Likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Södra Råtorps Förskola Avdelningarna: Millimina Filuren Stjärnfallet Norrskenet Himlavalvet Solstrålen Regnbågen April-15- mars-16 Förskolan Södra Råtorps förskola Skolområde Väst Karlstad kommun

2 BAKGRUND Enligt skollagen (2010:800) 6 kap. 8 ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap.16 ska utbildningsanordnare som bedriver utbildning enligt skollagen varje år upprätta en plan (likabehandlingsplan) med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier på dessa grunder eller sexuella trakasserier. Vi har valt att sammanföra dessa två planer till Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet med att genomföra och följa planen gäller samtlig personal inom förskola. Vår vision: Vår förskola ska vara fri från diskriminering och kränkande behandling. Det ska vara en trygg miljö där alla känner sig välkomna och respekterade! Förskolechefen ansvarar för Att all personal som verkar inom förskolan vet att ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling är tillåten på förskolan. Att se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder samt annan kränkande behandling Att det utvärderas och upprättas en plan årligen för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samarbete med personal, barn och vårdnadshavare Att se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och att all personal känner till dessa. Att utredning görs och eventuella åtgärder vidtas om förskolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. Detta ska ske skyndsamt 2

3 All personal på förskolan ansvarar för Att Förskolans årliga plan föra att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling följs Att arbeta på ett sätt som främjar goda relationer och trygga miljöer Att vara positiva och närvarande pedagoger som agerar förebildligt. Att stärka barnens självkänsla, självtillit och självförtroende Att föra regelbundna samtal om barnens trivsel och mående med både barn, vårdnadshavare och kollegor. Att verksamheten planeras och genomförs på ett sådant sätt att ingen utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Att vid varje signal eller misstanke om att någon blir utsatt för diskriminering, trakassering eller kränkande behandling anmäla detta till förskolechefen. Att dokumentera händelser som upplevs kränkande och att vidta åtgärder enligt gällande rutiner. Att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att alla agerar direkt när man får en signal eller själva uppmärksammar att någon blir kränkt eller utsatt. Vi gör barnen delaktiga genom Att skapa gemensamma trivselregler tillsammans Att genomföra enskilda samtal med alla barn Att använda skapande, drama, sagor och annat material för att arbeta med teman som rör likabehandling Barnen görs delaktiga på olika sätt utifrån ålder och mognad Vi gör vårdnadshavarna delaktiga genom Att informera på utvecklingssamtal Att informera på föräldramöten Att arbeta med planen på föräldraråd Vi gör personalen delaktig genom Att informera och arbeta med den aktivt i olika forum för personal Att involvera all ny personal Att verksamhetensplanering ska ha sin grund i planen 3

4 Utvärdering av föregående års plan Utvärderingen genomfördes av pedagoger på Södra Råtorps förskola. föregående år Kön För att målet ska uppnås behöver pedagogerna vara medvetna om sitt bemötande av barnen. Miljön, lokaler och material, utformas och planeras så att barnen erbjuds samma möjligheter. När nytt material köps in och böcker lånas genusgranskas de. Olika yrkeskategorier kan bjudas in där både kvinnor och män representeras. Litteratur och film som erbjuds speglar olika yrken där både män och kvinnor förekommer med avsikt att påvisa allas lika värde och man kan bli vad man vill/leka vad man vill. Könsidentitet eller könsuttryck För att målet ska uppnås behöver pedagogerna vara medvetna om sitt bemötande av barnen. Som förebilder värderar pedagogerna inte utifrån traditionella könsnormer. Vi möter eventuella kommentarer och funderingar som kan uppstå i barngruppen med att prata om ämnet och belysa det från olika håll genom sagor, dramatiseringar m.m Etnisk tillhörighet Erbjuda modersmålslärare att ta del av den planerade verksamheten och ge utrymme för olika språk och kulturer. Erbjuda barnen material som tex böcker, flaggor, film m.m. för att öka medvetenheten för olika etniska tillhörigheter. Uppmuntra barn i gruppen/anhöriga/vårdnadshavare som har en annan etnisk tillhörighet att berätta och visa bilder från sitt hemland/kultur. Lyssna på musik och läsa böcker från olika kulturer Religion eller annan trosuppfattning Utvecklingssamtalet är ett trepartssamtal där barnets bästa är i fokus och det erbjuds varje termin Alla vårdnadshavare får ta del av likabehandlingsplanen. Funktionshinder Pedagoger får information från vårdnadshavare samt ges den utbildning/möjlighet till kunskapsinhämtning som behövs för att kunna bemöta barnet på bästa sätt. Den fysiska miljön planeras så väl som möjligt utifrån barnets förutsättningar för att deltagande i lek ska kunna ske naturligt och när intresse finns. Utrymme för diskussioner i barngruppen om olikheter och förutsättningar skapas kontinuerligt, viktigt att uppmärksamma extra då ett barn med funktionsnedsättning börjar. Litteratur som berör människors fysiska och psykiska olikheter och förmågor finns tillgängligt i verksamheten. 4

