggare i strategier kring konflikthantering och vi ser att de i större utsträckning lyckas lösa oenigheten mellan varandra med hjälp av dessa strategier. Pedagoger och barn upplever en större hjälpsamhet och empatiförmåga mellan barnen och vi kan se att barnens självständighet har utvecklats. Vi kan se att barnens tillit till sin egen förmåga under året har utvecklats och vi ser en möjlighet i att fortsätta att fördjupa arbetet kring att stärka barnens självständighet samt tillit till sin egen förmåga under det kommande läsåret. Vi kan i analysen av föregående års arbete se att vi behöver öka medvetenheten och kunskapen om de olika diskrimineringsgrunderna samt utveckla vår förmåga att observera och analysera verksamheten med de olika diskriminerings-grunderna som utgångspunkt. Det främjande arbetet Det är i det dagliga mötet mellan vuxen och barn som de grundläggande värderingarna kommer upp till ytan. Detta kommer till uttryck genom samtal med barnen i vardagssituationer, vid konfliktlösning, genom att medvetandegöra barnen om betydelsen av att lyssna på varandra och att stödja dem att ta ansvar för sina egna handlingar. Pedagogerna arbetar med att vara goda förebilder i verksamheten. Genom att dela in barnen i mindre grupper skapas ökade möjligheter att se och möta varje barn respektfullt. Alla pedagoger på Björkängens förskola ska arbeta för ett respektfullt förhållningssätt i alla led; vuxen - vuxen, vuxen - barn, barn barn och ha förståelsen att de vuxna är verktyget för att förmedla viktiga goda värden till barnen. 2

3 För pedagoger på Björkängens förskola innebär arbetet att: gentemot barnen Att finnas nära barnen i deras lek och aktivitet för att stödja och vägleda i det sociala samspelet. Det ger möjlighet till reflektioner i nuet och att fånga situationer och frågor för fortsatt dialog. Vara inlyssnande och respektfulla i lyssnandet. Lyssna på barnen, respektera det barnen säger och låta barnens delaktighet göra avtryck i den dagliga verksamheten. Prata med barnen och inte om barnen. Vara medveten om att kroppsspråket ofta säger mer än ord. Arbeta för att vara goda förebilder för våra barn. gentemot föräldrarna Informera föräldrarna kontinuerligt om att det vi har en likabehandlingsplan och att arbetet kring den ingår i vårt uppdrag. Välja rätt tillfälle att ta emot och ge information om barnet. Ha ett inlyssnande förhållningssätt och verka för en öppen dialog. Respektera vårdnadshavarnas åsikter utan att lägga egna värderingar på det som sägs. Mål, insatser och uppföljning * Utifrån analysen av vårt systematiska kvalitetsarbete från föregående läsår är vårt prioriterade utvecklingsområde för läsåret 2014/15: - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin självständighet och tillit till sin egen förmåga. * Vårt prioriterade utvecklingsområde ligger även till grund för vårt arbete med likabehandling och värdegrundsarbete under läsåret. Arbetet kommer att följas upp och utvärderas kontinuerligt och systematiskt i linje med Skolverkets allmänna råd för Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet fyra gånger per läsår. * På vår förskola har vi en grupp med pedagoger ska verka som ambassadörer för likabehandlingsarbetet i arbetslagen samt fungera som ett likabehandlingsteam tillsammans med förskolechefen. Gruppen träffas regelbundet några gånger per termin och följer då upp arbetet med likabehandling samt ansvarar för kartläggning samt utformning av ny likabehandlingsplan en gång/läsår. Förskolechefen ansvarar för gruppens arbete och utvärdering. 3

