Besebäckens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Besebäckens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Ansvariga för planen Anki Larsen Förskolechef Vår vision Respekt för alla människors lika värde. Vår förskola ska arbeta på ett sätt som främjar lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi ska arbeta för goda relationer och trygga miljöer men också skydda barn mot alla former av kränkningar. Vi vill att barnen ska få tillgång till sådana sammanhang att de utvecklas till ansvarsfulla individer med stor självtillit. Det gör vi genom att visa barnet en stark tilltro till dess möjligheter, visar barnet stor respekt och ger barnet ansvar. Vi har en övertygelse om att barnet är kompetent med en stark drivkraft att göra gott. De viktigaste i arbetet med att förhindra trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling är att skapa sådana miljöer där barnen utvecklar självförtroende, respekt och tolerans. Arbetet med förebyggande åtgärder kommer att handla mycket om att kritiskt granska våra rutiner och regler kopplade till varje diskrimineringsgrund. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Det gäller främst att ta fram mål som främjar ett gott arbetsklimat och motverkar kränkningar som förskolan ska arbeta med under året. Detta gör vi genom att ta barnen och deras tankar, åsikter och idéer på allvar. Vi väljer kartläggningsmetoder där barnen är direkt medverkande. Vår barnsyn och värdegrund ligger till grund i arbetet med att låta barnen vara med och påverka sin egen förskola. Detta genom samtal och observation i den dagliga verksamheten. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi lyssnar in föräldrar i vårt dagliga möte, på utvecklande samtal och föräldramöten. Personalens delaktighet I vårt dagliga arbete har vi planen som stöd.

3 Alla pedagoger avsätter tid tillsammans för att upprätta och se över planen vid två tillfällen/år. Förankring av planen Vi informerar på föräldramöten att den finns på förskolans hemsida, hänger i hallen på respektive avdelning och publiceras på Unikum.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagogerna utvärderade på Apt, dag och kvällsreflektionstid. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna utväderade i en grupp. Förskolechefen utvärderade tillsammans med likabehandlingsgruppen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan -Frågan om kränkande behandling har lyfts mer bland pedagogerna. Analys av vad en kränkning är behöver vi jobba mer med, bland pedagoger och barn. Vi vill få barnen att mer ställa upp för den som känner sig/blir kränkt, främst bland äldrebarnen. Bland de yngre barnen kan konflikter inte verka stora men ändå kränkande. Pedagogerna ska vara noga med att ge barnen positiv feedback. Viktigt att känna vikten av att vara hjälpsam och omhändertagande. Göra barnen mer uppmärksamma på att någon är ledsen.- Vi har inte uppmärksammat andra språk, även om vi har tvåspråkiga barn. -Vi har fokuserat på barns intresse mer än kön när vi skapat miljöer. Vi funderar över vårt bemötande vid könssterotypa intressen tex bilar, dockor. -Vi är neutrala och är uppmärksamma om ämnet kommer upp.-huset gör att det är begränsningar för fysiskt funktionshindrade. Vi är öppna för att prata om hinder barn kan få i vår miljö. När frågan kommer tar vi tillfället att lyfta det. Vi utgår från barnens perspektiv, känns konstlat att ta upp det om inget barn sagt något.-vi har bara "traditionella" kärnfamiljer nu på förskolan vilket gjort att vi inte lagt någon större vikt vid det. Om/när det kommer ändras finns det mycket litteratur, filmer att tillgå. Vi behöver tänka mer på hur vi bemöter barnen, fundera på om vi är fysiskt observerande personer. Rumsfördelningen gör det svårare. Pedagogerna känner att det är svårt att räcka till för observation och samtal med barnen. - Blev för få tillfällen för uppföljning av planen på kvällsplaneringarna. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas För att få likabehandlingsplanen levande i verksamheten kommer den att utvärderas på apt, dag och kvällsreflektioner. Specifika ämnen kommer att diskuteras löpande. Den årliga utvärderingen kommer att göras av pedagogerna på ett Apt. Ansvarig för att årets plan utvärderas Anki Larsen

5 Främjande insatser Namn Främjande likabehandling/kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Vi ger barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dem redskap för att lösa konflikter. Pedagogerna föregår med gott exempel och visar barnen hur vi är mot varandra. Stående punkt på kvällsplaneringen. Insats Vi samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som riskerar att bli utsatt för kränkningar. Vi arbetar kontinuerligt med förstärkning och uppmuntran av barns positiva beteenden Ansvarig Alla pedagoger Datum när det ska vara klart Fortlöpande Namn Etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Uppmuntra barnen att känna sig stolta över sig själva och sitt etniska ursprung. Uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt i verksamheten. Insats Vi firar svenska traditioner, lucia, påsk och midsommar. Genom internationell kalender, böcker