5 Sexuell läggning För att målet ska uppnås behöver pedagogerna vara medvetna om sitt bemötande av barnen och deras olika familjesituationer. Litteratur, film och dramatiseringar som visas i verksamheten speglar olikheter och allas lika värde och bidrar till att vidga barnens referensramar. Utrymme för samtal om ämnet skapas i barngruppen och bemöts extra om behov uppkommer. I entrén och på andra platser/situationer där vårdnadshavares namn presenteras undviks orden mamma och pappa, personens namn är det väsentliga. Ålder Pedagogerna är medvetna om bemötandet gentemot barnen och fokuserar på barnens individuella förmågor och intressen och planerar verksamheten så att utmaningar och lekar förekommer för alla oavsett ålder. Kränkande behandling Om indelningar av barngruppen görs benämns gruppen med fördel med namn istället för att fokusera på barnens ålder. Personalens lyhördhet för hur barnen tilltalar varandra, bjuder in till lek och samspelar är av stor vikt. Inbjudningar till födelsedagskalas görs på förskolan endast i de fall då hela barngruppen är bjuden. Pedagogerna ska hela tiden reflektera över hur de skapar de bästa förutsättningarna för barnen genom sitt bemötande och förhållningssätt. Detta lyfts i verksamhetsplaneringen De vuxna som vistas inom förskolan är goda förebilder som visar hänsyn, agerar positivt och bidrar till ett gott socialt klimat. Eventuella problem och/ eller bemötanden som inte är önskvärda eller förenliga med vårt uppdrag skall redas ut och tas upp med berörda och eventuellt rapporteras enligt gällande rutiner. På avdelningarna finns trivselregler som gemensamt med barnen diskuterats fram och berör hur man är en bra kompis och skapar en positiv social miljö tillsammans, tex bjuder in varandra i leken och lyssnar på varandra. Dramatisering, sagor och film som berör kompisskap, empati och allas lika värde är redskap som används i verksamheten. Kartläggning av verksamhetens riskmoment då kränkande behandlingar riskerar att uppstår är viktigt att göra kontinuerligt. Exempel på detta kan vara en stressad situation i hallen innan utgång, vänta på sin tur vid handtvätt/toalett besök, i lekmoment då alla inte får vara med. Pedagogerna gör då en analys av kartläggningen och provar olika lösningar för att komma tillrätta med kränkningarna, som tex dela på barngruppen så att antalet barn i hallen samtidigt minskar, vuxna finns i närheten vid toalettbesök, deltar i leken m.m.?? 5

