Harakärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Transkript

1 Harakärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 Förskolans ledning tar avstånd från all kränkande behandling och kommer aktivt arbeta för att vara ett föredöme för våra barn och våra medarbetare. Samarbetet mellan förskoleledning, personal, barn och föräldrar ska präglas av ömsesidig respekt för allas lika värde. Ordet respekt ska förtydligas så att alla känner till dess innebörd. Förskolan är en viktig arena för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Allt arbete i vårt förskoleområde genomsyras av positiva förväntningar och har fokus på barnet. Alla lyssnar på och bemöter varandra med värme och respekt. Alla tar ett aktivt ansvar, strävar mot samma mål och har ett gemensamt förhållningssätt. 1 Vi bjuder in till samtal och för en öppen dialog med våra barns föräldrar i syfte att skapa större delaktighet och samsyn. Denna plan gäller till

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Plan mot kränkande behandling... 1 Vision och innehåll... 3 Delaktighet... 4 Utvärdering... 4 Öka tryggheten för alla barn att vistas på hela gården... 4 Öka barnes förståelse för varandras olikheter... 4 Främjande insatser... 6 Konflikthantering... 6 Lika värde... 6 Kartläggning... 7 Kränkande behandling... 7 Förebyggande åtgärder... 7 Kränkande behandling... 7 Kön, Könsidentitet eller könsuttryck-genus... 8 Rutiner för akuta situationer... 8 Policy...8 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling.. 8 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till...8 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 8 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal... 9 Rutiner för uppföljning... 9 Rutiner för dokumentation...9 Ansvarsförhållande...9 Begrepp...10 Diskriminering...10 Direkt diskriminering...10 Indirekt diskriminering...10 Trakasserier och kränkande behandling...10 Trakasserier...10 Kränkande behandling...11 Sexuella trakasserier...11 Repressalier...11 Diskrimineringsgrunder...11 Kön...11 Könsidentitet eller könsuttryck...11 Etnisk tillhörighet...12 Religion eller annan trosuppfattning...12 Funktionsnedsättning...13 Sexuell läggning...13 Ålder Mall för utredning vid diskriminering...15

3 Vision Vi arbetar för att alla barn ska känna sig trygga med sig själv, varandra och med oss personal. Vi har ett bra samarbete avdelningarna emellan. Vi vill att barn och föräldrar ska känna sig trygga med all personal. Vi uppmuntrar barnen till att bli självständiga individer, genom att låta barnen försöka själv i de flesta situationer. Barn som KAN, VILL, VÅGAR är trygga barn. Vi strävar efter att bemöta barnen som individer, inte utifrån kön och ålder. Vår verksamhet utgår från förskolans läroplan där livslångt lärande prioriteras. Barn ska ges möjlighet att påverka sin vistelse på förskolan. Vi vill ha en bra och öppen kommunikation med föräldrar, där föräldrarna har möjlighet att vara delaktiga i och påverka sitt barns vistelse på förskolan. Innehåll Planen återger definitioner på olika former av diskriminering och kränkning samt Harakärrs arbete med att förebygga, upptäcka, åtgärda och följa upp diskriminering och annan kränkande behandling än diskriminering. Den beskriver våra rutiner i dessa avseenden. Här finns även planerade åtgärder för det kommande året samt en beskrivning av hur personal, föräldrar och barn varit delaktiga i framtagandet och uppföljning av planen. 3

4 Delaktighet All personal har varit delaktig i utformningen av Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, genom olika möten, tex APT och enkät. Personalen har pratat om den, på barnens nivå, med barnen på samlingarna. Även barnen (3-5åringarna) har varit delaktiga genom intervjufrågor. De yngre barnen har pedagogerna observerat. På vårt föräldramöte informerades vårdnadshavarna om Plan mot kränkande behandling och diskriminering, och att den är under revidering samt att vi informerar när planen är färdig. För att ge vårdnadshavarna ökad möjlighet till delaktighet fick de på föräldramötena svara på några frågor om vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vad de tycker är viktigt i förskolans arbete med diskriminering och kränkande behandling samt vad likabehandling betyder för dem. Utvärdering Fjolårets plan utvärderades genom att samtlig personal svarade på en enkät. Även vårdnadshavarna fick svara på några frågor om hur vi har arbete med planen. Vi fick större delaktighet från vårdnadshavarna på detta sätt än genom tidigare års enkäter. Vi tog även upp den på höstens första arbetsplatsträff. Vi har tagit upp den på vissa arbetsplatsträffar. 4 Öka tryggheten för alla barn att vistas på hela gården Vi ser en skillnad att barnen verkar tryggare och rör sig friare på gården. Personalen fortsätter vara fördelade över hela gården och hjälper barnen i leken. Detta jobbar vi fortlöpande med och känner inte att det behöver vara ett mål längre. Öka barnens förståelse för varandras olikheter Vi känner att vi har uppnått vårt mål, men vill arbeta vidare med barns empati för varandra. Detta pratar vi om dagligen med barnen när någon händelse uppstått. Genom att vi är tydliga förebilder för barnen och genom samtal kring hur man ska vara mot varandra. Introducera nya ord för barnen, tex empati och förklara innebörden av ordet. Under hösten har Förskolans 5-års grupp arbetat mycket med värdegrundsfrågor.

