LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, Bestorp Hemsida: Tel:

2 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3 Ansvariga för denna plan... 3 Definitioner av begrepp... 4 Nulägesanalys och kartläggning... 5 Tydliga mål och konkreta åtgärder... 5 Övergripande mål... 5 Förebyggande insatser... 5 Åtgärder från föregående läsår...5 Kartläggning och utvärdering... 6 Förankring av planen... 6 Delaktighet och medinflytande... 6 Arbete i barngrupp... 7 Kränkande behandling... 8 Att upptäcka och utreda kränkningar... 8 Handlingsplan för upptäckt av diskriminering eller annan kränkande behandling... 8 Styrdokument... 9 Till dig som vårdnadshavare Bilaga 1 - Checklista Samtal med barn Bilaga 2 - Kompletteringsfrågor till checklistan Bilaga 3 - Incidentrapport

3 Inledning Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och i Skollagen, 14 a kap. Bestämmelser i diskriminerings- och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. Arbetet med att främja och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet varje år redovisas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vår vision Alla barn och vuxna i vår förskola ska känna trygghet och kunna trivas. Varje barn och vuxen ska bli sedd och positivt bekräftad och få de bästa möjligheter att utvecklas och lära. Förskolans verksamhet ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Förskolans pedagoger är mycket medvetna om sitt förhållningssätt och att det är viktiga förebilder för barnen. Giltighetstid för denna plan Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för denna plan Ansvariga för planen är: Förskolechef: Catharina Bladh Personalen vid förskolan Sågvägen 3

4 Definitioner av begrepp Diskriminering När ett barn behandlas sämre än andra barn och det har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Finns två typer av diskriminering: Direkt diskriminering När ett barn behandlas sämre än andra barn på grund av de sju diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering När förskolan tillämpar en regel eller bestämmelse som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av de sju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna 1. Kön kvinna eller man, flicka eller pojke 2. Etnisk tillhörighet person som tillhör en grupp människor med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg etc. 3. Religion och annan trosuppfattning religiös livsåskådning 4. Sexuell läggning homosexuell, bisexuell, heterosexuell 5. Funktionshinder innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel, synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder som exempelvis ADHD eller Aspergers syndrom. 6. Ålder 7. Könsöverskridande identitet transsexuell Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillsägelse är inte en kräkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. 4

5 Nulägesanalys och kartläggning Likabehandlingsplansarbetet är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete och ingår i vår årsplan. Planen uppdateras 2 ggr/år (vår/höst) i samband med att mål skrivs för Normer och Värden och Barns inflytande i vår Kvalitetsrapport. Observera och kartlägga verksamheten och från det resultatet göra ev åtgärder. Tydliga mål och konkreta åtgärder Förstärka tryggheten hos barnen ute och inne genom att vi pedagoger är närvarande och cirkulerar bland barnen både inne och på gården. I området finns ett Barn-och hälsoteam som personalen på förskolan kan vända sig till för att få handledning om behov uppstår. Övergripande mål All verksamhet vi bedriver ska genomsyras av empati och förståelse, värme och engagemang. Vi ska aktivt arbeta i barngrupperna för att skapa ett positivt och öppet klimat som motverkar all form av diskriminering. All personal för en konstruktiv dialog med föräldrarna. Vi har vuxna närvarande i verksamheten som observerar och sätter ramarna för vad som är ett bra klimat. Pedagogerna är observanta på barnens handlingar och alla beteenden som är oacceptabla tillrättavisas. Vi bekräftar barnens känslor och hjälper dem att hantera konflikter. Det material, såsom böcker, bilder, CD-skivor och filmer, som vi använder i verksamheten får inte bidra till att sprida fördomar på något sätt. Tvärtom ska vi använda material och arbeta för att vidga barnens förståelse för olikheter. Förebyggande insatser Under verksamhetsåret kommer vi att arbeta konkret med följande: Att upprätta gemensamma kompisregler och ordningsregler tillsammans med barnen på varje avdelning samt aktualisera dem vid behov. Samtal, sagor, lekar, sånger och dramatiseringar kring bemötande, konflikter och empati med andra. Vi i personalen ska utföra fler organiserade diskussioner. Ha genus och jämställdhet som en stående punkt. Vid utvecklingssamtal delger vi varandra viktig information om samtalet. Synpunkter och idéer från föräldramötet v.38 används vid planeringen. Åtgärder från föregående läsår Under våren 2015 sattes ett staket upp ute på gården och buskar har klippts ner för att göra gården lättare att överblicka. 5