6 Utvärdering Kön: Pedagogerna har utökat sin medvetenhet om bemötande och kön. Vi för ständiga diskussioner kring miljön, ändrar och möjliggör omväxling för barnen och tänker medvetet vid inköp av lekmaterial som utgår från barnens intressen. Vi är medvetna i valen vi gör men böcker och filmer genusgranskas inte innan vi presenterar dem i barngruppen i den utsträckning vi önskar. Vi är noga med att kommentera och diskutera de olika könsroller som tas upp i filer och böcker tillsammans med barnen. Olika yrkeskategorier har visats på där både kvinnor och män representeras med avsikt att stärka barnens uppfattning att de kan leka/bli vad de vill. Detta behöver vi fortsätta arbeta för. Könsidentitet eller könsuttryck: Arbetet inom detta område ser olika ut mellan avdelningarna. I vissa fall undviks kommentarer om hur barnen ser ut eller hur man är, det är viktigt att det ska vara naturligt att vara olika. Vi har lagt stor vikt på att tillsammans med barnen förklara våra olikheter oavsett kön. Fokus är på människan och allas lika värde. Etnisk tillhörighet: Olika kulturer får ta plats i verksamheten. Vi har koncentrerat oss på kulturella upplevelser tex mat, dans och musik. Vi använder oss av filmer, böcker och för diskussioner om hur vår jord ser ut, olika kulturer och hur människor lever i de olika länderna. Modersmålslärare har tyvärr inte tagit del av den planerade verksamheten, vi tror en anledning till detta kan vara att vi pedagoger på förskolan och modersmålslärare inte samtalar om verksamheten och förutsättningar. Religion eller annan trosuppfattning: Till viss del har barnen getts utökad kunskap i olika religioner i samband med tex julfirandet, då tex Buddism och Islam diskuterades/dramatiserades. Att inte ha någon speciell tro/religion har också diskuterats och att valet är fritt. Vi upplever att detta område är ganska eftersatt och behöver jobbas vidare med. Vi upplever också att det inte är så många olika religoner representerade i våra familjer vilket innebär att det är av stor vikt att vi arbetar aktivt med att lyfta in detta på ett naturligt sätt i våra verksamheter Funktionsnedsättning/ funktionshinder: Människors olikheter och förutsättningar är något som ofta diskuteras bland vuxna och barn. Vikten av vuxnas bemötande är av stor betydelse och syns i vardagen tex i den planerade miljön. Det är viktigt att tänka på hur barn med funktionsnedsättning uppmärksammas. Fokus på barns förmågor och positiva egenskaper är i centrum. Litteratur och film inom området efterfrågas mer. Samarbetet med vårdnadshavare fungerar bra och information delges. Sexuell läggning: Vi skapar diskussioner inom området då ämnet kommer upp, tex i leken och i samband med 6

7 bokläsning/filmvisning. Olika familjekonstellationer påvisas i verksamheten. Pedagoger är medvetna i sina bemötanden gentemot barnen. I entrén och vid andra platser där vårdnadshavarens namn presenteras undviks orden mamma och pappa. Ålder: Alla pedagoger arbetar medvetet utifrån barns individuella förmågor och intressen och uppmuntrar till lek/samarbete över åldersgränserna. I vissa fall kan det innebära nya utmaningar utifrån barns ålder och betrodda kunskap. Gruppnamn förekommer i neutral benämning och har underlättat barnens grupptillhörighet. Inbjudningar till kalas respekteras i stort sett av föräldrar som sköter detta hemifrån, vid de fall detta inte sker påtalar vi pedagoger vikten av det. Kränkande behandling: Pedagogernas förhållningssätt är av stor vikt och vi fokuserar på att visa hänsyn, agera positivt och bidra till ett gott socialt klimat. Samtliga konflikter och kränkande behandlingar tas upp/reds ut i de situationer då de uppstår. Vårdnadshavare involveras då behov finns. Vi kan ändå uppleva vi behöver dokumentera mer skriftligt för att kunna följa upp och säkerställa att vi reder ut och förebygger ev kränkande behandling. Trivselregler i olika utformningar finns på nästan varje avdelning. De som inte har det ska upprätta detta. Dramatiseringar, lekar, sagor och filmer inom området används ofta i verksamheten. Kartläggning av verksamhetens riskmoment kring kränkande behandlingar behöver göras oftare. Resultat av utvärderingen För att öka tryggheten ute på gården har vi sett över våra rutiner, vi sprider ut oss på gården, har skapat fler möjligheter för barnen att hitta sysselsättning, använder oss av båda förskole gårdarna i större utsträckning och har satt upp regler för utevistelse som tydliggör för barnen hur materialet bör användas. För att skapa ett trevligt språkbruk och bemötande i barngrupperna har arbetet med trivselregler och likabehandling varit levande i verksamheten. Vi har begränsat cykelåkningen till en mindre yta av utegården vilket gör att tempot minskat och att ytorna är mer tillgängliga för de yngre barnen. Flera av avdelningarna har delat barngruppen i mindre grupper under delar av dagen för att öka möjligheterna för barnen att bli sedda och lyssnade till. Arbetet med att skapa ett positivt språkbruk och en god utemiljö/vistelse får fortsatt fokus under kommande år. Anledningen till det är att föräldrar som uttryckt oro över om deras barn blir sett och uppmärksammat under utevistelsen och över antalet barn i förhållande till antalet vuxna, särskilt under eftermiddagstid. Vi behöver se över våra trivselregler på avdelningarna och revidera dem tillsammans med barnen. Vi ser att vi behöver arbeta mer aktivt utifrån ett mångfalds perspektiv och bland annat ta vara på våra modersmålstränare och deras kunskap. De ska integreras mer i vår verksamhet. 7

