Lillegårds förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Lillegårds förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Anki Larsen Förskolechef Vår vision Respekt för alla människors lika värde. Vår förskola ska arbeta på ett sätt som främjar lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi ska arbeta för goda relationer och trygga miljöer men också skydda barn mot alla former av kränkningar. Vi vill att barnen ska få tillgång till sådana sammanhang att de utvecklas till ansvarsfulla individer med stor självtillit. Det gör vi genom att visa barnet en stark tilltro till dess möjligheter, visar barnet stor respekt och ger barnet ansvar. Vi har en övertygelse om att barnet är kompetent med en stark drivkraft att göra gott. De viktigaste i arbetet med att förhindra trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling är att skapa sådana miljöer där barnen utvecklar självförtroende, respekt och tolerans. Arbetet med förebyggande åtgärder kommer att handla mycket om att kritiskt granska våra rutiner och regler kopplade till varje diskrimineringsgrund. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet På förskolan ska barnen vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsarbetet. Det gäller främst att ta fram mål som främjar ett gott arbetsklimat och motverkar kränkningar som förskolan ska arbeta med under året. Detta gör vi genom att ta barnen och deras tankar, åsikter och idéer på allvar. Vi väljer kartläggningsmetoder där barnen är direkt medverkande. Vår barnsyn och värdegrund ligger till grund i arbetet med att låta barnen vara med och påverka sin egen förskola. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi lyssnar in föräldrar i vårt dagliga möte, på utvecklande samtal och föräldramöten. Personalens delaktighet

3 Likabehandlingsgruppen med en representant från varje förskola i området har träffats för att diskutera kartläggningsmetoder samt sett över struktur och ramar för planarbetet. Pedagogerna på förskolan har kartlagt och upprättat planen på APT. Förankring av planen Planen kommer att presenteras på föräldramöten och finnas tillgänglig på Unikum och förskolans anslagstavla.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Förra årets plan utvärderades genom analys av resultat av de insatser och åtgärder på APT med pedagogerna på förskolan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna på förskolan har varit delaktiga i utvärderingen av förra årets plan. Barnen har varit delaktiga genom pedagogernas samtal och lyssnande. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande arbete Insats: Arbeta aktivt med pedagogernas och barnens förhållningssätt kring konflikter och händelser". "Synliggöra individernas positiva egenskaper. Se varje händelse som unik. Vi är nöjda med resultatet. Vi diskuterar ofta kring konflikter i det dagliga arbetet såväl som på reflektionstider. Vi litar på varandras förmågor i olika situationer och känner oss trygga att be varandra om råd och hjälp. I barngruppen pratar vi ofta om hur man ska vara mot varandra. Vi ger barnen tid att tänka och reda ut konflikter själva med stöd av pedagog. Att ta med oss till nästa likabehandlingsplan: Vi ser nu när vi utvärderar att vi har uttryckt oss otydligt och tar med oss att vi behöver bli mer konkreta i vår insatsbeskrivning. Vi måste ha mål och insatser som är utvärderingsbara. Insats: Vi skapar lekmiljöer som inte är könsstereotypiska. Vi ser kontinuerligt över våra lekmiljöerför att utveckla leken som uppstår där". "Pedagogerna har ett tillåtande förhållningssätt. Vi är nöjda med resultatet. Vi skapar miljöer efter barnens behov och intressen och inte efter kön. Vi arbetar kontinuerligt med våra miljöer och förändrar och lägger till då vi ser behov av det. Vi uppmuntrar att leka över könsstereotypiska gränser. Att ta med oss till nästa likabehandlingsplan: Vi diskuterar kring vad är könsstereotypiskt? Vi behöver gå ner på djupet i begreppen och få en samförståelse kring ordet. Insats: Vi uppmärksammar de tillfällen då situationerna uppstår". "I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Detta blev inte gjort. Vi uppmärksammar sällan andra kulturers högtider. Vi söker inte efter det men är öppna om någon föreslår. Insats: "Vi anpassar verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina sätt i de olika aktiviteterna". "I ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Vi är nöjda med resultatet. Vi anpassar oss efter barnens behov och förutsättningar och arbetar ständigt med att förskolan ska vara till för alla och att alla barn ska kunna delta efter sina förmågor.