6 och barnens nationaliteter på avdelningen fångar vi upp samtal och utvecklar funderingar. Vi sjunger, räknar på de språk som finns representerade i gruppen. Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart Fortlöpande Namn Kön Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning Vi behandlar varandra och barnen utifrån individen, med respekt för den man är oberoende av kön. Vi arbetar på olika sätt för att visa på att man får vara den man är. Böcker, affischen om "svenska familjer", som visar på många olika familjesammansättningar, är några medel för funderingar som inbjuder till samtal. Det leder till praktiskt arbete för att förtydliga. Vi erbjuder i största möjliga mån en könsvarierande miljö. Insats Vi som pedagoger är medvetna om hur vi tilltalar varandra inför barnen och hur vi som pedagoger tilltalar barnen. Aktiviteter gör vi kring barnens egna erfarenheter, intresse och lust. Det viktiga är också att vi presenterar materialet för vad det är och inte binder färg till kön. Vi inbjuder till samtal om olika familjesammansättningar. Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart Fortlöpande Namn Religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen

7 Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Vi respekterar olika religioner och trosuppfattningar. Insats Vi pratar öppet om andra kulturer och visar på mångfalden. Vi söker information och berättar att det finns flera sätt att fira på och fler religioner. Vi använder internationella kalendern tillsammans med barnen. Ansvarig Pedagoger Datum när det ska vara klart Fortlöpande Namn Funktionshinder Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Vi möter varje barn utifrån deras behov och anpassar vår miljö utifrån dessa behov. Insats Vi skapar aktiviteter som alla kan delta i oavsett om man har ett funktionshinder eller ej. Vi lyfter upp att alla föds olika men har samma värde. Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart Fortlöpande Namn Sexuell läggning

8 Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Vi uppmärksammar barnens frågor kring att det finns fler konstellationer av hur en familj kan se ut. Insats När frågan kommer upp bemöter vi det utifrån situationen, genom exemelvis samtal eller böcker. Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart Fortlöpande

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har tagit fram information om nuläget genom samtal med barnen, observationer av barngruppen och miljöer ute och inne. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har varit involverade i kartläggningen genom samtal samt pedagogernas aktiva och medvetna lyssnande i den dagliga verksamheten. På terminens första föräldramöte delades föräldrarna in i grupper för att diskutera. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vår metod har varit reflekterande samtal i arbetsgruppen på Apt, kvälls/ dagreflektionerna. Planerade samtal med barnen enskilt och i grupp, utifrån förutbestämda frågeställningar. Vi har lagt stor vikt vid observationer. Resultat och analys Vi har kunnat konstatera att det är grupperingar i gruppen, vissa får svårt att vara med. Det råder en viss hierarki, alla blir inte lyssnade på. Språket mellan barnen är inte acceptabelt. Personalen har svårt att överblicka och höra på grund av lokalernas utformning. Barnen har blivit mer självständiga och i vissa aktiviteter är dom hjälpsamma och delger varandra tips och idéer.

10 Förebyggande åtgärder Namn Närvarande pedagoger Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Vara närvarande pedagoger både fysisk, deltagande och observerande. Observera vilka konstellationer vi har och vad dom gör. Språket används på ett bra sätt. Punkt på veckoreflektionen. Åtgärd Vi arbetar med lärmiljöerna. Arbeta i mindre grupper, olika konstellationer, för att hinna samtala med alla. Vi kommer att arbeta med språket mer intensivt under en period, för att medvetandegöra barnen. Även föräldrarna har gjorts delaktiga i diskussioner på föräldramöte. Vi kommer att påvisa för barnen hur det känns när någon säger något som skrämmer, tex hot. Reagerar och agerar i situationer där det finns risk för kränkande behandling. Pedagogerna delar upp sig i rummen, viktigt att vara tydligt närvarande. Motivera åtgärd Alla barn ska ha rätt att vara den dom är oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Alla barn har rätt att känna tillhörighet. Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart

11 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Om det ändå visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste förskolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det övervägs också om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna är lyhörda för det enskilda barnets upplevelse. Pedagogerna håller god uppsikt och är närvarande vid barns lek. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till De som blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn kan höra av sig till: Körsbärs personal och Smultron personal eller Anki Larsen Förskolechef anki.larsen@partille.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Den pedagog eller vuxen som upptäcker kränkningen skall genast ingripa. En utredning ska göras av pedagog som allsidigt belyser vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt. 2. När vi klargjort händelsen sitter vi ner tillsammans med barnen och samtalar om vad som hänt. Vi visar tydligt att vi tar avstånd ifrån all kränkande behandling. Vi samtalar med barnen hur det känns och hur barnen ser på situationen. 3. Pedagogerna analyserar sin miljö och sitt förhållningssätt för att hitta och åtgärda situationer och miljöer där risk för kränkningar och trakasserier uppstår. 4. Pedagogerna meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts. 5. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman. 6. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta även samtal med barnens föräldrar.

12 7. Eventuellt tas kontakt med specialpedagog för handledning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Personalen bör vara rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen. 2. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte. 3. Anmäl händelsen till förskolechef, Anki Larsen. 4. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman. 5. Förskolechef utreder händelsen skyndsamt. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. 6. Förskolechef informerar vårdnadshavaren Rutiner för uppföljning Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och dess föräldrar. Förskolechef samtalar regelbundet med den personal som kränkt barnet om hur kontakten med det berörda barnet fungerar. Rutiner för dokumentation Pedagoger och vuxna som vittnat kränkningen ansvarar för att dokumentera händelsen. Förskolechefen dokumenterar utredningen, åtgärder och uppföljning. Ansvarsförhållande Förskolechef ansvarar för att händelsen utreds, åtgärdas, följs upp och dokumenteras.

13 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

14 Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

15 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

16 En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

17 Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]