8 Årets plan ska utvärderas senast 15 feb 2016 Den ska utvärderas genom Att vi går igenom måluppfyllelse och resultat Att vi följer upp barnsamtal Att vi följer upp samtal med vårdnadshavarna ig för att årets plan utvärderas är pedagogerna som arbetar i förskolans verksamhet tillsammans med förskolechef. Främja lika rättigheter och möjligheter Som stöd i det främjande arbetet kan pedagogerna läsa i boken Lika rättigheter i förskolanhandledning, sid Kön Alla ska ges samma möjligheter oavsett kön. Alla barn deltar utifrån sina egna förutsättningar med stöttning och vägledning av pedagogerna vilket leder till ökad förståelse för varandras uttryck och behov. Miljön, lokaler och material, utformas och planeras så att barnen erbjuds samma möjligheter. Litteratur och film som erbjuds i verksamheten speglar olika yrken där både män och kvinnor förekommer med avsikt att påvisa att alla har samma möjlighet att bli vad man vill/leka vad man vill. Alla pedagoger på förskolan. : Könsidentitet eller könsuttryck Ge varje barn möjlighet att utveckla sin individuella identitet oavsett kön och känna trygghet i den. Som förebilder värderar pedagogerna inte utifrån traditionella könsnormer utan ser till varje barns identitet och uttryck. Vi möter eventuella kommentarer och funderingar som kan uppstå i barngruppen med att prata om ämnet och belysa det från olika håll genom sagor, dramatiseringar m.m. Vi erbjuder aktiviteter och material som inte stärker 8

9 traditionella könsnormer Alla pedagoger på förskolan. Ständigt pågående arbete, utvärderas senast den 15 jan Etnisk tillhörighet Att barnen känner stolthet över sin etniska tillhörighet. Erbjuda modersmålslärare att vara en del av den planerade verksamheten och ge dem utrymme förarbete tillsammans utifrån språk och kulturer. Erbjuda barnen material som tex böcker, film m.m. för att öka medvetenheten för olika etniska tillhörigheter. Uppmuntra barn i gruppen/anhöriga/vårdnadshavare som har en annan etnisk tillhörighet att berätta och visa bilder från sitt hemland/kultur. Lyssna på musik och läsa böcker från olika kulturer. Alla pedagoger på förskolan, inklusive modersmålslärare. Religion eller annan trosuppfattning Att barnen vet att man kan tro på olika Gudar eller ingen alls. Uppmärksamma olika religiösa traditioner genom att låna böcker att samtala om och söka information via nätet. Vårdnadshavare och släktingar som vill dela med sig av sin tradition/religion bjuds in att berätta för barngruppen. Lyfta olika traditioner. Alla pedagoger i förskolan Funktionsnedsättning Att alla barn oavsett funktionsnedsättning ska kunna delta i både planerad och fri 9

10 verksamheten, såväl den fysiska som den pedagogiska. Detta ska ske utifrån varje barns individuella förutsättningar och förmågor. Pedagoger får information från vårdnadshavare samt ges den utbildning/möjlighet till kunskapsinhämtning som behövs för att kunna bemöta barnet på bästa sätt. Den fysiska miljön planeras så väl som möjligt utifrån barnets förutsättningar för att deltagande i lek ska kunna ske naturligt och när intresse finns. Utrymme för diskussioner i barngruppen om olikheter och förutsättningar skapas kontinuerligt, viktigt att uppmärksamma extra då ett barn med funktionsnedsättning börjar. Litteratur som berör människors fysiska och psykiska olikheter och förmågor finns tillgängligt i verksamheten. Alla pedagoger i verksamheten. Sexuell läggning Att alla barn respekteras utifrån sin egen önskan att uttrycka sig med kläder och kroppsspråk. Litteratur, film och dramatiseringar som visas i verksamheten speglar olikheter och allas lika värde och bidrar till att vidga barnens referensramar. Utrymme för samtal om ämnet skapas i barngruppen och bemöts extra om behov uppkommer. I entrén och på andra platser/situationer där vårdnadshavares namn presenteras undviks orden mamma och pappa, personens namn är det väsentliga. All personal i förskolan. Ålder Att alla barn utvecklas individuellt och bemöts utifrån sin förmåga oavsett ålder. Pedagogerna fokuserar på barnens individuella förmågor och intressen och planerar verksamheten så att utmaningar och lekar förekommer för alla oavsett ålder. Om indelningar av barngruppen görs benämns gruppen med fördel med namn istället för att fokusera på barnens ålder. Personalens lyhördhet för hur barnen tilltalar varandra, bjuder in till lek och samspelar är av stor vikt. Inbjudningar till födelsedagskalas görs på förskolan 10