4 * Kompetensutveckling. Eftersom vi identifierat ett behov av att utveckla vår medvetenhet och förståelse för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kommer vi att ägna en av våra kompetensutvecklingsdagar till att fördjupa oss i frågor kring likabehandling, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling med stöd i Skolverkets allmänna råd för Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Uppföljning och utvärdering av insatsen kommer att ske i direkt anslutning till insatsen samt i samband med analysen av utvärderingen vt Kartläggning: Barngrupperna är kartlagda med stöd i intervjuer och observationer. Åldersspannet för de intervjuade barnen är ca 3-5 år och har helt utgått från barnens individuella förutsättningar att delta i en intervjusituation. Observationerna har omfattat barn oavsett ålder. Syftet med intervjuerna och observationerna har varit att kartlägga barnens trivsel och trygghet på förskolan samt få en bild av hur de uppfattar förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Någon avdelning har i arbetet med intervjuerna använt sig av handdockor för att underlätta och skapa goda förutsättningar för språkande med barnen. I intervjuerna har vi kunnat identifiera följande riskområden för otrygghet: * Gården, särskilt följande platser: fotbollsplanen, området vid komposten samt kompisgungan och lekstugan. - Det barnen i första hand ger uttryck för är att platserna känns otäcka när man inte har en vuxen nära, när någon bråkar eller slåss och/eller när man som barn behöver hjälp med något. * Lekhallen - Upplevs som mer rörig och högljudd. * Utanför toaletterna. - Barnen ger uttryck för att det känns obekvämt att använda toaletterna när många barn har lek som pågår utanför dörren. I observationerna har vi identifierat följande riskområden för otrygghet: * Toaletterna. De yngre barnen upplever det otäckt när lamporna på toaletterna tänds långsamt och de på så sätt tvingas vänta i mörkret. * Övergång mellan inne- och utevistelse. I glappet mellan inne- och utevistelse händer det att vi blir för få pedagoger ute. * Inomhus ser vi vikten av att vuxna rör sig i förskolans samtliga rum och utrymmen eftersom konflikter är mer vanligt förekommande i exempelvis smårum och toalettutrymmen. Sammantaget ser vi att barnen rör sig i förskolans olika miljöer och leker varierat både inomhus och utomhus. Barnen upplever att de har kamrater att leka med och har strategier för hur de går till väga om de upplever motsatsen. När de äldre barnen hamnar i situationer med andra barn där det känns obekvämt av någon anledning har barnen strategier för hur man kan säga stopp och få stöd av en vuxen. Vi ser att barnen tar kontakt med vuxna på flera olika sätt under dagen. De ropar, hämtar, visar, berättar, bjuder in till lek och vänder sig till vuxna i förskolan när de har behov av olika typer av stöd, både praktiskt och i exempelvis konflikthantering. 4

5 Det förebyggande arbetet Genom ett medvetet arbetssätt kan vi förebygga eventuellt kränkande situationer. Med ett medvetet arbetssätt menar vi att hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor, prata om hur vi är mot varandra och hur man är en bra vän. Vi hoppas på att få trygga barn som har respekt för sig själva och andra och behandlar varandra väl. Vi är medvetna om att kränkningar upplevs olika och att att det är individen som avgör: En kränkning för mig är kanske inte en kränkning för dig. Vi tänker och känner olika, men det är alltid den drabbade som avgör när det är en kränkning. Utifrån vår kartläggning hösten 2014 är följande förebyggande strategier satta: Mål: Förbättra belysningen på toaletterna. Vi behöver se över hur vi kan förbättra belysningen på toaletterna så att barnen inte behöver vänta i mörkret en lång stund. - Insats: Kontakt kommer att tas med fastighetsskötaren. Mål: Säkerställa att pedagoger rör sig på gårdens alla olika delar under utevistelsen. Pedagogerna behöver vara extra uppmärksamma på följande platser utomhus: fotbollsplanerna, komposten, kompisgungan, överblick över buskarna vid komposten, inne i buskarna, lekstugan. - Insats: Vi ser över på APT hur vi rör oss på gården så att alla områden är medtagna. Mål: Öka barnens förståelse för att alla vuxna är till för alla barn. Barnen ger uttryck för att det inte alltid finns en vuxen att gå till utomhus. Vi funderar kring barnens förståelse för att alla barn är allas ansvar och ombytt då att alla vuxna är till för alla barn. - Insats: Vi har inlett en samverkan i huset där pedagogerna kontinuerligt rör sig någon gång i alla grupper i samband med avdelningsplaneringar och hoppas att våra relationer med barnen på hela huset på så sätt kommer att utvecklas. Mål: Säkerställa att pedagogerna rör sig i alla förskolans rum inomhus. Cirkulationen av pedagogerna är lika viktig inomhus som utomhus. - Insats: Varje arbetslag får i uppgift att se över fördelningen av vuxna på avdelningen och säkerställa att de vuxna är väl fördelade i förhållande till antal barn och miljöer. Särskilt i övergångar mellan aktiviteter är det av yttersta vikt att pedagogerna är aktiva och nära barnen. Det åtgärdande arbetet Upptäcka För att i tid kunna upptäcka överträdelse mot likabehandlingsplanen ska all personal på förskolan arbeta för: Ett tillåtande klimat på förskolan som gör att barn, föräldrar och pedagoger vågar synliggöra problem och upptäckta kränkningar. Att man som pedagog är närvarande och lyhörd för stämningar och relationer i barngruppen. 5

