Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander är ytterst ansvarig för att planen upprättas samt utvärderas. Samtliga pedagoger på Nallebjörnens förskola är delaktiga i utformningen av dokumentet samt ser till att planen efterlevs och utvärderas. Vår vision På Nallebjörnens förskola ska alla känna sig trygga. Ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Som pedagoger behöver vi vara lyhörda, känna in varje barn och låta dem komma till tals. Det kan vi göra genom dokumentation och genom att arbeta med barnen i mindre grupper. Barnen ska kunna känna att det som de säger är värdefullt. Vi pedagoger är viktiga förebilder för barnen genom att vi förstärker det positiva som barnen gör. På så sätt skapas ett gott socialt klimat i barngruppen. Lika viktigt är det att som pedagog prata med barnen när konflikter eller kränkande situationer uppstår. Vi behöver visa barnen vad som går an och inte går an och vad som är ett önskvärt beteende. Ett exempel på att göra barnen delaktiga är att de tillsammans med oss vuxna får skapa regler för hur man ska bete sig mot varandra. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldarådsrepresentanterna uppmanas att läsa planen samt komma med förslag och synpunkter. Planen finns även tillgänglig på förskolans hemsida. Det är önskvärt att vårdnadshavarna informeras om vikten av att ta del av planen. Personalens delaktighet Pedagogerna diskuterar och utvecklar planen på utvecklingsdagar och arbetsplatsträffar. Nyanställda ska introduceras i planen. Det är viktigt att planen är ett levande dokument som används dagligen. Vi kan även referera till planen i mötet med vårdnadshavare. Det är viktigt att vi vuxna bemöter varandra på samma sätt som vi lär barnen. Barnen känner av om det finns spänningar i pedagoggruppen. Vi vuxna är också förebilder för varandra. Förankring av planen I samtalen med barnen är pedagogerna viktiga förebilder och där talar vi om vilket förhållningssätt som gäller på vår förskola. Det är ett sätt att göra planen känd för barnen. Alla anställda samt de som nyrekryteras ska ha läst Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling samt ha fått handledning i hur vi aktivt arbetar med den. I december 2011 startade vi ett samarbete med Friends där tanken var att göra likabehandlingsplanen än mer levande. Planen är länkad på hemsidan för att göra den tillgänglig. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi utvärderar kontinuerligt vårt arbete på avdelningen för att minimera antalet konflikter i barngruppen samt för att få barnen att känna sig trygga. Detta gör vi även för att barnens tillvaro hos oss ska bli så meningsfull som möjligt. Vid behov tar pedagogerna stöd och hjälp av förskolepsykolog/specialpedagog för att ytterligare stärka barngruppen och pedagogerna. Nytt för det här året är att alla avdelningar var för sig har utvärderat planen. Två av förskolans pedagoger har reviderat planen utifrån dessa utvärderingar. Den reviderade planen ska sedan gå på remiss så att alla ska kunna komma med ytterligare synpunkter. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechefen och då verksamma pedagoger var delaktiga i utvärderingen av planen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Genom att samtliga pedagoger har deltagit i utvärderingen av fjolårets plan har alla varit delaktiga och tillsammans arbetat för att utveckla den ytterligare. Bland annat har detta framkommit:

2 Sida 2 av 5 Alltid vara närvarande, cirkulera på gården, arbeta i mindre grupper, minimera övergångssituationer, vara mer i skogen, visa att alla är olika men har lika värde m.m. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi pedagoger utvärderar kontinuerligt arbetet under läsåret och gör en slutlig utvärdering i juni Vi utgår från barngruppens aktuella behov och anpassar verksamheten utifrån detta. Vårdnadshavarnas synpunkter och frågor fångas upp i de dagliga samtalen samt under utvecklingssamtalen. Vi tar med oss detta i fortsatt planering och utvärdering av verksamheten. för att årets plan utvärderas Förskolechef Niamh Holden Wiltander Främjande insatser Vi främjar en välkomnande atmosfär där alla ska känna sig trygga och respekterade. Områden som berörs av insatsen På Nallebjörnens förskola ska alla känna sig professionellt bemötta av samtliga pedagoger. Ett professionellt bemötande kan vara att behandla alla lika och att inte låta sina personliga värderingar lysa igenom. Det kan också vara att se och bekräfta varje barn och förälder. Vi utvärderar och samtalar