11 endast i de fall då hela barngruppen är bjuden.. All personal i förskolan.. Kränkande behandling Att barn i förskolans verksamhet känner sig trygga och respekterade utifrån sin egen person och sina förmågor. De vuxna som vistas inom förskolan är goda förebilder som visar hänsyn, agerar positivt och bidrar till ett gott socialt klimat. Eventuella problem och/ eller bemötanden som inte är önskvärda eller förenliga med vårt uppdrag skall redas ut och tas upp med berörda och eventuellt rapporteras enligt gällande rutiner. På avdelningarna finns trivselregler som gemensamt med barnen diskuterats fram och berör hur man är en bra kompis och skapar en positiv social miljö tillsammans, tex bjuder in varandra i leken och lyssnar på varandra. Dramatisering, sagor och film som berör kompisskap, empati och allas lika värde är redskap som används i verksamheten. Kartläggning av verksamhetens riskmoment görs kontinuerligt. Exempel på riskmoment kan vara en stressad situation i hallen innan utgång och i leken på gården.. Det är också viktigt att vårdnadshavare förmedlar det barnen berättar hemma om de upplever situationer de inte mår bra i på förskolan. Detta är viktigt att vi informerar dem om. All personal i förskolan KARTLÄGGNING OCH NULÄGESANALYS Vi har identifierat risker genom Observationer, olika situationer och barn studeras utifrån en förutbestämd frågeställning/problematik som är aktuell i barngruppen. Reflektionsveckor, en per termin, då personal observerar och reflekterar lite extra över verksamheten utifrån förutbestämda ämnen. Barnsamtal, ett barn och pedagog samtalar enskilt om hur barnet trivs, kompisrelationer, aktuella lekar m.m. Samtalet återberättas/förmedlas för 11

12 vårdnadshavare i utvecklingssamtalet samt ligger till grund för pedagogernas planering av verksamheten. Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare en gång per termin. En enkät lämnas ut inför samtalet som sedan utgör en del av underlaget tillsammans med pedagogens sammanställning av barnets utveckling och intressen på förskolan. Lillmöten, tillfällen då barnen är samlade och veckan som varit och andra händelser diskuteras och där varje barn ges möjlighet att ge sin synpunkt. Daglig kommunikation med vårdnadshavare. På föräldramöten, som anordnas en gång per läsår ges möjlighet att uttrycka och diskutera verksamheten på aktuell avdelning. Barn och föräldrar har involverats i kartläggningen genom att tillfrågas om trivsel och bemötande på förskolan. Då pedagoger observerat framförallt kränkningar i form av ord, uteslutningar från lek, slag, otrygghet etc. har detta förmedlats till föräldrarna och tillsammans har åtgärder tagits för att komma tillrätta med problemen Likabehandlingsplanen och arbetet med den är synlig i den dagliga verksamheten. Likabehandlingsplanen är en av punkterna på årets föräldramöten och ett exemplar för vårdnadshavare finns att läsa på varje avdelning och även på hemsidan. Arbetet i den dagliga verksamheten synliggörs genom verksamhetsplaneringen, trivselregler som finns uppsatta, bilder och sajter där verksamheten presenteras. Personalen har involverats i kartläggningen genom att observera, samtala, reflektera, sprida information, skapa positiva förhållningssätt och planera verksamheten efter barngruppens behov, förutsättningar och intressen. Resultat och analys Några föräldrar har uttryckt oro över verksamheten utomhus. De har upplevt att inte pedagogerna har uppsikt över hela gården och att man inte alltid är placerad där barnen är i sin lek. Detta har främst upplevts på eftermiddagarna. Trivselregler är inte levande på alla avdelningar. En avdelning behöver upprätta nya och alla behöver uppdatera dem tillsammans med barngruppen. Alla behöver aktivt arbeta förebyggande för ett positivt språkbruk i våra barngrupper. Utifrån resultaten av kartläggningen samt av vad som framkommit av utvärderingen av föregående plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har vi kommit fram till hur vi ska arbeta förebyggande. FÖREBYGGANDE Att alla använder ett vårdat och trevligt språk Åtgärd Arbeta aktivt med språket, visa på hur man använder sig av det på ett trevligt och respektfullt 12