5 Det har framkommit genom personalenkäten och frågorna till vårdnadshavarna att detta är något vi ska arbeta vidare med. Det har även framkommit ett behov av att arbeta med barnens förståelse kring att vi har olika ursprung och ser olika ut. Årets plan ska utvärderas senast Sättet vi kommer att utvärdera den på är genom enkäter och diskussioner på arbetsplatsträffar och andra personalmöten, föräldramöten samt i barngruppen. Dessutom skall planen ingå som en del i våra utvärderingar. Ansvarig för att årets plan utvärderas är all personal på Harakärrs förskola samt naturligtvis barn och föräldrar. 5

6 Främjande insatser Konflikthantering Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling. Målet här är att vi vill hjälpa barnen lära sig lösa konflikter och känna empati för varandra. I vårt dagliga arbete samtalar vi om och påminner om empati och god kamratskap. Vi, som personal, vill uppmuntra än mer, berömma det som är bra och förstärka det positiva beteendet hos barnen. Det där gjorde du bra Det är viktigt att vi som personal uppträder som goda förebilder. Lika värde Områden som berörs av insatsen är etnisk tillhörighet. Målet är att öka barnens förståelse och acceptans för att vi är och ser olika ut på grund av att vi har olika ursprung. Vi som personal pratar med barnen om detta då situationer uppstår. Även här är det viktigt att vi som personal är goda förebilder Vi följer upp detta arbete genom att personalen vid varje arbetsplatsträff delger varandra sina erfarenheter. Förskolechefen och arbetslagsledarna ska se till att det finns tid på arbetsplatsträffen Detta skall vara klart augusti 2017, dock skall detta arbete utvecklas fortlöpande. 6.

7 Kartläggning Kränkande behandling Utifrån observationer som personal har gjort både utomhus och inomhus, frågor som vårdnadshavarna fick svara på samt barnintervjuer med förskolans tre- fyra- och femåringar och observationer av de yngsta barnen har vi uppmärksammat att det i barngrupperna förekommer att barnen inte alltid är så snälla mot varandra. Genom våra observationer har vi också uppmärksammat att barnen inte tar sig tid att lyssna in varandra. Vi har också sett att barnen behöver bli mer medvetna om betydelsen av barns/deras inflytande här på förskolan.. Frågorna som vi ställde till vårdnadshavarna visade att de upplever att vi arbetar aktivt med planen och var positiva till detta. Utifrån ovanstående har personalen observerat vilka platser som det finns risk att kränkning sker. Personalen ska föra diskussioner kring detta på våra arbetsplatsträffar. Förebyggande åtgärder Kränkande behandling Målet är att minimera de situationer där det finns risk att ett barn utsätts för kränkande behandling. Vi observerar hur barnen leker och är mot varandra, inne och ute. Vi går aktivt in i situationen om det uppstår en konflikt, men försöker även uppmuntra barnen att själva hitta lösningar. Vi vill hjälpa och stödja barnen i lek och samspel med varandra. Om det uppstått en allvarligare situation, tar vi upp det direkt på t ex ett morgonmöte och med berörda vårdnadshavare. 7 Vi kommer under året diskutera olika sätt att organisera verksamheten så att vi till större del arbetar i smågrupper. Det har vi gjort nu, och vi har observerat att det blir mindre kränkande behandling nu när vi arbetar mer i mindre barngrupper. Vi arbetar under förmiddagarna i mindre grupper. Vi har uppmärksammat att det fungerar bra. På några avdelningar arbetar vi med att dramatisera händelser/situationer som uppstått. Både bra och dåliga. Ansvariga för att detta är all personal och Förskolechefen Datum när det ska vara klart