6 Systematisk dokumentera och utvärdera barnens relationer, uttryck och behov. Att pedagogerna samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, samt tar deras ord och upplevelser på allvar. Att alla på arbetsplatsen har god uppsikt över alla platser där barnen vistas samt förändrar och åtgärdar vid behov. En öppen och tillitsfull kontinuerlig kontakt med vårdnadshavarna samt tydlig information till dem om hur vi bedriver vårt arbete kring likabehandling. Alla som arbetar på förskolan har en skyldighet att reagera och följa åtgärdsplanen vid upptäckt av brott mot likabehandlingsplanen. Till dig som vårdnadshavare Om du misstänker att ditt eller andras barn utsätts/utsätter andra barn för diskriminering eller kränkande behandling önskar vi på förskolan att du som vårdnadshavare tar kontakt med ditt barns pedagoger eller förskolechefen så att vi tillsammans kan lösa situationen. Vårt samarbete är viktigt och Ni som vårdnadshavare är viktiga i vårt arbete med att förebygga och åtgärda kränkande behandling. Förskolan har rutiner för att hantera kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, utreder alltid skyndsamt och kommer att kontakta hemmet om sådana situationer uppstår. Organisationsnivå: Vid misstanke om kränkning skall barn och vuxna vända sig till förskolechefen eller till pedagogerna som i sin tur vänder sig till förskolechefen. Vid utredning av misstänkta kränkningar skall anmälan alltid göras till förskolechef, som ansvarar för att anmäla till huvudman. Vid anmälan skall dokumentation upprättas omedelbart med beskrivning av händelsen och beskrivning av vilken plan som upprättats för att förhindra ytterligare uppkomst av kränkning. Händelsen och efterföljande plan skall följas upp och utvärderas. I den akuta fasen hålls alltid samtal med berörda parter vid fall av kränkning/diskriminering/trakasserier. Arbetsgång barn barn - Pedagogen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen och hjälpa berörda barn att sätta ord på sina känslor och upplevelser samt att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt. Vi utgår från frågorna: Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du att den andra kände sig? Kunde du gjort på något annat sätt? 6

7 Vi arbetar med olika metoder för att bearbeta det som skett genom ex sociala berättelser, drama, rollek, sagan samt i den fria leken genom pedagogernas närvaro och delaktighet. Vidare - Förskolechef informeras. - Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. - Förskolechef ansvarar för att anmäla den misstänkta kränkningen till huvudman. Arbetsgång vuxen barn - Om en vuxen, personal eller förälder, kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål: - Ta den vuxne åt sidan och ställa hur - frågor, samt markera att det observerade beteendet är oacceptabelt. - Förskolechef informeras. - Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. - Förskolechef ansvarar för att anmäla den misstänkta kränkningen till huvudman. Dokumentationen är ett viktigt redskap för att kunna följa upp kränkningar samt förebygga uppkomsten av ytterligare händelser av sådan karaktär. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag i arbetet med att dokumentera och följa upp händelser som är av arten kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar. 1. Vad har hänt? 2. På vilket sätt kan det inträffade kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling? 3. Vem har anmält? 4. Vilka åtgärder har vidtagits omgående? 5. Vilka vidare åtgärder är planerade? När? 6. Vilka berörda har informerats? När? Hur? 7. Tid för uppföljning. Vem deltar vid uppföljningen? 8. Dokumenterat av? 9. Dokumentationen lämnas omgående till förskolechef. Vart ska jag vända mig? Vid kännedom om eller frågor om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling vänder du dig till: Planen upprättad Sofie Johansson Förskolechef sofie.johansson@harryda.se Björkängens förskola Tfn: Förskolechef Sofie Johansson, eller till personalen på förskolan. 7