5 Förebyggande arbete Åtgärd: Vi vill skapa mindre grupper även utomhus för att skapa en tryggare miljö för barnen och för att pedagogerna lättare ska kunna se alla barn och möta deras behov. Vi är nöjda med resultatet. En dag i veckan lämnar en grupp förskolans gård så att det blir mindre barn ute samtidigt. Vi delar även upp den lilla gruppen och går inte ut alla samtidigt. Vi ser ett praktiskt problem med att dela gruppen vid visa tillfällen och behöver diskutera för att hitta ett sätt som inte blir så sårbart. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Samtal och observationer kommer att ligga till grund för utvärderingen. Det följs av en diskussion mellan pedagogerna kring analysen av de resultat vi fått av åtgärder och insatser på ett APT. Ansvarig för att årets plan utvärderas Pedagogerna på Lillegårds förskola och förskolechef

6 Främjande insatser Namn Motverka kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Motverka kränkande behandling. Insats Arbeta aktivt med pedagogernas och barnens förhållningssätt kring konflikter och händelser. Synliggöra individernas positiva egenskaper. Se varje händelse som unik. Ansvarig Pedagogerna på förskolan. Datum när det ska vara klart Fortlöpande under året. Namn Lek efter intresse. Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. De ska välja sina lekar utifrån sina intressen utan att bli begränsade av traditionella könsmönster. Insats Vi skapar lekmiljöer som inte är könsstereotypa. Vi ser kontinuerligt över våra lekmiljöer för att utveckla leken som uppstår där. Pedagogerna har ett tillåtande förhållningssätt. Ansvarig Pedagogerna på förskolan

7 Datum när det ska vara klart Fortlöpande under året. Namn Etnicitet och religionsfrihet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen Att visa på mångfalden i religiösa åskådningar och uttryck när sådana situationer uppstår. Insats Vi uppmärksammar de tillfällena då situationerna uppstår. I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Ansvarig Pedagoger på förskolan Datum när det ska vara klart Fortlöpande Namn Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla barn ska ha rätt att respekteras utefter sina behov och förutsättningar. Insats Vi anpassar verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att

8 alla barn kan delta på sina sätt i de olika aktiviteter Vi ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Ansvarig Pedagoger på förskolan Datum när det ska vara klart Fortlöpande Namn Pedagogisk miljö Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vi vill att förskolan ska erbjuda trygga miljöer utan "döda vinklar" från vuxna. Insats Vara medvetna om hur vi skapar våra miljöer. Vara aktiva pedagoger både inom- och utomhus. Vi observerar barnen var och hur de leker. Ansvarig Pedagogerna på förskolan Datum när det ska vara klart Fortlöpande under året. Namn Genus i vår miljö Områden som berörs av insatsen

9 Kön Mål och uppföljning Vi vill att våra miljöer ska motverka traditionella könsmönster och -roller. Insats Vi går till skogen för att ge barnen en könsneutral miljö där leken inte är förutbestämd av materialet. När vi skapar miljöer vill vi att de ska vara lika attraktiva för alla barn oavsett kön. Ansvarig Pedagogerna på förskolan Datum när det ska vara klart Fortlöpande under året