13 sätt. Arbeta med värdegrunderna och avdelningarnas respektive trivselregler. ig All personal Alla barn och föräldrar ska känna trygghet på gården Åtgärd Pedagogerna ska fördela sig på större ytor och fördela ansvar för olika aktiviteter mm. Pedagogerna kartlägger de områden där konflikter kan uppstå mellan barn och särskilt beakta de områden på gården som är lite gömda. Alla pedagoger är ansvariga för allas barn och delger varandra information som underlättar för barngrupperna som tex konflikthantering och information till vårdnadshavare. Viktigt att det finns rutiner för detta även på eftermiddagen. ig Alla pedagoger Vi arbetar förebyggande för att upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling genom att: Personal på förskolan är observanta i barnens samspel och samtalar med varandra för att lyfta/åtgärda situationer som uppstår. Barnsamtal - tillfällen skapas regelbundet för att diskutera tillsammans med barnen om deras trivsel och samspel/lekar med övriga barn på förskolan. Samverkan med hemmet - Personalen tar till vara på vårdnadshavares åsikter i utvecklingssamtal, utvärderingar och i den dagliga kontakten. Årets plan ska utvärderas senast den 15 feb 2016 Den ska utvärderas genom Att vi går igenom måluppfyllelse och resultat Att vi följer upp barnsamtalen Att vi följer upp samtal med föräldrar ig för att årets plan utvärderas är pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet. 13

14 Våra rutiner när vi upptäcker eller får en signal om att ett barn kan vara utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkning av ett annat barn Utreda - Åtgärda Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål. Arbetsgång barn barn Pedagogerna samtalar enskilt med barn eller vuxen som är berörda för att ta reda på vad som hänt. Vårdnadshavare informeras omgående och tas med i samtalet om vad som skett när barn är inblandade. Pedagogerna informerar förskolechef och överlämnar en anmälan angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. (särskild blankett på solsidan under rutin för signal om diskriminering. Trakasserier och kränkande behandling) Pedagogen ansvarar för att dokumentation görs med hjälp av dokumentationsmall (särskild blankett på Its- förskola- verktyg) Förskolechef lämnar en anmälan till nämnden angående signal om diskriminering, trakasserier och eller kränkande behandling Förskolechef och pedagog har gemensamt ansvar för att uppföljning sker med berörda parter. Vid behov kontaktas andra instanser tex Klaraborgs specialpedagogiska område, BVC och socialtjänsten. Arbetsgång vuxen barn Ta den vuxne åt sidan och ställa hur - frågor samt påtala att detta beteende inte är acceptabelt. Pedagogerna informerar förskolechef omgående och överlämnar dokumentet angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. Vårdnadshavarna informeras. Förskolechef lämnar en anmälan till nämnden angående signal om diskriminering, trakasserier och eller kränkande behandling. Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. Vid behov kontaktar förskolechef stödteam, överordnad chef eller anmäler till myndighet. 14

15 Till dig som vårdnadshavare. Som vårdnadshavare har man ett stort ansvar. Om förskolan och hemmet tar avstånd mot all kränkande behandling får detta positiv inverkan på barnen. Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling eller liknande ska du/ ni kontakta personalen. Definitioner och begrepp Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Endast vuxna kan diskriminera. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att det tillämpas en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika. Likabehandling innebär att alla barn bemöts utifrån sina unika behov och har samma rättigheter och möjligheter till utveckling. Det innebär inte att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling innebär ett uppträdande som, utan att ha samband med någon Diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Diskrimineringsgrunderna: Kön; att någon är pojke eller flicka Könsidentitet eller könsuttryck; alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. En persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet; nationellt eller etniskt ursprung och hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning; alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. Funktionsnedsättning; varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning; innebär homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder; innebär upplevd levnadsålder. 15