regelbundet kring detta på arbetsplatsträffar, utvecklingsdagar samt när situationer uppkommer. Ingen ska utsättas för diskriminerande eller kränkande behandling på grund av etnisk bakgrund, trosuppfattning/religion, kön eller funktionshinder. Vi arbetar med våra fem värdegrundsord Trygghet, Respekt, Social Kompetens, Livsglädje och Kunskap för att genom dessa stärka alla barns självkänsla och uppfattning om att vara en okränkbar individ. Insats Vi uppmärksammar och bemöter dagligen varje barn och förälder så att det blir ett personligt välkomnande. Det är viktigt att vara en inkännande pedagog så att vi bemöter varje barn och förälder efter deras behov. Det gör att varje familj känner att de får ett speciellt bemötande. Förskolechefen samt alla som arbetar på förskolan. Utvärderas Kartläggning Kartläggningsmetoder Genom observation och ständig dialog med varandra kan vi kartlägga de situationer där kränkande behandling förekommer. Det är oerhört viktigt att vara en förebild och att konsekvent visa vad som går an och vad som inte går an i alla situationer. Det kan t ex vara i övergångssituationer när man byter från en situation till en annan. Exempelvis kan det vara att gå in från gården, klä av sig i hallen för att sedan gå in på avdelningen. Det är trångt i hallen och det blir oroligt för de barn som behöver stöd och struktur. Vid måltiderna är det kränkande för barnet att få negativa kommentarer om sitt sätt att äta. Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen I den dagliga kontakten samt vid utvecklingssamtal får både föräldrar och pedagoger möjlighet att prata och få information om i vilka situationer kränkningar kan förekomma. Barnen ska kunna känna tillit till pedagogerna för att kunna berätta om kränkande handlingar.

3 Sida 3 av 5 Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna diskuterar kartläggning på arbetsplatsträffar. Dessutom pågår en ständig diskussion i arbetslagen om hur vi förebygger kränkande handlingar. Resultat och analys De pedagoger som minimerat övergångssituationerna upplever att det blivit lugnare i barngruppen. Utrymmet på avdelningarna används mer effektivt på så sätt att alla rum utnyttjas och att pedagogerna fördelar sig i de olika rummen. Tanken med detta är att det alltid ska finnas en pedagog närvarande med barnen för att förhindra att kränkande behandlingar sker. Vi behöver bättre överblick av gårdarna och avdelningarna. Det får vi genom att cirkulera och vara närvarande samt observanta. Vi behöver även ha ett alternativt och varierat material som lockar till lugnare lek på gården där en vuxen är närvarande tillsammans med barnen. Det är värdefullt att ha en planerad verksamhet i mindre grupper. Vi arbetar också aktivt med att alla har lika värde. Förebyggande åtgärder Närvarande, delaktiga och observanta pedagoger. Områden som berörs av åtgärden Genom att vi blir mer närvarande, delaktiga och observanta kan vi minimera risken för situationer där kränkande behandling kan uppstå. Är vi observanta och närvarande kan vi även anpassa miljön efter barngruppens behov och förutsättningar. Åtgärd Vi ska cirkulera på gårdarna under utevistelser, inte stå och prata med varandra. Vi ska observera vad barnen leker med och på vad de säger. Inte låta barnen leka ensamma i ett rum. Vi ska kunna bryta en lek som håller på att gå överstyr, eller att hjälpa en lek att komma vidare. Det ska finnas en närvarande vuxen i skötrummet/badrummet samt även i hallen vid av- och påklädning. Vi ska ha ett alternativt och tilltalande material ute på gården som lockar till lugnare lek. En vuxen ska dessutom finnas närvarande då. Dela barnen i mindre grupper. "Lyfta" barnen varje dag dvs ge dem mycket beröm och visa deras värde. Motivera åtgärd Gården kan ibland vara svår att överblicka. Det finns buskar och andra undanskymda platser där kränkningar kan ske. Det är viktigt att cirkulera på gården för att visa att vi vuxna är närvarande och intresserade av barnen och deras lek. Genom att observera vad barnen leker kan vi gå in och hjälpa/stötta/aktivt ingripa om en kränkning uppstår. Vi har upplevt att pojkar säger att bara pojkar får vara med och leka. Att någon jagar andra så att de tycker att det är jobbigt. Att någon säger "dumma dig" eller "dumskalle." Om vi ska hjälpa en lek att komma vidare behöver vi tillföra nytt material, till exempel hämta fler koppar eller att få barnen att stanna upp i sin lek och tänka efter: "Vill han eller hon att jag gör så?" eller att fler barn får plats i leken. Vid platser som i hall eller i skötrum/badrum blir det lätt köer och lite bråkigt och knuffigt. Vi märker att konflikterna minimerades med en närvarande vuxen i dessa rum. Att ha två barngrupper på gården samtidigt blir lätt rörigt. Vi vill därför ha ett alternativt och tilltalande material på gården med en närvarande vuxen. Det lockar till lugnare lek. Att dela barnen i mindre grupper gör att det blir lugnare och att konflikterna minimeras. I en liten grupp får också barnen lättare att komma till tals. Samtliga pedagoger på förskolan Genus Områden som berörs av åtgärden