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har tagit fram information om nuläget genom intervjuer med barnen, observationer av barngruppen och miljöer ute och inne. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har varit involverade i kartläggningen genom intervjuer och pedagogernas aktiva, medvetna lyssnande samt observationer. Några av föräldrarna har varit delaktiga genom diskussioner på föräldramöte. Hur personalen har involverats i kartläggningen Varje avdelning har observerat hur och var barnen leker. Vi har granskat våra lekmiljöer kritiskt och diskuterat dessa på APT. Resultat och analys Vi vuxna påverkas mycket av våra normer. Viktigt att vara medveten om hur normerna påverkar oss. De flesta barn i de yngre åldrarna har ännu inte skaffat sig några normer och är mer öppna för olikheter vilket vi ser som en bra grund att bygga vidare på. Lekmaterialet kan vara könsstereotypiskt. Svårt att hitta neutralt material i våra kataloger. Vi leker med könsrollerna med barnen i leken. Då det kommer till regler, rutiner och arbetssätt som kan påverka diskuterar vi kring att vi vi inte alltid är vår bästa pedagog vid stress och trötthet. Våra normer och känslor kan styra hur vi fattar beslut. Vi diskuterar även kring om och hur vi kommenterar utseenden och kläder. Vi försöker lyfta personen istället. Vi vet inte om det etniskt svenska framställs som norm men inser att det självklart kan vara en risk eftersom det är det vi pedagoger känner till. Diskussioner kring vad som är etniskt svenskt. Vi kan inte se vad som signalerar vår etnicitet i vår miljö. Då vi diskuterar religioner ser vi att kristendomen präglar våra traditioner, åter igen för att det är det vi känner till. Vi uttrycker dock aldrig något som rätt eller fel utan lyfter det bland flera alternativ. Frågan kommer upp om vi ska börja uppmärksamma andra kulturers traditioner och i så fall ta föräldrarna till hjälp. I vår miljö ser vi inte att kristendomen är framträdande. Då det kommer till funktionsnedsättningar anpassar vi oss efter de behov som finns i verksamheten. Vi ser inte den typiska kärnfamiljen i våra miljöer. Barnen experimenterar med olika konstellationer i sina lekar.

11 Förebyggande åtgärder Namn Trygghet och tillgänglighet. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Barnen ska känna sig trygga och att de blir sedda på förskolan, både inom- och utomhus. Åtgärd Vi vill skapa mindre grupper även utomhus för att skapa en tryggare miljö och för att personalen lättare ska kunna se alla barn och möta deras behov. Vi skapar mindre grupper för att öka uppsikten. Motivera åtgärd Vi har sett en risk i tillsynen och tillgängligheten ute på gården när alla avdelningar är ute samtidigt. Ansvarig Pedagogerna på förskolan Datum när det ska vara klart Fortlöpande under året. Namn Pedagogisk miljö Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vi formar miljöer efter ett medvetet normkritiskt perspektiv. Åtgärd

12 Vi utmanar varandra i vårt normkritiska tänkande. Vi ifrågasätter vårt agerande och tänkande. Motivera åtgärd Genom diskussion och observationer har vi kommit fram till att det finns risk att våra beslut och vårt agerande styrs av våra normer. Ansvarig Pedagogerna på förskolan, förskolechef. Datum när det ska vara klart Fortlöpande under året.

13 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Om det ändå visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste förskolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det övervägs också om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna är lyhörda för det enskilda barnets upplevelse. Pedagogerna håller god uppsikt och är närvarande vid barns lek. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till De som blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn kan höra av sig till: Anki Larsen Förskolechef anki.larsen@partille.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Den pedagog eller vuxen som upptäcker kränkningen skall genast ingripa. En utredning ska göras av pedagog som allsidigt belyser vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt. 2. När vi klargjort händelsen sitter vi ner tillsammans med barnen och samtalar om vad som hänt. Vi visar tydligt att vi tar avstånd ifrån all kränkande behandling. Vi samtalar med barnen hur det känns och hur barnen ser på situationen. 3. Pedagogerna analyserar sin miljö och sitt förhållningssätt för att hitta och åtgärda situationer och miljöer där risk för kränkningar och trakasserier uppstår. 4. Pedagogerna meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts. 5. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman. 6. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta även samtal med barnens föräldrar. 7. Eventuellt tas kontakt med specialpedagog för handledning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

14 1. Personalen bör vara rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen. 2. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte. 3. Anmäl händelsen till förskolechef, Anki Larsen. 4. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman. 5. Förskolechef utreder händelsen skyndsamt. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. 6. Förskolechef informerar vårdnadshavaren Rutiner för uppföljning Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och dess föräldrar. Förskolechef samtalar regelbundet med den personal som kränkt barnet om hur kontakten med det berörda barnet fungerar. Rutiner för dokumentation Pedagoger och vuxna som vittnat kränkningen ansvarar för att dokumentera händelsen. Förskolechefen dokumenterar utredningen, åtgärder och uppföljning. Ansvarsförhållande Förskolechef ansvarar för att händelsen utreds, åtgärdas, följs upp och dokumenteras.

15 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

16 Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

17 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

18 En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

19 Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]