6 Kartläggning och utvärdering Under mars och april 2016 gör vi en kartläggning av nuläget och en utvärdering av vårt likabehandlingsarbete och vårt arbete för att motverka kränkande behandling. Kartläggningen görs utifrån samtal med de äldre barnen, födda -12, -11 och -10. Samtalen sker med enskilda barn, utifrån en särskild checklista. Se bilaga 1. Vid utvärderingen tar personalen hänsyn till synpunkter och idéer från föräldrar som t ex har framkommit på höstens föräldramöte. Under oktober 2016 uppdateras likabehandlingsplanen inför nästa läsår. Förankring av planen Planen levandegörs på olika sätt. Vi lägger ut vår plan på vår hemsida. Under höstterminen presenteras planen på ett föräldramöte. När det kommer ny personal är det en viktig del av introduktionen att ta del av vår plan. Till nya föräldrar hänvisar vi till såväl hemsida som ett utdraget exemplar vid varje entré. I samband med eventuella incidenter samt vid den årliga utvärderingen tas planen och eventuella brister upp till diskussion i personalgruppen. Delaktighet och medinflytande Vår uttalade önskan är att söka uppnå största möjliga delaktighet från hela föräldragruppen och deras barn liksom från all personal i utarbetande och revideringar av vår plan. Personal All personal deltar aktivt i framtagningen av planen, i arbetet med såväl främjande som åtgärdande insatser. Tillsammans med specialpedagog görs kartläggning och analys kring barn i behov av särskilt stöd. Analysen resulterar i en handlingsplan som följs upp regelbundet. Föräldrar Genom daglig föräldrakontakt utbyts information angående barnet. Informationen fördjupas och bearbetas ytterligare i de utvecklingssamtal som hålls en gång per år. Föräldrar bjuds även in till föräldramöte en gång per termin för information om verksamheten. En enkät skickas ut varje år till föräldrar för att få svar på hur man upplever sitt barns vistelse på förskolan. Enkäten sammanställs av förskolans ledningsgrupp. Resultatet delges föräldrarna och diskuteras vidare på föräldrarådet. Personalen analyserar resultatet och utifrån detta görs förbättringsåtgärder. 6

7 Barn Verksamheten utformas utifrån barns behov vilket bland annat handlar om att lyssna in, bekräfta, bejaka och bemöta barnens känslor och kroppsspråk. Barnen får komma till tals och blir respekterade för sina åsikter. Barnen görs delaktiga i verksamheten bland annat genom att de får önska och välja aktiviteter utifrån intressen och behov. Samtal förs också tillsammans med barnen om hur en bra kompis ska vara. Arbete i barngrupp Kön Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Oavsett kön arbetar vi för att alla barn ska ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi erbjuder samma valmöjligheter för både pojkar och flickor vad gäller material och sysselsättning vi gör om pedagogiska miljöer så det stimulerar både pojkar och flickor efter våra kartläggningar om hur barnen leker i respektive rum vi köper in könsöverskridande material som köpansvarig beställer vi har dockor av båda könen på varje avdelning Etnisk tillhörighet Vi arbetar för att alla på vår förskola ska känna sig välkomna och trygga. Vi tar hänsyn till kulturella och etniska skillnader. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi vuxna är goda förebilder vi välkomnar och respekterar barn och personal från andra kulturer vi har etniska dockor vi lånar böcker som handlar om andra kulturer Religion och annan trosuppfattning Alla på vår förskola ska ta hänsyn och visa respekt för olika religiösa åskådningar. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi vuxna är goda förebilder vi har gemensamt förhållningssätt vi påverkar inte ensidigt till förmån för den ena eller andra åskådningen vi anpassar maten så den passar alla vi respektera varandras olikheter vi bemöter barnens frågor och reflekterar tillsammans Sexuell läggning och könsöverskridande identitet/uttryck Vi bejakar olika familjekonstellationer så att varje barn känner stolthet över sin familj. Vi arbetar främjande och förebyggande genom att: vi visar respekt mot olika familjekonstellationer vi samtalar i barngruppen hur olika familjekonstellationer kan se ut när behov uppstår vi svarar på barnens frågor på ett professionellt och faktamässigt sätt 7