8 Kön, Könsidentitet eller könsuttryck-genus Målet är att genustänkandet bland personalen alltid skall vara närvarande. Utvärderingen av detta sker kontinuerligt av personalen. Den sista Arbetsplatsträffen varje termin tas detta upp till diskussion. Vi vill bli mer normkritiska i vårt sätt att prata och agera i interaktionen med barnen när det gäller identitetsskapande. Vi har ett varierat utbud av leksaker och böcker för att tilltala alla barn oavsett kön. Barnen skall på detta sätt oavsett kön kunna skapa sin egen identitet utifrån att vi vuxna är normkritiska. Vi är lyhörda för barnens önskemål och vill få barnen mer delaktiga när det gäller val av aktiviteter och gör vårt bästa för att tillgodose dessa. Vårt mål är att öka barnens inflytande på verksamheten. Förskolechefen ser till att tid finns att diskutera genusfrågor. Detta är ett pågående arbete. Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskola råder det nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. 8 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Det är viktigt att ledningen och personalen är uppmärksam på om barn upplever sig diskriminerade eller kränkta av någon vuxen i verksamheten. Dialog mellan personal och föräldrar är en del av upptäcktsvägarna, där personal kan få insyn i de signaler kring upplevelser som barnen förmedlar hemma. Personalen observerar också barnens beteende gentemot varandra. Personalen cirkulerar både utomhus och inomhus, det är särskilt viktigt att vara på de platser där det finns risk för kränkning. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar kan vända sig till all personal på förskolan samt Peter Landin som är Förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Den personal som får kännedom om ärendet inleder utredning. Dokumentation av utredningen sker på en mall som finns på förskolan. Ansvarig för utredningen är ansvarig personal om inte annat anges i

9 dokumentationen. De första åtgärderna är samtal med berörda parter och kontakt tas med vårdnadshavarna samma dag som det inträffat. Personalen pratar med och stödjer de berörda barnen. Personalen observerar barnen en tid och dokumenterar detta. Den aktuella händelsen diskuteras på nästa Arbetsplatsträff så att liknande händelser inte skall inträffa igen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Förskolechefen kontaktas omgående, och det är Förskolechefen som är utredare. Förskolechefen dokumenterar enligt samma mall. De första åtgärderna är samtal med berörda parter och kontakt tas med vårdnadshavarna. Är händelsen av allvarlig natur, som t ex fysiska övergrepp, stängs personalen av i väntan på vad utredningen visar. Förskolechefen följer noga upp vad som händer med den aktuella personalen och har kontinuerliga samtal med honom/henne. 9 Rutiner för uppföljning Tid bokas för uppföljning av ärendet. Beroende på ärendets art sker denna uppföljning på olika sätt, t ex vid möte mellan berörda parter tillsammans med ansvarig pedagog, Förskolechef och vårdnadshavare. Ansvarig utredare dokumenterar fortlöpande ärendet. All personal ingår i det förebyggande arbetet så att händelsen inte upprepas. Rutiner för dokumentation Ansvarig utredare dokumenterar fortlöpande ärendet. Förskolechefen har hand om alla utredningar och möten mellan berörda parter. Den personal som utreder ärendet ansvarar för att det dokumenteras. Ansvarsförhållande Pedagoger ansvarar för när barn kränks av andra barn. Förskolechefen ansvarar för när barn kränks av personal.

10 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. 10 Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

11 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. 11 Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande

12 identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. 12 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

13 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] 13 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

14 Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 14

15 Utredning och åtgärder vid upplevd diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. (Mall kopplad till likabehandlingsplanen) Datum: Barnets namn: Förskola: Vem har uppmärksammat problemet? Vad har hänt? Var hände det? Kort beskrivning av händelsen: 15 Ärendets art Diskriminering Diskrimineringsgrund: Annan kränkande behandling Åtgärder: Samtal med barnet Lämnat över till ansvarspedagogen Samtal med inblandade parter Barnets vårdnadshavare kontaktas Övriga inblandade barns vårdnadshavare kontaktas Förskolechef/Ställföreträdande informeras Kränkning anmäld till huvudman datum: (namn) (namn)

16 Datum för uppföljningssamtal: Närvarande: Hur har det gått? Åtgärder så här arbetar vi vidare. Om ärendet går vidare: Åtgärder Förskolechef/Ställföreträdare informeras Möte med vårdnadshavare, pedagoger och Förskolechef Handlingsplan Ytterligare tänkbara åtgärder Specialpedagoger kontaktas Biträdande Förvaltningschef Sociala myndigheter Polis Datum: 16