4 Sida 4 av 5 Vårt mål är att både miljö och material ska vara könsneutralt. Vi arbetar aktivt för att visa att alla är lika värda. Vi vill heller inte förstärka tillskrivna könsmönster. Åtgärd Vi behöver se över allt material i förskolan, även böcker. Vi behöver ha en aktiv diskussion på arbetsplatsen om vilket material vi erbjuder och vad det ger för signaler. Det vore spännande att få erbjuda ett helt könsneutralt material och även använda mer återvinningsmaterial. När barnen säger att pojkar är starka och att endast pojkar får vara med och leka är det viktigt att ta tag i det direkt. Vi behöver prata med barnen om att även flickor är starka och att alla får vara med, samt att vi betonar allas lika värde. Vi ska undvika att berömma barnen för deras kläder när de kommer till förskolan. Till exempel ska vi inte säga att en flicka har en söt klänning och att en pojke har en tuff tröja(tänk på hur vi använder rösten också!). I alla sitüationer är det viktigt hur vi använder vår röst och vårt kroppsspråk. Det är barnet i sig som är det viktigaste, inte vad det har på sig. Det är viktigt att visa att det finns olika typer av familjekonstellationer. Motivera åtgärd Det är viktigt att vi har en genomtänkt strategi för hur vi bemöter barnen och hur vi arbetar med genusfrågor. På så sätt visar vi att alla har ett lika värde oavsett kön. Alla som arbetar på förskolan. Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Det är allas ansvar att arbeta för ökad trygghet och ett positivt klimat där ingen blir trakasserad eller kränkt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla pedagoger håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Det ska alltid finnas en pedagog i närheten av barnen. Pedagogerna håller täta föräldrakontakter. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar vänder sig i första hand till pedagogerna på respektive avdelning. Lilla Björn Paddington Nalle Puh Bamse Baloo Om svårare situation uppstår och behov finns är det förskolechef Niamh Holden Wiltander , som är ytterst ansvarig. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Pedagoger som uppmärksammar vad som skett har skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkning. 2. Kartlägg ärendet med berörda parter. Vidta lämpliga åtgärder så som att kontakta berörda föräldrar, samtal med förskolechef, övriga barn med flera. Följ upp händelsen inom en till två veckor och dokumentera de åtgärder som genomförts. 3. Skulle kränkningen fortsätta är det pedagogen som tillsammans med föräldrar och förskolechef som ansvarar för att åtgärder vidtas för att få stopp på kränkningen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Pedagoger som uppmärksammar vad som skett har skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkning. 2. Kartlägg ärendet med berörda parter och förskolechef. Vidta lämpliga åtgärdeer, samtal med förskolechef och informera föräldrarna om händelsen, följa upp händelsen inom 1-2 veckor och dokumentera de åtgärder som genomförts. 3. Skulle kränkningen fortsätta är det pedagogen som tillsammans med föräldrar och förskolechef som ansvarar för att åtgärder vidtas för att få stopp på kränkningen. Rutiner för uppföljning När situationer uppstår utreder och åtgärdas det omgående enligt ovanstående rutin. Förskolechefen ansvarar för att uppföljning genomförs. Rutiner för dokumentation

5 Sida 5 av 5 Vi dokumenterar händelsen, åtgärd samt uppföljning som sparas i en pärm som förvaras inlåst. Dokumentationen görs löpande under ärendets gång. Berörda pedagoger och förskolechef ansvarar för att dokumentation sker. Ansvarsförhållande Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att rapportera incidenter till huvudman. Alla pedagoger på förskolan har ansvar för att arbeta efter planens riktlinjer. Alla pedagoger har ansvar för att genomföra värdegrundsarbetet i barngrupperna. Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen utvärderas och analyseras årligen tillsammans med pedagogerna.