8 Funktionshinder Alla i förskolan ska kunna vara delaktiga. Ingen ska känna sig utanför eller åsidosatt på grund av sitt funktionshinder. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi anpassar den fysiska miljön vi lyfter fram de positiva resurserna hos barnet. T.ex. genom att ge tid att klara vardagliga saker själv. vi särbehandlar inte barn med funktionsnedsättning vi anpassar verksamheten så att alla kan delta på sina villkor vi upprättar åtgärdsprogram/handlingsplan med berörd personal vi förstärker personalresurserna vid behov Ålder Alla barn på förskolan behandlas lika oavsett ålder. Ingen ska känna sig diskriminerad eller trakasserad p.g.a. sin ålder. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: se till barnets kompetens och mognad anpassa verksamhetens innehåll efter barnens kompetens det finns närvarande vuxna som stöttar barnen i leken Kränkande behandling Alla ska kunna vistas på förskolan utan att bli utsatt för någon form av kränkande behandling. Vi arbetar främjande/förebyggande genom att: vi vuxna är goda förebilder och har ett bra förhållningsätt ha en bra inskolning diskutera hur man är en bra kompis med barnen det finns personal i närheten av barnen göra observationer av barnens lek använda oss av gruppstärkande lekar och aktiviteter Att upptäcka och utreda kränkningar Pedagogerna har i möjligaste mån uppsikt över alla platser där barnen befinner sig och är observanta på samspelet mellan barnen och mellan barn och vuxna. Handlingsplan för upptäckt av diskriminering eller annan kränkande behandling Vid upptäckt av diskriminering eller annan kränkning ska dokumentationen föras på särskild blankett. Se bilaga. 8

9 Vuxna kränker barn 1. Var rak genom att säga ifrån direkt när en vuxen kränker ett barn. 2. Be om enskilt samtal snarast möjligt i enskilt rum. 3. Förklara hur du upplevt/tolkat situationen och barnets reaktion. 4. Vid behov ska stöd erbjudas till berörda. 5. Om kränkningen upprepas, kontakta förskolechef. 6. Förskolechef ansvarar för utredning, dokumentation och uppföljning. Barn kränker barn 1. Den vuxne som uppmärksammar händelsen samtalar med varje barn och ev. med barnen tillsammans. 2. Den vuxne informerar övriga i arbetslaget om händelsen. 3. Om kränkningen upprepas kontaktas hemmet och förskolechef informeras. 4. Händelsen utreds och dokumenteras och handlingsplan upprättas av ansvarig personal eller av förskolechef. Föräldrarna bör vara delaktiga. 5. Förskolechef eller ansvarig personal ansvarar för att uppföljning görs av åtgärderna. Vuxna kränker vuxna 1. Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling har ansvar för att kontakta förskolechef. 2. Den som anser sig utsatt för kränkning har ansvar för att kontakta förskolechef. 3. Förskolechef ansvarar för att arbeta efter arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot kränkande behandling i arbetslivet (AFS 1993:17). 4. Om kränkningen upprepas, kontaktas områdeschefen. Styrdokument Läroplan för förskolan Lpfö98:10 grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. 9

10 Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 2 Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Till dig som vårdnadshavare Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för kränkande behandling, på grund av kön, etniska tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder så prata alltid med personalen. Detta gäller inte befogade tillrättavisningar från de ansvariga inom verksamheten, vilka har till syfte att upprätthålla en god miljö för barnen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra barn men även i detta fallet är det viktigt att prata med personalen. Alla måste gemensamt ta ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som om vi accepterar beteendet. Vid misstanke om att ett barn far illa har all personal inom förskoleverksamheten anmälningsplikt till sociala myndigheter. 10

11 Bilaga 1 - Checklista Samtal med barn Kartläggning Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Så här känner sig när hon/han är på förskolan När jag kommer till förskolan på morgonen När vi leker inne När vi har samling När vi leker ute När vi äter lunch När jag går på toaletten När vi äter mellanmål Kommentarer vid Jag leker med: 11

12 Bilaga 2 - Kompletteringsfrågor till checklistan Vilka leker du med på förskolan? Finns det någon du skulle vilja leka med som du inte vågar fråga? Vad tycker du om att leka? Får du alltid vara med? Vad gör du om du inte får vara med? Var vill du helst vara på förskolan? Finns det någonstans du inte vill vara på förskolan? Vad gör du ute? Vad är roligt på förskolan? Vad är tråkigt? Vad gör du om du blir ledsen? Vad är du bra på? Hur är en bra kompis? Är du en bra kompis? Hur tycker du att en vuxen som är på förskolan ska vara? Vad får du bestämma på förskolan? Hur känns det när mamma eller pappa går på morgonen? Hur känns det när du ska gå hem? Längtar du efter förskolan när du är ledig? Vem pratar mest på förskolan? Vem är det som bestämmer? Vet du vad alla vuxna heter på förskolan? Vet du vad alla barn heter på förskolan? 12

13 Bilaga 3 - Incidentrapport Incidentrapport kränkande behandling Datum: Ifyllt av: Händelse: Inblandade: Vidtagna åtgärder: Återstår att göra: Uppföljning/utvärdering: Datum för uppföljning Ifyllt av: 13